Please note: every record here is marked provisional — our scholar review has not begun yet. We show sources, never certainty we don't have. Once the Scholar Council is seated, records it approves will carry a verified mark.

Plate TXT · XEV1Fragments of Prajñāpāramitā texts (from 16 sources)Latn

URN · urn:vamshanidhi:scripture:01KTVG0K3KPETRBCW7H18SXEV1

Scripture · text

Provisional

Fragments of Prajñāpāramitā texts (from 16 sources)

Fragments of Prajñāpāramitā texts (from 16 sources)

Klaus Wille

(AṣṭāK, A fol. 97) recto 1 samādhiḥ araṇasaraṇasarvasamavasaraṇo nāma samādhiḥ anilāniketaratir nāma samādhiḥ tathatāsthitaniścitto nāma samādhiḥ kāyakalipramathano nāma samādhiḥ vākkalividhavaṃsana ga ganakalpo 2 nāma samādhiḥ ākāśasaṃgamvimuktanirupalepo nāma samādhiḥ ime te…

Provenance ledger

2 entries

  1. AttributionKlaus Willetextual
  2. SourceUpstream TEI document · san · Latnpublished primary

IIText

san
<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<?xml-model href="http://www.tei-c.org/release/xml/tei/custom/schema/relaxng/tei_all.rng" type="application/xml" schematypens="http://relaxng.org/ns/structure/1.0"?>
<?xml-model href="http://www.tei-c.org/release/xml/tei/custom/schema/relaxng/tei_all.rng" type="application/xml" schematypens="http://purl.oclc.org/dsdl/schematron"?>
<TEI xmlns="http://www.tei-c.org/ns/1.0" xml:id="sa_fragments-of-prajJApAramitA-texts">
  <teiHeader xml:lang="en">
  <fileDesc>
  <titleStmt>
	<title>Fragments of Prajñāpāramitā texts (from 16 sources)</title>
	<author></author>
	<respStmt>
	 <resp>data entry</resp>
	 <name>Klaus Wille</name>
	</respStmt>
	<respStmt>
	 <resp>contribution to GRETIL</resp>
	 <name>Klaus Wille</name>
	</respStmt>
	<respStmt>
	 <resp>initial normalization and conversion to legacy GRETIL formats</resp>
	 <name>Reinhold Grünendahl</name>
	</respStmt>
	<respStmt>
	 <resp>normalization and conversion to TEI-conformant markup</resp>
	 <name>Maximilian Mehner</name>
	</respStmt>
  </titleStmt>

  <publicationStmt>
	<publisher>Göttingen Register of Electronic Texts in Indian Languages (GRETIL), SUB Göttingen</publisher>
	<availability>
	 <p>This e-text was provided to GRETIL in good faith that no copyright rights have been infringed.
	 If anyone wishes to assert copyright over this file, please contact the GRETIL management at <email>gretil(at)sub(dot)uni-goettingen(dot)de</email>.
	 The file will be immediately removed pending resolution of the claim.</p>

	 <licence target="https://creativecommons.org/licenses/by-nc-sa/4.0/">Distributed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareAlike 4.0 International License.</licence>
	</availability>
	<date when-iso="2020-07-31"/>
  </publicationStmt>

  <notesStmt>
	<note>This file has been created by mass conversion of GRETIL's Sanskrit corpus from <ref target="http://gretil.sub.uni-goettingen.de/gretil/1_sanskr/4_rellit/buddh/ppfrag_u.htm">ppfrag_u.htm</ref>. Due to the heterogeneity of the sources the header markup might be suboptimal. For the sake of transparency the header of the legacy file is documented in the <gi>note</gi> element below:</note>
	<note type="legacyheader">
	 Fragments of Prajnaparamita texts (from 16 sources)
<lb/>
<lb/>Input by Klaus Wille (Göttingen, Germany)
<lb/>
<lb/>BOLD marks the beginning of a new line in the manuscript
<lb/>ITALICS for restored passages
<lb/>*{...}* = comments
	</note>
  </notesStmt>

  <sourceDesc>
	<bibl>(1) Konow, Sten: Central Asian fragments of the Ashṭādaśasāhasrikā Prajñāpāramitā and of an unidentified text, Calcutta 1942 (Memoirs of the Archaeological Survey of India, 69). = AṣṭāK, unidentified = Praj(U1); (2) Bidyabinod, B. B.: "Fragment of a Prajnaparamita Manuscript from Central Asia", Memoirs of the Archaeological Survey of India 32 (1927), pp. 1-11. = AṣṭāB; (3) AṣṭāH = 1 Bl. von S. Hedin; ed. von H. Smith in Montell, G.: Sven Hedin's Archaeological Collections from Khotan, 2 vols., Stockholm 1938 und auch in Konow</bibl>
  </sourceDesc>
  </fileDesc>

  <encodingDesc>
  <projectDesc>
	<p>The Göttingen Register of Electronic Texts in Indian Languages (GRETIL) is a resource platform providing standardized machine-readable texts in Indian languages that have been contributed by various individuals and institutions.</p>
  </projectDesc>

  <editorialDecl>
	<correction>
	 <p>Apparent errors have been silently corrected.</p>
	</correction>

	<normalization>
	 <p>GRETIL normalizes all texts contributed consistently for each language.
	 Sanskrit texts are normalized in accordance with the scheme of the International Alphabet of Sanskrit Transliteration (IAST) in order to facilitate word search across its corpus without additional transformations.</p>

	 <p>All characters that were fully equivalent to an IAST-conformant character in the text file contributed have been made to conform to the character list below.
	 Non-conformant characters with additional information including accents, capitalization, and whitespace have been preserved as <gi>orig</gi> elements inside <gi>choice</gi> elements with their IAST-conformant equivalent in <gi>reg</gi> elements for the creation of a plain text.
	 These additional informations will be available only in those transformations of this file that display the original information.</p>

	 <p><table>
	 <head>Characters Used for the Transliteration of Sanskrit according to IAST</head>
	 <row role="label">
	 <cell>Character</cell>
	 <cell>Character Name</cell>
	 <cell>Unicode Code Point</cell>
	 </row>
	 <row>
	 <cell>a</cell>
	 <cell>LATIN SMALL LETTER A</cell>
	 <cell>U+0061</cell>
	 </row>
	 <row>
	 <cell>ā</cell>
	 <cell>LATIN SMALL LETTER A WITH MACRON</cell>
	 <cell>U+0101</cell>
	 </row>
	 <row>
	 <cell>i</cell>
	 <cell>LATIN SMALL LETTER I</cell>
	 <cell>U+0069</cell>
	 </row>
	 <row>
	 <cell>ī</cell>
	 <cell>LATIN SMALL LETTER I WITH MACRON</cell>
	 <cell>U+012B</cell>
	 </row>
	 <row>
	 <cell>u</cell>
	 <cell>LATIN SMALL LETTER U</cell>
	 <cell>U+0075</cell>
	 </row>
	 <row>
	 <cell>ū</cell>
	 <cell>LATIN SMALL LETTER U WITH MACRON</cell>
	 <cell>U+016B</cell>
	 </row>
	 <row>
	 <cell>ṛ</cell>
	 <cell>LATIN SMALL LETTER R WITH DOT BELOW</cell>
	 <cell>U+1E5B</cell>
	 </row>
	 <row>
	 <cell>ṝ</cell>
	 <cell>LATIN SMALL LETTER R WITH DOT BELOW AND MACRON</cell>
	 <cell>U+1E5D</cell>
	 </row>
	 <row>
	 <cell>ḷ</cell>
	 <cell>LATIN SMALL LETTER L WITH DOT BELOW</cell>
	 <cell>U+1E37</cell>
	 </row>
	 <row>
	 <cell>ḹ</cell>
	 <cell>LATIN SMALL LETTER L WITH DOT BELOW AND MACRON</cell>
	 <cell>U+1E39</cell>
	 </row>
	 <row>
	 <cell>e</cell>
	 <cell>LATIN SMALL LETTER E</cell>
	 <cell>U+0065</cell>
	 </row>
	 <row>
	 <cell>o</cell>
	 <cell>LATIN SMALL LETTER O</cell>
	 <cell>U+006F</cell>
	 </row>
	 <row>
	 <cell>ṃ</cell>
	 <cell>LATIN SMALL LETTER M WITH DOT BELOW</cell>
	 <cell>U+1E43</cell>
	 </row>
	 <row>
	 <cell>ḥ</cell>
	 <cell>LATIN SMALL LETTER H WITH DOT BELOW</cell>
	 <cell>U+1E25</cell>
	 </row>
	 <row>
	 <cell>'</cell>
	 <cell>APOSTROPHE</cell>
	 <cell>U+0027</cell>
	 </row>
	 <row>
	 <cell>k</cell>
	 <cell>LATIN SMALL LETTER K</cell>
	 <cell>U+006B</cell>
	 </row>
	 <row>
	 <cell>g</cell>
	 <cell>LATIN SMALL LETTER G</cell>
	 <cell>U+0067</cell>
	 </row>
	 <row>
	 <cell>ṅ</cell>
	 <cell>LATIN SMALL LETTER N WITH DOT ABOVE</cell>
	 <cell>U+1E45</cell>
	 </row>
	 <row>
	 <cell>c</cell>
	 <cell>LATIN SMALL LETTER C</cell>
	 <cell>U+0063</cell>
	 </row>
	 <row>
	 <cell>j</cell>
	 <cell>LATIN SMALL LETTER J</cell>
	 <cell>U+006A</cell>
	 </row>
	 <row>
	 <cell>ñ</cell>
	 <cell>LATIN SMALL LETTER N WITH TILDE</cell>
	 <cell>U+00F1</cell>
	 </row>
	 <row>
	 <cell>ṭ</cell>
	 <cell>LATIN SMALL LETTER T WITH DOT BELOW</cell>
	 <cell>U+1E6D</cell>
	 </row>
	 <row>
	 <cell>ḍ</cell>
	 <cell>LATIN SMALL LETTER D WITH DOT BELOW</cell>
	 <cell>U+1E0D</cell>
	 </row>
	 <row>
	 <cell>ṇ</cell>
	 <cell>LATIN SMALL LETTER N WITH DOT BELOW</cell>
	 <cell>U+1E47</cell>
	 </row>
	 <row>
	 <cell>p</cell>
	 <cell>LATIN SMALL LETTER P</cell>
	 <cell>U+0070</cell>
	 </row>
	 <row>
	 <cell>b</cell>
	 <cell>LATIN SMALL LETTER B</cell>
	 <cell>U+0062</cell>
	 </row>
	 <row>
	 <cell>m</cell>
	 <cell>LATIN SMALL LETTER M</cell>
	 <cell>U+006D</cell>
	 </row>
	 <row>
	 <cell>y</cell>
	 <cell>LATIN SMALL LETTER Y</cell>
	 <cell>U+0079</cell>
	 </row>
	 <row>
	 <cell>r</cell>
	 <cell>LATIN SMALL LETTER R</cell>
	 <cell>U+0072</cell>
	 </row>
	 <row>
	 <cell>l</cell>
	 <cell>LATIN SMALL LETTER L</cell>
	 <cell>U+006C</cell>
	 </row>
	 <row>
	 <cell>v</cell>
	 <cell>LATIN SMALL LETTER V</cell>
	 <cell>U+0076</cell>
	 </row>
	 <row>
	 <cell>ś</cell>
	 <cell>LATIN SMALL LETTER S WITH ACUTE</cell>
	 <cell>U+x015B</cell>
	 </row>
	 <row>
	 <cell>ṣ</cell>
	 <cell>LATIN SMALL LETTER S WITH DOT BELOW</cell>
	 <cell>U+1E63</cell>
	 </row>
	 <row>
	 <cell>s</cell>
	 <cell>LATIN SMALL LETTER S</cell>
	 <cell>U+0073</cell>
	 </row>
	 <row>
	 <cell>h</cell>
	 <cell>LATIN SMALL LETTER H</cell>
	 <cell>U+0068</cell>
	 </row>
	 </table>
	</p>
  </normalization>

  <quotation marks="some">
	<p>If indicated unambiguously in the text file contributed quotation marks have been replaced with the <gi>q</gi> element and, in case a reference was provided, have been nested inside a <gi>cit</gi> with the respective reference provided in a <gi>ref</gi> element after the quote.</p>
  </quotation>

  <segmentation>
	<p>Unnumbered <gi>div</gi> elements are used to structure the text, using the <att>type</att> and <att>n</att> attributes in accordance with the <gi>refsDecl</gi>.</p>
  </segmentation>

  <interpretation>
	<p>Interpretive markup which is visible only in analytic transformations of this file consists of:
	<list>
	 <item>Highlighting in <gi>hi</gi> elements,</item>
	 <item>Corruptions in <gi>sic</gi> elements,</item>
	 <item>Remarks in <gi>note</gi> elements with the @resp attribute identifying the agency.</item>
	</list></p>
  </interpretation>
  </editorialDecl>

  <refsDecl>
  <p>A reference is given in the <att>xml:id</att> attributes consisting of
  <list>
	<item>a pragmatic abbreviation of the <label>title</label>: Fragments of Prajñāpāramitā texts = <!-- abbreviation -->,</item>
	<item>the number of the <label></label> in arabic numerals,</item>
	<item>the number of the <label>verse</label> in arabic numerals.</item>
  </list>
  </p>
  </refsDecl>
  </encodingDesc>

  <profileDesc>
  <langUsage>
  <language ident="en">English</language>
  <language ident="sa-Latn">Sanskrit</language>
  </langUsage>

  <textClass>
  <keywords scheme="http://gretil.sub.uni-goettingen.de/">
	<term>Sanskrit -- Religious Literature -- Buddhist</term>
  </keywords>
  </textClass>
  </profileDesc>

  <revisionDesc>
  <listChange>
  <change when-iso="2020-07-31" who="Maximilian Mehner">TEI encoding by mass conversion of GRETIL's Sanskrit corpus</change>
  </listChange>
  </revisionDesc>

</teiHeader>

<text xml:lang="sa-Latn">
  <body>
<div>
</div>
<div>

<p>(AṣṭāK, A fol. 97)
<hi rend="it">recto</hi>
1 samādhiḥ araṇasaraṇasarvasamavasaraṇo nāma samādhiḥ anilāniketaratir nāma samādhiḥ tathatāsthitaniścitto nāma samādhiḥ kāyakalipramathano nāma samādhiḥ <hi rend="it">vākkalividhavaṃsana</hi><hi rend="bold">ga</hi>ganakalpo
2 nāma samādhiḥ ākāśasaṃgamvimuktanirupalepo nāma samādhiḥ ime te hy āvusa śāradvatīputra samādhayo bodhisatvānāṃ mahāsatvānāṃ yeṣu khalu <hi rend="it">samādhiṣu viharamāṇo</hi>
3 bodhisatvo mahāsatvo kṣipram anuttarāṃ saṃyaksaṃbodhim abhisaṃbotsyati | anyāni cāprameyāṇy asaṃkhyeyāni samādhimukhāni dhāraṇimukhāni ca | yatra śikṣamāṇāḥ bodhisatvā <hi rend="it">mahāsatvāḥ</hi>
4 kṣipram anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbuddhyanti | athāyuṣmāṃ subhūtir āyuṣmantaṃ śāradvatīputram etad avocat* vyākṛto batāyam āvusa śāradvatīputra bodhisatvo mahāsatvo <hi rend="it">veditavyaḥ</hi>
5 pūrvakair arhadbhiḥ samyaksaṃbuddhair anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau ye 'py etarhi daśasu dikṣu gaṅgānadīvālikāsameṣu lokadhātuṣu tathāgatāḥ arhantaḥ samyaksaṃbuddhās tiṣṭhanti <hi rend="it">yāpaya</hi><hi rend="bold">nti</hi>
6 te 'pi tathāgatās taṃ bodhisatvaṃ mahāsatvaṃ idānīṃ vyākurvanti | yaḥ khalv imeṣu samādhiṣu viharati na ca ka<hi rend="it">ñcit samā</hi>dhiṃ samanupaśyati | na caitebhiḥ samādhi<hi rend="it">bhir manyate i</hi><hi rend="bold">me</hi>
7 punar bodhisatvā asamāpannā | ahaṃ punaḥ samāpannaḥ samāpadyāmi samāpatsyāmi ca | sarve te tasya khalu vi<hi rend="it">tarkā na saṃvidyante</hi> na pravartante | evam uktāyu<hi rend="it">ṣmāṃ śāradvatīpu</hi><hi rend="bold">trā</hi>yuṣmantaṃ
8 subhūtim etad avocat* tat kiṃ punar āvusa subhūte <hi rend="it">tatra sa</hi>mādhiṣu sthito bodhisatvo mahāsatvaḥ vyākṛto vedi<hi rend="it">tavyaḥ pūrvakais tathāgatair ye</hi> caitarhi tiṣṭhanti daśasu dikṣu gaṃ<hi rend="it">gānadīvā</hi><hi rend="bold">li</hi>kāsameṣu
9 lokadhātuṣu tathāgatās tiṣṭhanti | yāpayanti | āha no ity āvusa śāradvatīputra tat kasmād dhetor na hy āvusa śāradvatīputra anyā prajñāpāramitā anyaḥ samādhi<hi rend="it">r anyo bo</hi><hi rend="bold">dhi</hi>satvo
10 mahāsatvaḥ bodhisatva eva samādhiḥ samādhir eva bodhisatvaś ca samādhiś ca prajñāpāramitā āha : yady ā<hi rend="it">vusa subhūte nānyaḥ samādhi</hi>r anyo bodhisatvaḥ sam<hi rend="it">ādhir eva bo</hi><hi rend="bold">dhi</hi>satvaḥ
11 bodhisatva eva samādhiḥ <hi rend="it">yadi ca</hi> samādhir yaś ca bodhisatvas tau khalu prajñāpāramitā | tan na punaḥ <hi rend="it">sarvadharmasamatāṃ samādhinā jānā</hi>ti nāpi saṃjānāti | āha : ane<hi rend="it">naivāvusa</hi>
<hi rend="it">verso</hi>
1 śāradvatīputra paryāyeṇa bodhisatvo mahāsatvaḥ tāṃ sarvadharmasamatāṃ tena samādhinā na jānāti | nāpi saṃjānāti tat kasmād dhetor āha : avidyāmānatvād eva tasya bodhisat<hi rend="it">vasya tasya</hi>
2 ca samādhes tasyāś ca prajñāpāramitāyāḥ na jānāti nāpi saṃjānāti | atha bhagavān āyuṣmate subhūtaye sādhukāram adāsīt sādhu sādhu subhūte : subhāṣiteṣā vāk <hi rend="it">yathāpi :</hi>
3 tva mayā araṇāvihāriṇāṃ śrāvakānām agratāyā nirdiṣṭaḥ tasya te pratirūpo 'yam upadeśaḥ evaṃ ca bodhisatvena mahāsatvena prajñāpāramitāyāṃ caratā śikṣitavyaṃ | e<hi rend="it">vaṃ dhyāna</hi><hi rend="bold">pā</hi>ramitāyāṃ
4 vīryapāramitāyāṃ | kṣāntipāramitāyāṃ | śīlapāramitāyāṃ | dānapāramitāyāṃ śikṣitavyaṃ | evaṃ smṛtyupasthāneṣu śikṣitavyaṃ | yāvad āryāṣṭaṃgamā<hi rend="it">rge daśa</hi><hi rend="bold">su</hi>
5 tathāgatabaleṣu | peyālaṃ yāvad aṣṭādaśasv āvedanikeṣu buddhadharmeṣu śikṣitavyam iti | athāyuṣmāṃ śāradvatīputro bhagavantam etad avocat* evaṃ śi<hi rend="it">kṣamāṇo bhada</hi><hi rend="bold">nta</hi>
6 bhagavan bodhisatvo mahāsatvaḥ prajñāpāramitāyāṃ śikṣati | bhagavān āha : evaṃ śikṣamāṇaḥ śāradvatīputra bodhisatvo mahāsatvaḥ prajñāpāramitāyāṃ <hi rend="it">śikṣati</hi>
7 tac cānupalaṃbhayogena | evaṃ yāvad dānapāramitāyāṃ śikṣati | peyālaṃ | evaṃ śikṣamāṇaḥ smṛtyupasthāneṣu śikṣati | yāvad evaṃ śikṣamāṇo yāvad aṣṭāda<hi rend="it">śav āveda</hi><hi rend="bold">ni</hi>keṣu
8 buddhadharmeṣu śikati | tac cānupalaṃbhayogeneti | athāyuṣmāṃ śāradvatīputro bhagavantam etad avocat* evaṃ śikṣamāṇo bhadanta bhagavan bodhisatvo mahāsatvaḥ prajñāpāramitā<hi rend="bold">yāṃ</hi>
9 śikṣaty anupalaṃbhayogeneti | bhagavān āha: evaṃ śikṣamāṇaḥ śāradvatīputra bodhisatvo mahāsatvaḥ prajñāpāramitāyāṃ śikṣaty anupalaṃbhayogeneti | āha : kiṃ bhadanta
10 bhagavan nopalabhate | bhagavān āha : ātmānaṃ nopalabhate | satvaṃ nopalabhate | yāvaj jānakapaśyakaṃ nopalabhate | atyantaviśuddhitām upādāya | tathā skandhān nopalabhate <hi rend="it">dhātū</hi><hi rend="bold">n</hi>
11 nopalabhate hy āyatanāni nopalabhate | atyantaviśuddhitām upādāya | tathā avidyān nopalabhate yāvaj jarāmaraṇaṃ nopalabhate | atyantaviśuddhitām upādāya | evaṃ</p>

<p>(AṣṭāK, A fol. 98)
<hi rend="it">recto</hi>
1 duḥkhaṃ nopalabhate | samudayaṃ nirodhaṃ mārgaṃ nopalabhate | atyantaviśuddhitām upādāya | evaṃ kāmadhātuṃ rūpadhātum ārūpyadhātum nḥpalabhate | atynataviśuddhitām upādāya |
2 tathā smṛtyupasthānāni nopalabhate | yāvad āryāṣṭāṅgaṃ mārgaṃ nopalabhate atyantaviśuddhitām upādāya | tathā daśa tathāgatabalāni nopalabhate | yāvad aṣṭādaśāvedanikān –aṣṭādaśāveṇikān
3 buddhadharmān nopalabhate | atyantaviśuddhitām upādāya | ṣaṭ pāramitāṃ nopalabhate | atyantaviśuddhitām upādāya | śrotāpannaṃ nopalabhate atyantaviśuddhitām upādāya | <hi rend="it">evaṃ</hi>
4 sakṛdāgāminam anāgāminam arhantaṃ nopalabhate | atyantaviśuddhitām upādāya | pratyekabuddhaṃ nopalabhate bodhisatvaṃ nopalabhate tathāgataṃ nopalabhate atyantaviśuddhi<hi rend="it">tām upā</hi><hi rend="bold">dā</hi>yeti |
5 athāyuṣmāṃ śāradvatīputro bhagavantam etad avocat kiṃ asau bha<hi rend="it">danta bhagavan viśuddhir bha</hi>gavān āha : anutpādaḥ <hi rend="it">sarvadhar</hi>māṇām evam anirodho a<hi rend="it">saṃkleśo</hi>
6 avyavadānam aprādurbhāvo anupalaṃbho anabhisaṃskāraḥ sarvadharmāṇām eṣā sā viśuddhir iti | āha : evaṃ punar bhadanta bhagavan śikṣamāṇo bodhisatvo <hi rend="it">mahāsatvaḥ</hi>
7 katameṣu dharmeṣu śikṣito bhavati bhagavān āha : evaṃ śikṣamāṇaḥ śāradvatīputra bodhisatvo mahāsatvaḥ <hi rend="it">na kvac</hi>id dharmeṣu śikṣito bhavati | tat kasmād dhetor na hy ete śāradvatīpu<hi rend="bold">tra</hi>
8 dharmās tathā saṃvidyante | yathā hy ete bālapṛthagjanā hy abhiniviṣṭāḥ āha : kathaṃ punar bhadanta bhagavann ete dharmāḥ saṃvidyante | <hi rend="it">yathā hy ete</hi> bālapṛthagjanā hy abhinivi<hi rend="it">ṣṭā i</hi><hi rend="bold">ti</hi> |
9 bhagavān āha : yathā na saṃvidyante | tathā saṃvidyante | evam asaṃvidyamānā hy ucyante avidyā : āha : <hi rend="it">kiṃ te bhadanta</hi> bhaga<hi rend="it">vann a</hi>saṃvidyamānā ucyante avidyā |
10 bhagavā<hi rend="bold">n ā</hi>ha : rūpaṃ śāradvatīputra na saṃvidyate adhyātmaśūnyatām upādāya | yāvad abhāvasvabhāva<hi rend="it">śūnyatām upādāya | evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārā</hi> vijñānaṃ na saṃvidyate<hi rend="it"> | a</hi><hi rend="bold">dhyā</hi>tmaśūnyatām
11 upādāya | yāvad abhāvasvabhāvaśūnyatām upādāya | evaṃ smṛtyupasthānāni na saṃvidyante | <hi rend="it">peyālaṃ | yāvad aṣṭādaśavedanikā buddhadharmā na saṃvidyante</hi> *{aṣṭādaśāveṇikā}*
<hi rend="it">verso</hi>
1 adhyātmaśūnyatām upādāya. yāvad abhāvasvabhāvaśūnyatām upādāya | yatra bālapṛthagjanā avidyāvaśenā tṛṣṇāśābhiniviṣṭās tebhir vidyā kalpitā : avidyābhi<hi rend="it">bhūtā</hi><hi rend="bold">s</hi>
2 tai <hi rend="it">te</hi> cobhayayor antarayoḥ <hi rend="it">antayoḥ</hi> saktāḥ yadutocchedasāśvatayos te ca na jānanti na paśyanti | ye ca dharmā na saṃvidyante | tān dharmān kalpayanti | kalpayitvā ca nāmarūpe 'bhiniviṣṭāḥ <hi rend="it">peyā</hi><hi rend="bold">laṃ</hi>
3 yāvad aṣṭādaśasv āvedanikeṣu buddhadharmeṣv abhiniviṣṭāḥ eva samānāḥ asaṃvidyamānān dharmān parikalpayanti | tā ca na jānanti | na paśyanti | kiṃ te na jānanti na paśyanti <hi rend="it">rūpaṃ na</hi> *{āvedanikeṣu for āveṇikeṣu}*
4 jānanti paśyanti | evaṃ vedanāṃ saṃjñāṃ saṃskārāṃ vijñānaṃ na jānanti na paśyanti | peyālaṃ | yāvad aṣṭādaśāvedanikān buddhadharmān na jānanti na paśyanti | yasmāc ca na jānanti na budhyanti | <hi rend="it">bā</hi><hi rend="bold">la</hi>pṛthagjanā
5 iti saṃkhyāṃ gacchanti | te na niryānti | kutra na niryānti | kāmadhātvaiśvarye | tathā rūpadhātāv ārūpyadhātau na niryānti | śrāvakapratyekabuddhadharmeṣu na ni<hi rend="it">ryānti</hi>
6 bodhisatvadharmeṣu na niryānti | samyaksaṃbuddhadharmeṣu na niryānti | te ca na śraddadhanti | kiṃ te na śraddadhanti | rūpaṃ rūpaśūnyatāṃ ca na śraddadhanti | evaṃ vedanāṃ vedanāśū<hi rend="it">nyatāṃ ca</hi>
7 saṃjñāṃ saṃjñāśūnyatāṃ ca | saṃskārāṃ saṃskāraśūnyatāṃ ca | vijñānaṃ vijñānaśūnyatāṃ ca na śraddadhanti | yāvad buddhadharmān buddhadharmān [!] na śraddadhanti | te ca punar na pratitiṣṭhanti | kutra <hi rend="it">na pra</hi><hi rend="bold">ti</hi>tiṣṭhanti |
8 dānapāramitāyān na pratitiṣṭhanti | yāvan na prajñāpāramitāyān pratitiṣṭhanti | avaivartikabhūmau na pratitiṣṭhanti | yāvad aṣṭādaśasv āvedanikeṣu buddhadharmeṣu na pratitiṣṭha<hi rend="bold">nti</hi> |
9 tena kāraṇena bālapṛthagjanā ity ucyante | abhiniveśa iti kim abhiniviṣṭāḥ khalv ete | kutrābhiniviṣṭāḥ rūpe 'bhiniviṣṭāḥ yāvad vijñāne 'bhiniviṣṭāḥ tadā cakṣu<hi rend="bold">ṣv</hi>
10 abhiniviṣṭāḥ yāvan manasv abhiniviṣṭāḥ rūpaga<hi rend="it">śa</hi>bdagandharasasparśadharmeṣv abhiniviṣṭāḥ tathā dhātuṣv abhiniviṣṭāḥ rāgadveṣamoheṣv abhiniviṣṭāḥ dṛṣṭigateṣv abhiniviṣṭāḥ smṛtyupa<hi rend="bold">sthā</hi>neṣv
11 abhiniviṣṭāḥ peyālaṃ | yāvad āṣṭādaśasv āvedanikeṣu buddhadharmeṣv abhiniviṣṭāḥ evam uktāyuṣmāṃ śāradvatīputro bhagavantam etad avocat* evaṃ punaḥ śikṣamāṇā</p>

<p>AṣṭāH
<hi rend="it">recto</hi>
1 <hi rend="it">bhagavān āha sacet subhūte navayānasaṃprasthito bodhisatvo mahāsatvaḥ prajñāpāramitāyāṃ caramāṇo 'nupāyakuśalo bhaven <hi rend="bold">na</hi> ca kalyāṇamitrahastagato bhaved uttrasyet saṃtrasyet saṃtrāsa</hi>m <hi rend="it">āpadyeta subhūtir āha katamad bhagavan</hi>
2 <hi rend="it">bodhisatvasya | </hi>mahāsa<hi rend="it">tvasyopāyakauśalyaṃ yatra caramāṇo bodhi</hi>satvo ma<hi rend="it">hāsatva imaṃ nirdeśaṃ śrutvā</hi>
3 <hi rend="it">nottrasyati na saṃtrasyati na saṃtrāsam āpadyate bhagavān ā</hi>ha | i<hi rend="it">ha</hi> subhūte b<hi rend="it">odhisa</hi>tvo <hi rend="it">mahāsatvaḥ</hi>
4 <hi rend="it">prajñāpāramitāyāṃ caramāṇo rūpaṃ sarvākārajñatāpratisaṃyuktena</hi> cittenānityākāreṇa pratya<hi rend="it">vekṣa<hi rend="bold">te</hi></hi>
5 <hi rend="it">tac ca nopalabhyate evaṃ vedanāṃ saṃjñāṃ saṃskāraṃ</hi> vijñāna<hi rend="it">ṃ sarvākārajñatāprati</hi>saṃyuktena cittenānityā<hi rend="it"><hi rend="bold">kā</hi>reṇa</hi>
6 <hi rend="it">pratyavekṣate tac ca nopalabhate idaṃ subhū</hi>te bodhisatvasya mahāsatvasya prajñāpāramitāyāṃ cara<hi rend="it"><hi rend="bold">ma</hi>ṇasyopāyakauśalyaṃ</hi>
7 <hi rend="it">punar aparaṃ subhūte bodhisa</hi>tvo mahāsatvaḥ prajñāpāramitāyāṃ caram<hi rend="it">ā</hi>naḥ sarvākārajña<hi rend="bold"><hi rend="it">tā</hi>prati</hi>saṃ<hi rend="it">yuktena</hi>
8 <hi rend="it">cittena rūpaṃ duḥkhākāre</hi>ṇa pratyavekṣate tac ca nopalabhate evaṃ vedanāṃ saṃjñā saṃskārā<hi rend="it"><hi rend="bold">n</hi></hi>
<hi rend="it">verso</hi>
1 <hi rend="it">vijñānaṃ duḥkhākāreṇa pratyavekṣate tac ca no</hi>palabhate | peyālaṃ rūpaṃ nairātmyākāreṇa pratyavekṣati tac ca no<hi rend="it"><hi rend="bold">pa</hi>labhate</hi>
2 <hi rend="it">evaṃ vedanāṃ saṃjñāṃ saṃskārān vijñā</hi>naṃ nairātmyākāreṇa pratyavekṣati tac ca nopalabhate | punar a<hi rend="it"><hi rend="bold">pa</hi>raṃ</hi>
3 <hi rend="it">subhū</hi>te bo<hi rend="it">dhisatvo mahāsatvaḥ prajñāpārami</hi>tāyāṃ caramāṇaḥ sarvākārajñatāpratisaṃyuktena ci<hi rend="it"><hi rend="bold">tte</hi>na</hi>
4 <hi rend="it">rūpam anityaṃ pra</hi>tyavekṣati <hi rend="it">tac ca nopalabhate</hi> evaṃ vedanāṃ saṃjñāṃ <hi rend="it">saṃskārāṃ</hi> vijñā<hi rend="it">naṃ ani</hi>tyataḥ pratyave<hi rend="it"><hi rend="bold">kṣa</hi>te</hi>
5 <hi rend="it">tac ca nopalabhate peyālaṃ rūpam anātmānaṃ pratyavekṣate</hi> tac ca no<hi rend="it">palabha</hi>te | evaṃ vedanāṃ saṃjñāṃ <hi rend="it">saṃ<hi rend="bold">skā</hi>raṃ</hi>
6 <hi rend="it">vijñānam a</hi>nātmā pra<hi rend="it">tyavekṣate tac ca nopalabhate</hi> rūpaṃ apraṇi<hi rend="it">hi</hi>taṃ p<hi rend="it">ratyavekṣate tac ca nopa<hi rend="bold">la</hi>bhate</hi>
7 <hi rend="it">evaṃ ve</hi>danāṃ saṃjñāṃ saṃskārāṃ vijñānam apraṇihi<hi rend="it">taṃ pratyavekṣate tac ca nopalabhate</hi>
8 <hi rend="it">idaṃ subhūte bodhisatvasya mahāsatvasya prajñāpāram</hi>i<hi rend="it">tāyāṃ caramāṇasyopāyakauśalyaṃ</hi></p>

<p>(AṣṭāK, A fol. 102)
<hi rend="it">recto</hi>
1 dānapāramitāyāṃ caramāṇo nottrasati | na saṃtrasati na saṃtrāsam āpadyate | punar aparaṃ subhūte bodhisatvo mahāsatvaḥ prajñāpāramitāyāṃ cara<hi rend="it">māṇaivaṃ pra</hi>tyave<hi rend="it">kṣati rūpaśūnyatā</hi><hi rend="bold">ya</hi>
2 rūpaṃ śūnyaṃ | rūpam eva śūnyatā śūnyataiva rūpam evaṃ vedanāṃ saṃjñāṃ saṃskāraṃ vijñānaṃ śūnyatāyā vijñānaṃ śūnyaṃ | vijñānam eva śū<hi rend="it">nyatā śūnyataiva vi</hi>jñānaṃ | evaṃ <hi rend="it">cakṣuḥśūnyatāyā</hi>
3 cakṣuḥ śūnyaṃ cakṣur eva śūnyatā śūnyataiva cakṣur evaṃ śrotraṃ ghrāṇaṃ jihvā kāyaḥ manaḥśūnyatāyā manaḥ śūnyaṃ <hi rend="it">mana eva śūnyatā śūnyataiva manaḥ peyā</hi>laṃ yāvac ca<hi rend="it">kṣuḥsaṃ</hi><hi rend="bold">spa</hi>rśapratyayāvedanāśūnyatāyā
4 cakṣuḥsaṃsparśapratyayā vedanā śūnyāś cakṣusaṃsparśapratyayā vedanai<hi rend="it">va śūnyatā śūnya</hi>taiva <hi rend="it">cakṣuḥsaṃparśapratya</hi>yā vedanā | e<hi rend="it">vaṃ yā</hi><hi rend="bold">va</hi>t
5 manaḥsamsparśapratyayā<hi rend="it">vedanā</hi> śūnyatāyā manaḥsaṃsparśapratyayā vedanā śūnyā | ma<hi rend="it">naḥsaṃsparśapratyayā vedanaiva śūnyatā śūnyataiva manaḥ</hi>saṃs<hi rend="it">parśapratyayā</hi>
6 vedanā | evaṃ smṛtyupasthānaśūnyatāyā smṛtyupasthānāni śūnyatāni smṛtyupasthānāny eva <hi rend="it">śūnyatā | śūnyataiva smṛtyupasthānāni peyālaṃ | </hi>yāva<hi rend="it">d buddhadharmaśūnya</hi><hi rend="bold">tā</hi>yā
7 buddhadharmā śūnyā | buddhadharmaiva śūnyatā | śūnyataiva buddhadharmāḥ evaṃ hi subhūte bodhisatvo ma<hi rend="it">hāsatvaḥ prajñāpāramitāyāṃ caramāṇ</hi>o nottra<hi rend="it">sa</hi>ti <hi rend="it">na saṃtrasa</hi><hi rend="bold">ti</hi>
8 na saṃtrāsam āpadyati | <hi rend="it">athāyuṣmāṃ subhū</hi>tir bha<hi rend="it">gavanta</hi>m etad avocat katamaṃ bhadanta bhagavan bodhisatvasya <hi rend="it">mahāsatvasya kalyāṇamitraṃ | yena parigṛhīta imaṃ prajñāpārami</hi><hi rend="bold">tā</hi>nirdeśaṃ
9 śrutvā n<hi rend="it">ottrasati na saṃtrasati na saṃtrāsam āpadyate | </hi>e<hi rend="it">vam ukto</hi> bhagavān āyuṣmantaṃ subhūtim etad avocat <hi rend="it">idaṃ subhūte bodhisatvasya mahāsatvasya kalyāṇamitraṃ</hi>
10 yad rūpam anityam iti dharmaṃ deśayati | tac cānupalaṃbhayogena | evaṃ vedanāṃ saṃjñāṃ saṃskāraṃ vijñānam anityam iti dharmaṃ de<hi rend="it">śayati | tac cānupalaṃbhayogena | tāni ca kuśalamūlāni</hi>
11 <hi rend="it">na śrāvaka</hi>pratyekabuddhabhūmau pari<hi rend="it">ṇāmaya</hi>ti | anyatra sarvākārajñatāyām idaṃ bodhisatvasya mahā<hi rend="it">satvasya kalyāṇamitraṃ | punar aparaṃ subhūte bodhisatva</hi>sya mahā<hi rend="it">satvasya kalyāṇa<hi rend="bold">mi</hi>traṃ</hi>
<hi rend="it">verso</hi>
1 <hi rend="it">yad rū</hi>paṃ duḥkham iti dharmaṃ deśayati | tac cānupalaṃbhayogena | evaṃ vedanāṃ saṃjñāṃ saṃskāraṃ vijñānaṃ duḥkham iti dharmaṃ deśayati tac cānupalaṃbhayogena | tāni ca kuśalamūlāni
2 na śrāvakapratyekabuddhabhūmau pariṇāmayati | nānyatra sarvākārajñatāyām idaṃ bodhisatvasya mahāsatvasya kalyāṇamitraṃ | peyālaṃ | rūpam anātmānam iti | dharmaṃ deśayati | yāvad vijñā<hi rend="bold">naṃ</hi> |
3 tac cānupalaṃbhayogena | rūpaśūnyatāyā dharmaṃ deśayati | evaṃ yāvad vijñānaśūnyatāyā dharmaṃ deśayati | tac cānupalaṃbhayogena | evaṃ rūpānimittayā <hi rend="it">dharmaṃ deśayati |</hi>
4 yāvad vijñānānimittatayā dharmaṃ deśayati | tac cānupalaṃbhayogena | evaṃ rūpāpraṇihitatayā dharmaṃ deśayati | yāvad vijñānāpraṇihitatayā dharmaṃ deśayati | tac cānupalaṃbhayo<hi rend="bold">ge</hi>na |
5 evaṃ rūpaśāntatayā rūpaviviktatayā dharmaṃ deśayati | yāvad vijñānaśāntatayā vijñānaviviktatayā dharmaṃ deśayati | tac cānupalaṃbhayogena | tāni <hi rend="it">ca kuśala</hi><hi rend="bold">mū</hi>lāni |
6 na śrāvakapratyekabuddhabhūmau pariṇāmayaty anyatra sarvākārajñatāyām idaṃ bodhisatvasya mahāsatvasya kalyāṇamitraṃ | punar aparaṃ subhūte bo<hi rend="it">dhisatvasya mahā</hi><hi rend="bold">sa</hi>tvasya
7 kalyāṇamitraṃ | yac cakṣur anityam iti dharmaṃ deśayati | yāvan mano 'nityam iti dharmaṃ deśayati | peyālaṃ yāvad yac cakṣuḥsaṃsparsapratyayā vedanānityam i<hi rend="it">ti dharmaṃ</hi>
8 deśayati | evaṃ yāvan manaḥsaṃsparśapratyayā vedanānityam iti dharmaṃ deśayati | tac cānupalaṃbhayogena | tāni ca kuśalamūlāni | na śrāvakabhūmau pratyekabuddhabhūmau vā <hi rend="it">pariṇā</hi><hi rend="bold">ma</hi>yaty
9 anyatra sarvākārajñatāyām idaṃ subhūte bodhisatvasya mahāsatvasya kalyāṇamitraṃ | peyālaṃ | duḥkham iti | anātmānam iti | yāvad viviktam iti | dharmaṃ deśayati | tac cānupalaṃbha<hi rend="bold">yo</hi>gena |
10 tāni ca kuśalamūlāni | na śrāvakabhūmau pratyekabuddhabhūmau vā pariṇāmayati | anyatra sarvākārajñatāyām idaṃ subhūte bodhisatvasya mahāsatvasya kalyāṇamitraṃ | punar a<hi rend="bold">pa</hi>raṃ
11 subhūte bodhisatvasya mahāsatvasya kalyāṇamitraṃ | yaḥ smṛtyupasthānabhāvanāyai dharmaṃ deśayati | yāvat smṛtyupasthānaviviktatāyai <hi rend="it">dharmaṃ deśayati | tac cānupalaṃbha</hi>yoge</p>

<p>(AṣṭāK, A fol. 104)
<hi rend="it">recto</hi>
1 kṣitavyam iti | tat kasmād dhetoḥ | nai<hi rend="it">tā bhoḥ pāramitās tathā</hi>gatair arhadbhiḥ samyaksaṃbuddhair bhāṣitāḥ kavitāḥ kāveyāś caitāḥ naitā bhoḥ śrotavyāḥ nodgrahitavyāḥ <hi rend="it">na paryāptavyāḥ na dhāra</hi><hi rend="bold">yi</hi>tavyāḥ
2 na vācayitavyāḥ na manasīkartavyāḥ na parebhyo deśayitavyāḥ idaṃ subhūte bodhisatvasya mahāsatvasya pāpamitraṃ veditavyaṃ | <hi rend="it">punar aparaṃ su</hi>bhūte bodhisatvasya mahā<hi rend="bold">sa</hi>tvasya
3 pāpamitraṃ yo 'smai mārakarmāṇi nopadiśati | māradoṣāṃś ca nācakṣati | iha bho māraḥ pāpīmāṃ buddhaveṣeṇopasaṃkramitvā bodhisatvaṃ <hi rend="it">ṣaḍbhyaḥ</hi> pāram<hi rend="it">itā</hi>bhyo vivekayati | kiṃ te bhoḥ
4 kulaputrāṇayā prajñāpāramitayā bhāvitayā | evaṃ kiṃ te dhyānapāramitayā | kiṃ vīryapāramitayā | kiṃ kṣāntipāramitayā | <hi rend="it">kiṃ śīlapāramitayā | kiṃ te dānapā</hi>ramitayā bhāvitayā
5 idaṃ subhūte bodhisatvasya mahāsatvasya pāpamitraṃ veditavyaṃ | punar aparaṃ subhūte māraḥ pāpīmāṃ buddhave<hi rend="it">ṣeṇopasaṃkramitvā taṃ bodhisatvaṃ mahāsa</hi>tvaṃ <hi rend="it">tasmai kha</hi>lu śrāvaka<hi rend="bold">pra</hi>tyekabuddhapratisaṃyuktāṃ
6 sūtrāntāṃ yāvad avadānāvadeśāṃ deśayati | prakāśayati vi<hi rend="it">bhaja</hi>ty uttā<hi rend="it">nīkaroti | saṃprakāśayati |</hi> ya imāny evarūpāṇi
7 mārakarmāṇi nācakṣatīdaṃ bodhisatvasya mahāsatvasya pāpamitraṃ veditavyaṃ | punar aparaṃ subhūte māraḥ pāpīmāṃ buddhaveṣe<hi rend="it">ṇopasaṃkramitvā bodhisatvaṃ mahāsatva</hi>m evaṃ vadati |
8 na tvaṃ bho kulaputra bodhisatvo na ca te 'sti bodhicittaṃ nāpi tvaṃ hy avaivartiko na ca tvaṃ śakṣyasy anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbodhum iti | <hi rend="it">ya imāny evarūpāṇi</hi> mārakarmāṇi nā<hi rend="bold">ca</hi>kṣati
9 nāvabodhayatīdaṃ bodhisatvasya mahāsatvasya pāpamitraṃ veditavyaṃ | punar aparaṃ subhūte māraḥ pāpī<hi rend="it">māṃ buddhaveṣeṇopa</hi>saṃkramitvā bodhisatvaṃ mahāsatvam evaṃ vadati |
10 cakṣuḥ kulaputra śūnyam ātmanātmanīyena vā | evaṃ śrotraṃ ghrāṇaṃ jihvā kāyo manaḥ kulaputra śūnyam ātmanātmanīyena vā | evaṃ <hi rend="it">rūpaśabdagandharasaspa</hi>rśadharmāḥ <hi rend="it">kulaputra śū</hi><hi rend="bold">nyā</hi>
11 ātmanātmanīyena vā | peyālaṃ | yāvac cakṣuḥsaṃsparśapratyayā vedanā śūnyāḥ ātmanātmanīyena vā | yāvan manaḥsaṃsparśapratyayā vedanā | śūnyā-r-ātmanātmanī<hi rend="it"><hi rend="bold">ye</hi>na</hi>
<hi rend="it">verso</hi>
1 vā | tathā dānapāramitā <hi rend="it">śūnyā yāvat prañāpā</hi>ramitā śūnyātmanātmanīyena vā | evaṃ smṛtyupasthānāni | yāvad āryāṣṭā<hi rend="it">ṅgo mārgo | yāvat trīṇi vimokṣamukhāni śūnyā</hi><hi rend="bold">ny</hi>
2 ātmanātmanīyena vā. evaṃ daśa tathāgatabalāni | yāvad aṣṭādaśāvedanikā buddhadharmāḥ kulaputra śūnyāḥ ātmanātmanī<hi rend="it">yena vā kiṃ tvaṃ kari</hi>ṣyasy <hi rend="it">anuttarāyā samya</hi><hi rend="bold">ksa</hi>ṃbodhyā
3 abhisaṃbuddhayeti | yo 'smai hy evarūpāṇi mārakarmāṇi nācakṣati nopadiśati | na saṃbodhayati | i<hi rend="it">daṃ bodhisatvasya mahāsatvasya pāpamitraṃ veditavyaṃ | punar apa</hi><hi rend="bold">raṃ</hi>
4 subhūte māraḥ pāpīmāṃ pratyekabuddhaveṣeṇopasaṃkramitvā bodhisatvaṃ mahāsatvam evaṃ vadeta | śūnyā bhoḥ kulaputra <hi rend="it">purvā dig buddhair bhagavadbhir bodhisatvaiś ca śrāvakaiś ca | nātra buddhā bha</hi><hi rend="bold">ga</hi>vanto
5 na bodhisatvā na śrāvakāḥ yathā pūrvā dig evaṃ sa<hi rend="it">mantād da</hi>śasu diśaḥ sarve ca lokadhātava iti | <hi rend="it">ya imāny evarūpāṇi mārakarmaṇi nāca</hi>kṣa<hi rend="it">ti no</hi><hi rend="bold">pa</hi>diśati |
6 na saṃbodhayatīdaṃ bodhisatvasya mahāsatvasya pāpamitraṃ veditavyaṃ | punar aparaṃ māraḥ pāpī<hi rend="it">māṃ śrāvakaveṣeṇopasaṃkramitvā bodhisatvaṃ</hi> mahā<hi rend="bold">sa</hi>tvam
7 sarva<hi rend="it">jñatāpra</hi>tisaṃyuktebhyo manasīkārebhyo vivekayati | śrāvakapratyekabuddha<hi rend="it">pratisaṃyuktebhir manasīkārebhir avavada</hi>ti tebhi<hi rend="bold">ś</hi>
8 cānuśāsti | ya imāny evarūpāṇi mārakarmāṇi nācakṣati | nopadiśati | na saṃbodhayatīdaṃ bodhisatva<hi rend="it">sya mahāsatvasya pāpamitraṃ veditavyaṃ | punar aparaṃ su</hi>bhūte māraḥ
9 pāpīmām upādhyāyācāryaveṣeṇopasaṃkramitvā bodhisatvaṃ mahāsatvaṃ bodhisatvacāryāyā vivekayati | sarvajñatāpratisamyu<hi rend="it">ktebhyo manasīkārebhyo vivekayati |</hi> smṛtyu<hi rend="bold">pa</hi>sthānebhyo
10 vivekayati | peyālaṃ yāvad āryāṣṭāṅgaṃ mārgaṃ vivekayati | śūnyatānimittāpraṇihiteṣu | samādāpayati | ni<hi rend="it">yojayati | ehi tvaṃ bho kulaputre</hi><hi rend="bold">mā</hi>n
11 dharmāṃ bhāvayitvā śrāvakabhūmi<hi rend="it">tāṃ</hi> sākṣīkuruṣva | kiṃ kariṣyasy anuttarāyāṃ samyaksaṃboddhāyām abhisaṃbuddhāyāḥ ya <hi rend="it">imāny evarūpāṇi mārakarmāṇi nācakṣati no</hi></p>

<p>(AṣṭāK, A fol. 109)
<hi rend="it">recto</hi>
1 ekanayanirhāraś ca mayā <hi rend="it">sarvadharmāṇāṃ</hi> prativeddhavyaṃ | peyālaṃ | yāvad a<hi rend="it">parimitta</hi>nirhāraṃprativedhāya ca mayā sarvadharmāṇāṃ śikṣitavyaṃ | <hi rend="it">ime te subhūte bodhisatvasya mahāsa</hi><hi rend="bold">tva</hi>sya
2 vajropamāś cittotpādā yatra sthitvā bodhisatvo mahāsatvo ma<hi rend="it">hati satvarāśau niya</hi>te 'gratvaṃ kārayiṣyati | anupalaṃbhayogena | punar ap<hi rend="it">i subhūte bodhisatvo mahāsatvaḥ evaṃ ci</hi><hi rend="bold">tta</hi>m
3 utpādayati | yāvanti : <hi rend="it">satvā nairayikā vā tiryagyonikā vā yama</hi>loki<hi rend="it">kāni vā duḥkhasa</hi>ṃvedanāṃ <hi rend="it">vedayanti teṣām aham arthāya tāṃ vedanāṃ vedayeyam | ta</hi>tra ca
4 bodhistvena mahāsatvenaivaṃ cittam utpādayitavyaṃ <hi rend="it">ekaikasyāhaṃ satvasya kṛte kalpakoṭinayutaśatasaharāṇi tāṃ nairayikaduḥkhasaṃ</hi>ve<hi rend="it">danām anubhaveyaṃ</hi> | yāvat taḥ satvā
5 anupādhiśeṣe nirvāṇadhātau <hi rend="it">pari</hi>nirvā<hi rend="it">pitā bhaveyuḥ | tenaivopāyena sarvasatvānāṃ</hi> kṛte kalpakoṭinayut<hi rend="it">aśatasahasrāṇi tāṃ nai</hi>rayi<hi rend="it">kāṃ duḥkhavedanām anubhav</hi>eyaṃ yāva tā<hi rend="bold">ni</hi>
6 satvāni | sarvāṇy anupādhiśeṣe nirvāṇadhātau <hi rend="it">parinirvāpitāni bhaveyuḥ | paścā</hi>d aham ātma<hi rend="it">naḥ kṛtena</hi> kuśalamūlā<hi rend="it">ny avaropya kalpakoṭinayutaśatasaha</hi>srebhir
7 anekāṃ saṃbodhisaṃbhārāṃ saṃbhṛtvānuttarāṃ samyaksaṃbodhi<hi rend="it">m abhi</hi>saṃbuddhyeya<hi rend="it">m ity ayaṃ subhūte bodhisa</hi>tvasya mahāsatvasya vajropamaṃ chitto<hi rend="it">tpādo yatra sthitvā mahati satvarāśau</hi> niyate 'gra<hi rend="bold">tvaṃ</hi>
8 kārayiṣyati | punar aparaṃ subhūte bodhisatvena mahāsatvena <hi rend="it">śata</hi>tyenodāracittena bhavitavyaṃ | yena <hi rend="it">cittena sarvasatvānām agratvaṃ kārayiṣyati | tatredaṃ bodhisatvasya mahāsatvasyā</hi><hi rend="bold">gra</hi>cittam
9 udāracittaṃ yat prathamacittotpādam upādāya na kadācid rāgacittam utpadyate | na dveṣacittaṃ na moha<hi rend="it">cittaṃ na vihiṃsācittaṃ na hiṃsācittaṃ na śrāvakacittaṃ na pratyekabuddhacitta</hi><hi rend="bold">m</hi>
10 utpadyate | idaṃ subhūte bodhisatvasya mahāsatvasyāgracittaṃ udāracittaṃ yena sarvasatvānām agratvaṃ <hi rend="it">kārayiṣyati tena ca cittena na manyate | punar aparaṃ subhū</hi>te bo<hi rend="it">dhisatvena mahā<hi rend="bold">sa</hi>tvenā</hi>kaṃpyacittena
11 bhavitavyaṃ | <hi rend="it">tatredaṃ bodhisatvasya</hi> mahāsatvasyākaṃpyacittatā yat sarvajñacitt<hi rend="it">e manas</hi>īkāra<hi rend="it">s tena cāmanyanateyāṃ subhūte</hi> bo<hi rend="it">dhisatvasya mahāsatvasyākaṃpyacitta<hi rend="bold">tā</hi></hi> |
<hi rend="it">verso</hi>
1 punar aparaṃ subhūte bodhisatvena mahāsatvena sarvasatvānām antike hita<hi rend="it">kṛ</hi>pācittena | bhavitavyaṃ | tatredaṃ <hi rend="it">bodhisatvaya</hi> mahāsatvaya sarva<hi rend="it">satvahitakṛpāc</hi>ittaṃ yadu<hi rend="it">ta sarvasa</hi><hi rend="bold">tvā</hi>nāṃ
2 trāṇabhūtam aparityāgabhūtaṃ tena cāmanyanatedaṃ subhūte bodhisatvasya mahāsatvasya sarvasatvahita<hi rend="it">kṛpā</hi>cittam evaṃ ca subhūte bodhisatvo mahāsatvo prajñāpāramitāyāṃ
3 caramāṇaḥ sarvasatvānām antike agratvaṃ kārayiṣyati | taṃ cānupalaṃbayogena | punar aparaṃ subhūte bodhisatvena mahāsatvena satataṃ dharmakāmena bhavitavyaṃ | <hi rend="it">dharmārāmeṇa</hi>
4 dharmārāmayogam anuyuktena ca | tatra katamo dharmo yo na vidhvaṃsyate svabhāva<hi rend="it">to</hi> na ca bhidyate | na ca bhedo 'sya labhyate | <hi rend="it">rūpiṇi vā arūpiṇi vāyam ucyate dharmaḥ | katamā dharmakāmatā | yā dha</hi><hi rend="bold">rme</hi>ṣv
5 iccābhilāṣā | iyam ucyate dharmakāmatā | katamā dharmākāmatā | yā <hi rend="it">dharmeṣu gu</hi>ṇānṛśaṃsatā | katamā dharmaratiḥ | yaduta dharme<hi rend="it">ṣu ratir abhiratir iyam ucyate dharmaratiḥ katamā dharmārāma</hi><hi rend="bold">yo</hi>gam
6 anuyuktatā : yā tasya dharmasya bhāvanā sevanā bhājanā bahulīkaraṇā <hi rend="it">i</hi>yam ucyate dharmārāmayogam anuyuktatā | <hi rend="it">evaṃ khalu subhūte caratā</hi> bodhisa<hi rend="bold">tvena</hi>
7 mahāsatvena mahati satvarāśau niyate 'gratvaṃ kārayitavyaṃ | tac cānupalaṃbhayogena | puna<hi rend="it">r aparaṃ subhūte bodhisatvena mahāsatvena prajñāpāramitāyāṃ cara</hi>tā a<hi rend="bold">dhyā</hi>tmaśūnyatāyāṃ
8 sthitvā yāvad abhāvasvabhāvaśūnyatāyāṃ sthitvā mahati satvarāśau niyate 'gratvaṃ <hi rend="it">kārayitavyaṃ | tac cānupalaṃbhayogena | punar aparaṃ subhūte</hi> bodhisatvena
9 mahāsatvena prajñāpāramitāyāṃ caratā smṛtyupasthāneṣu sthitvā yāvad aṣṭādaśasv āvedanikeṣu buddhadharmeṣu sthitvā yāvad aṣṭādaśasv āvedanikeṣu buddhadharmeṣu sthitvā mahati
10 satvarāśau niyate 'gratvaṃ kārayitavyam anupalaṃbhayogena | punar aparaṃ subhūte bodhisatvena mahāsatvena prajñāpāramitāyāṃ caratā <hi rend="it">vajropame sa</hi>mādhau sthitvā <hi rend="it">ākāśasaṃ</hi><hi rend="bold">skṛ</hi>tanirupalepavimuktau
11 samādhau sthitvā mahati satvarāśau niyate 'gratvaṃ kārayitavyam anupalaṃbhayogena | imeṣu khalu <hi rend="it">subhūte dharmeṣu sthitvā</hi></p>

<p>(AṣṭāK, A fol. 110)
<hi rend="it">recto</hi>
1 satvarāśau niyate 'gratvaṃ kārayitavyam. tasmād bodhisatvo mahāsatva ity ucyate | // aupamyaparivarto nāmnaikādaśamaḥ samāptaḥ | // athā<hi rend="it">yuṣmāṃ śāradvatīputro bha</hi><hi rend="bold">ga</hi>vantam
2 etad avocat | mamāpi bhadanta bhagavaṃ pratibhāti yenārthena bodhisatvo mahāsatva ity ucyate | <hi rend="it">bhaga</hi>vān āha : prati<hi rend="it">bhāti</hi> te śāradvatīputra āha : prā<hi rend="bold">ti</hi>bhāti
3 me bhadanta bhagavan yathā kim āha : ātmadṛṣṭiprahā<hi rend="it">ṇāya satvebhyo dharmaṃ deśayati |</hi> evaṃ satvadṛṣṭipra<hi rend="it">hāṇā</hi>ya <hi rend="it">jantudṛṣṭiḥ jīvadṛṣṭiḥ poṣa</hi>dṛ<hi rend="bold">ṣṭi</hi>ḥ
4 pudgaladṛṣṭiḥ manujadṛṣṭiḥ mānavakāraka<hi rend="it">ka</hi>rtṛutthāpakasamutthāpaka<hi rend="it">vetri</hi>vedaka<hi rend="it">jānaka</hi>darśakadṛṣṭi<hi rend="it">prahāṇāya satvebhyo dharmaṃ deśayati | evam u</hi>cchedasāśvata<hi rend="bold">dṛ</hi>ṣṭiprahāṇāya |
5 astidṛṣṭiḥ nāstidṛṣṭiḥ skandhadṛṣṭiḥ <hi rend="it">dhātudṛṣṭiḥ satyadṛ</hi>ṣṭiḥ pratītyasamutpādadṛṣṭiḥ <hi rend="it">prahāṇāya satvebhyo dharmaṃ deśayati | tathā smṛtyupa</hi>sthānadṛ<hi rend="bold">ṣṭi</hi>ḥ
6 yāvad aṣṭādaśāvedanikabuddhadharmadṛṣṭiḥ prahāṇāya satve<hi rend="it">bhyo dharmaṃ deśayati | tathā satvaparipākadṛṣṭiḥ buddhakṣetrapariśodhanadṛṣṭiḥ bodhidṛṣṭiḥ bu</hi>ddhadṛṣṭiḥ
7 dharmacakrapravartanadṛṣṭiḥ prahāṇāya satvebhyo dharmaṃ deśayati | tenārthena bodhisatvo mahāsatva ity ucyate | <hi rend="it">punaḥ parinirvāṇadṛṣṭiparihāṇāya satvebhyo dha</hi><hi rend="bold">rma</hi>ṃ
8 deśayati | tenārthena bodhisatvo mahāsatva ity ucyate | athāyuṣmāṃ subhūtir āyuṣmantaṃ śā<hi rend="it">radvatīputram etad avocat* yady āvusa śāradvatīputraitāsāṃ dṛṣṭīnāṃ</hi> prahāṇā<hi rend="bold">ya</hi>
9 bodhisatvo mahāsatvaḥ satvebhyo dharmaṃ deśayati | tat kena kāraṇena bodhisatvasya mahāsatvasya rūpadṛṣṭir bhavati <hi rend="it">evaṃ vedanāṃ saṃjñāṃ saṃskārāṃ vijñānadṛṣṭir bhavati | peyā</hi><hi rend="bold">laṃ</hi> |
10 yāvad aṣṭādaśavedanikabuddhadharmadṛṣṭir bhavati | evam uktāyuṣmāṃ śāradvatīputrāyuṣmantaṃ subhūtim eta<hi rend="it">d avocat ihāvusa subhūte bodhisatvo mahāsatva</hi>ḥ prajñāpār<hi rend="it">amitāyāṃ</hi>
11 <hi rend="it">caram</hi>āṇo anupāyakauśalyena rūpam upalabdhvā dṛṣṭim utpādayati | upalaṃbhayogena | evaṃ vedanāṃ saṃ<hi rend="it">jñāṃ saṃskārāṃ vijñānam upalabdhvā dṛṣṭim utpā</hi>daya<hi rend="it">ty upalaṃbhayogena</hi>
<hi rend="it">verso</hi>
1 <hi rend="it">peyā</hi>laṃ yāvad aṣṭādaśāvedanikāṃbuddhadharmā<hi rend="it">m anupalabdhvā dṛṣṭim utpādayaty upalaṃbhayogena | anenāvusa subhūte kāraṇena bodhisatvasyānupāyakuśalasya rūpadṛṣṭir bhava</hi><hi rend="bold">ti</hi>
2 peyālaṃ | yāvad aṣṭādaśāvedanikabuddhadharmadṛṣṭir bhavati | tatropāyakuśalo bodhisatvo mahāsatvaḥ prajñāpāramitāyāṃ cara<hi rend="it">māṇo upāya</hi>kauśalyenaitāsāṃ dṛṣṭīnāṃ prahā<hi rend="bold">ṇā</hi>ya
3 satvebhyo dharmaṃ deśayaty anupala<hi rend="it">ṃ</hi>bhayogeneti | athāyuṣmāṃ subhūtir bhagavantam etad avocat mamapi bhadanta bha<hi rend="it">ga</hi>van prati<hi rend="it">bhāti yenārthena</hi> bodhisatvo mahāsatva i<hi rend="bold">ty</hi>
4 ucyate | bhagavān āha: pratibhāti te subhūtir āha : pratibhāti bhadanta bhagavan bodhicittam asamasamacittam asādhāraṇaci<hi rend="it">ttaṃ sarvaśrāvaka</hi>pratyekabuddhais tenārthena bo<hi rend="bold">dhi</hi>satvo
5 mahāsatva ity ucyate | tat kasmād dhetos tathā hi bhadanta bhagavan taṃ sarvākārajñatācittam anāsravam aparyāpannaṃ traidhātuke | <hi rend="it">yad apy ārya</hi> sarvākārajñatācittam a<hi rend="bold">nā</hi>sravam
6 aparyāpannaṃ traidhātuke | tatrāpy eṣa citte na saktas tasmād eṣā bodhisatvo mahāsatva ity ucyate | athāyuṣmāṃ <hi rend="it">śāradvatīputro</hi> āyuṣmantaṃ subhūtim etad avo<hi rend="bold">ca</hi>t
7 katamā subhūte bodhisatvasya mahāsatvasyāsamasamacittam asādhāraṇacittaṃ | sarvaśrāvakapratyekabuddhair evam uktā<hi rend="it">yuṣmāṃ subhūtir āyuṣma</hi>ntaṃ śāradvatīputram etad a<hi rend="bold">vo</hi>cat
8 ihāvusa śāradvatīputra bodhisatvo mahāsatvaḥ prathamacittotpādam upādāya | na kasyacid dharmasyotpādaṃ vā nirodhaṃ vā samanupaśyati | nāpi kaścid dharmo hāniṃ vā
9 vṛddhiṃ vā gacchati | nāpi kasyacid dharmasya saṃkleśo vā vyavadānaṃ vā saṃvidyate | yatra cāvusa śāradvatīputra notpādo na nirodho na hānir na vṛddhir na saṃkleśo na vyavadānaṃ ta<hi rend="bold">tra</hi>
10 na śrāvakacittaṃ vā pratyekabuddhacittaṃ vā | bodhisatvacittaṃ vā | samyaksaṃbuddhacittaṃ veti | ataḥ ā<hi rend="it">vusa</hi> sāradvatīputra bodhisatvasya mahāsatvasyāsamasamacittam asādhāra<hi rend="bold">ṇa</hi>cittaṃ |
11 sarvaśrāvakapratyekabuddhair iti | athāyuṣmāṃ śāradvatīputrāyuṣmantaṃ subhūtim etad avocat yad apy āvusa subhūtir evam āha : tatrāpi śrāvakapratyekabuddha<hi rend="it">cittaṃ| </hi></p>

<p>(AṣṭāB, Pl. I, 1/2)
<hi rend="it">recto</hi>
1 <hi rend="it">bhagavān āha iha subhūtir bodhisatvo <hi rend="bold">ma</hi>hāsatvaḥ sarvākārajñatāpratisaṃyuktaiś cittotpādair ātmanā copāyakauśalyena dhyānāni samāpadyate na ca teṣāṃ va</hi>śenopapadyati parāṃś ca dhyāneṣu <hi rend="it">smādāpa<hi rend="bold">ya</hi>tīyaṃ</hi>
2 <hi rend="it">subhūte bodhisatvasya mahāsatvasya dhyānapāramitā | subhūtir āha katamā bhagavan bodhisatvasya mahāsatvas</hi>ya prajñāpāramiteha subhūte bodhisatvo ma<hi rend="it"><hi rend="bold">hā</hi>satvaḥ</hi>
3 <hi rend="it">sarvākārajñatāpratisaṃyuktaiś cittotpādaiḥ sarvadharmān nābhiniviśati sarvadharmaprakṛtiṃ ca pratyavekṣate 'nupalaṃbha</hi>yogena sarvadharmā<hi rend="it">nabhi</hi>niveśe ca sarva<hi rend="it"><hi rend="bold">dha</hi>rmaprakṛtipratyavekṣatāyāṃ</hi>
4 <hi rend="it">cānyān samādāpayati niveśayati pratiṣṭhāpayaty anupalaṃbhayogeneyaṃ bodhisatva</hi>sya <hi rend="it">mahāsatvasya</hi> prajñāpāramitā | idaṃ subhūte bodhi<hi rend="it"><hi rend="bold">sa</hi>tvasya</hi>
5 <hi rend="it">mahāsatvasya mahāyānaṃ | punar aparaṃ subhūte bodhisatvasya mahāsatvasya mahāyānaṃ yaduta adhyātma</hi>śūnyatā <hi rend="it">bahirdhāśūnyatā adhyātmabahirdhāśūnyatā</hi> śu<hi rend="it"><hi rend="bold">nyā</hi>tāśūnyatā</hi>
6 <hi rend="it">mahāśūnyatā paramārthaśūnyatā saṃskṛtaśūnyatāsaṃskṛtaśūnyatātyantaśūnyatānavarāgraśū</hi>nyatāpratikāra<hi rend="it">śūnyatā prakṛti</hi>śūnya<hi rend="it">tā s</hi>va<hi rend="it">lakṣaṇaśūnya<hi rend="bold">tā</hi></hi>
7 <hi rend="it">sarvadharmaśūnyatā anupalaṃbhaśūnyatā abhāvaśūnyatā svabhāvaśūnyatā abhāvasvabhāvaśū</hi>nyatā ceti | tatra katamādhyātmaśūnyatādhyātmikā dharmā ucya<hi rend="it"><hi rend="bold">nte</hi></hi>
8 <hi rend="it">cakṣuḥ | śritraṃ | ghrāṇaṃ | jihvā | kāyo | manaḥ | tatra cakṣuḥ cakṣuṣā śūnyam akūṭasthāvināśatām u</hi>pādāya tat kasmād dhetoḥ prakṛtir asyaiṣā tathā śrotraṃ śrotreṇa śunyam a<hi rend="it"><hi rend="bold">kū</hi>ṭasthāvināśatam</hi>
9 <hi rend="it">upādāya tat kasmād dhetoḥ prakṛtir asyaiṣā ghrāṇaṃ ghrāṇena śūnyam akūṭasthāvi</hi>nāśatām upādāya tat kasmād dhetoḥ prakṛtir asyaiṣā : jihvā jihvāyā śū<hi rend="it"><hi rend="bold">nyā</hi></hi>
10 <hi rend="it">akūṭasthāvināśatām upādāya | tat kasmād dhetoḥ prakṛtir asyā eṣā | kāyaḥ kāyena śūnyaḥ a</hi>kūṭasthāvināśatām upādāya tat kasmād dhetoḥ prakṛtir asyaiṣā | mano ma<hi rend="it"><hi rend="bold">na</hi>sā</hi>
11 <hi rend="it">śūnyām akūṭasthāvināśatām upādāya tat kasmād dhetoḥ prakṛtir asyaiṣā | iyam ucyate </hi>'dhyātmaśūnyatā | tatra katamā bahiśūnyatā : bāhyā dharmā ucyante rūpaṃ
12 <hi rend="it">śabdaḥ gandhaḥ rasāḥ sparśaḥ dharmāḥ tatra rūpaṃ rūpeṇa śūnyam akūṭasthāvināśatām upādāya ta</hi>t kasmād dhetoḥ prakṛtir asyaiṣā : evaṃ sabdaḥ gandhaḥ rasā sparśa dharmā dharmebhi śū<hi rend="it"><hi rend="bold">nyā</hi></hi>
13 <hi rend="it">akūṭasthāvināśatām upādāya tat kasmād dhetoḥ prakṛtir eṣām eṣā. iyam ucyate bahiḥśūnya</hi>tā : tara katamādhyātmabahiḥśūnyatā adhyātmabāhyā dharmā ucyante ṣaḍ ādhā<hi rend="it"><hi rend="bold">tmi</hi>kāni</hi>
14 <hi rend="it">āyatanāni ṣaḍ bāhyāni āyatanāni ime ucyante adhyātmabāhyā dharmāḥ tatrādhyā</hi>tmikā dharmā bāhyebhi śūnyā akūṭasthāvināśatām upādāya : ta<hi rend="it"><hi rend="bold">t</hi></hi>
<hi rend="it">verso</hi>
1 <hi rend="it">kasmād dhetoḥ prakṛtir eṣām eṣā bāhyā dharmā adhyātmikadharmebhiḥ śūnyā akūṭasthāvināśatām upādā</hi>ya : tat kasmād dhetoḥ prakṛ<hi rend="it">tir eṣām eṣā i</hi>yam ucya<hi rend="it">te adhyātmabahiḥśū</hi>nyatā :
2 <hi rend="it">tatra katamā śūnyatāśūnyatā yā sarvadharmaśūnyatā sā śūnyākūṭasthāvināśatām upādāya i</hi>yam ucyate śūnyatāśūnyatā : tatra katamā mahāśūnyatā pūrvā dik
3 <hi rend="it">pūrvayā diśā śūnyā evaṃ dakṣiṇā paścimā uttarā adhastād upariṣṭāddig upariṣṭāddiśā</hi>śūnyā anuvidiśo 'nuvidigbhi śūnyā akūṭasthāvināśatām upādāya ta<hi rend="it"><hi rend="bold">t</hi></hi>
4 <hi rend="it">kasmād dhetoḥ prakṛtir āsām eṣā iyaṃ mahāśūnyatā tatra katamā paramārthaśūnyatā paramārtha u</hi>cyate nirvāṇaṃ tatra nirvāṇa nirvāṇena śūnyam akūṭasthāvināśatam u<hi rend="it"><hi rend="bold">pā</hi>dāya</hi>
5 <hi rend="it">tat kasmād dhetoḥ prakṛtir asyaiṣā iyam ucyate paramārthaśūnyatā tatra katamā saṃskṛ</hi>taśūnyatā saṃskṛtaṃ ucyate kāmadhātu rūpadhātu ārūpyadhā<hi rend="it"><hi rend="bold">tuḥ</hi></hi>
6 <hi rend="it">tatra kāmadhātuḥ yāvad ārūpyadhātur ārūpyadhātunā śunyao 'kūṭasthāvināśatām upādāya iyam ucya</hi>te saṃskṛtaśūnyatā tatra katamā hy asaṃskṛtaśūnyatā asaṃskṛita<hi rend="it"><hi rend="bold">m</hi></hi>
7 <hi rend="it">ucyate yasya notpādo na nirodho na vināśo nānyathātvam idam ucyate asaṃskṛta</hi>m iti tatrāsaṃskṛtam asaṃskṛtena śūnyam akūṭasthāvināśatām upa<hi rend="it"><hi rend="bold">dā</hi>ya</hi>
8 <hi rend="it">tat kasmād dhetoḥ prakṛtir asyaiṣā | iyam ucyate asaṃskṛtaśūnyatā | tatra katamā atyantaśū</hi>nyatā yasya dharmasyātyanto notpāda upalabhyate <hi rend="it">tat kasmād dhe</hi>toḥ pra<hi rend="it"><hi rend="bold">kṛ</hi>tir</hi>
9 <hi rend="it">asyaiṣā iyam ucyate 'tyantaśūnyatā | tatra katamānavarāgraśūnyatā yasyāvaraṃ nopalabhyate nāgraṃ</hi> tat kasmād dhetoḥ <hi rend="it">prakṛtir asyaiṣā iyam ucyate 'navaragra</hi>śū<hi rend="it"><hi rend="bold">nya</hi>tā</hi>
10 <hi rend="it">tatra katamāpratikāraśūnyatā yatra na kasyacid dharmasya pratikāra iyam ucyate 'pratikāraśūnyatā tatra ka</hi>tamā prakṛ<hi rend="it">tiśūnyatā yā sarvadharmāṇāṃ prakṛtiḥ saṃskṛtā</hi>nāṃ
11 <hi rend="it">vāsaṃskṛtānāṃ vā sā prakṛtiḥ prakṛtyā śūnyākūṭasthāvināśatām upādāya | iyam ucyate prakṛtiśūnyatā | tatra</hi> katamā sarvadharmaśūnyatā : <hi rend="it">sarvadharmā u</hi>cya<hi rend="it"><hi rend="bold">nte</hi></hi>
12 <hi rend="it">rūpaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ vijñānam. cakṣuḥ śrotraṃ ghrāṇaṃ jihvā kāyaḥ manaḥ. rūpaṃ śabdaḥ gandhaḥ rasaḥ sparśaḥ dharmāḥ. cakṣuḥ</hi>śrotraghrāṇajihvākāyamanovijñānaṃ<hi rend="it"><hi rend="bold">ca</hi>kṣuḥsaṃsparśaḥ</hi>
13 <hi rend="it">yāvan manaḥsaṃsparśapratyayā vedanā rūpiṇo dharmā arūpiṇo dharmāḥ saṃṣkṛtāsaṃskṛtadharmāḥ ime ucyante sa</hi>rvadharmāḥ | tatra dharmā dharmebhi śūnyā akūṭa<hi rend="it"><hi rend="bold">sthā</hi>vināśatām</hi>
14 <hi rend="it">upādāya. tat kasmād dhetoḥ prakṛtir eṣām eṣā | iyam ucyate sarvadharmaśūnyatā tatra katamā svalakṣaṇaśūnyatā</hi> rūpyalakṣaṇaṃ rūpam anubhavala<hi rend="it"><hi rend="bold">kṣa</hi>ṇā</hi></p>

<p>(AṣṭāB, Pl. I, 3/4)
<hi rend="it">recto</hi>
1 <hi rend="it">vedanā. udgrahaṇalakṣaṇa saṃjñā. abhisaṃskāralakṣanāḥ saṃskārāḥ. vijñānalakṣaṇaṃ vijñānaṃ. yac ca saṃskṛtā</hi>nāṃ dharmāṇāṃ lakṣaṇaṃ yac cāsaṃskṛitā<hi rend="it"><hi rend="bold">nāṃ</hi></hi>
2 <hi rend="it">lakṣaṇaṃ sarvā ete dharmāḥ svasvalakṣaṇena śūnyā akūṭasthāvināśatām upādāya | tat kasmād dhetoḥ prakṛtir eṣām eṣā. tatra ka</hi>tamānupalaṃbhaśūnya<hi rend="it">tā ye dharmā atītā<hi rend="bold">nā</hi>gatapratyutpannās</hi>
3 <hi rend="it">teṣām anupalaṃbho 'nupalaṃbhena śūnyaḥ akūṭasthāvināśatām upādāya tat kasmād dhetoḥ prakṛtir eṣām eṣā tatra ka</hi>tamābhāvaśūnyatā yatra bhāvo no<hi rend="it">palabhyate</hi>
4 <hi rend="it">iyam ucyate 'bhāvaśūnyatā | tatra katamā svabhāvaśūnyatā. yatra svabhāvo nopalabhyate | iyam ucyate svabhāvaśūnyatā | tatra </hi>katam<hi rend="it">ābhāvasvabhāva<hi rend="bold">śū</hi>nyatā</hi>
5 <hi rend="it">nāsti sāṃyogikasya dharmasya svabhāvaḥ pratītyasamutpannatvāt sarvadharmāṇām iyam ucyate 'bhāvasvabhāvaśūnyatā bhāvo bhāvena śūnyaḥ abhāvo 'bhāvena śūnyaḥ svabhāvaḥ</hi> sva<hi rend="it"><hi rend="bold">bhā</hi>vena</hi>
6 <hi rend="it">śūnyaḥ parabhāvaḥ parabhāvena śūnyaḥ tatra katamo bhāvaḥ bhāva ucyate pañca skandhāḥ tatra pañca skandhā bhāvena śūnyā ajātatvād | evaṃ bhāvo bhāvena śūnyaḥ</hi> kata<hi rend="it"><hi rend="bold">mo</hi></hi>
7 <hi rend="it">'bhavaḥ katham abhāvo 'bhāvena śūnyaḥ abhāva ucyate 'saṃskṛtaṃ tatra asaṃskṛtam asaṃskṛtena śūnyam e</hi>vam abhāvaḥ śūnya | kathaṃ svabhāvaḥ svabhāvena śūnya yā
8 <hi rend="it">sarvadharmāṇāṃ śūnyatā sā na jñānena kṛtā na darśanena kṛtā na kenacit kṛtā evaṃ svabhāvaḥ svabhāvena śūnyaḥ tatra katamā para</hi>bhāvaśūnyatā yotpādāya vā tathāgatānām anu<hi rend="it"><hi rend="bold">tpā</hi>dāya</hi>
9 <hi rend="it">vā dharmāṇāṃ dharmasthititā. dharmatā. dharmadhātuḥ | dharmaniyamatā | tathā ananyatatha</hi>tāvitathatā bhūtakoṭir | iti yā cemeṣāṃ dharmāṇāṃ pareṇa śūnya<hi rend="bold"><hi rend="it">sthi</hi>titā. </hi>
10 <hi rend="it">iyam ucyate parabhāvaśūnyatā | idaṃ subhūte bodhisatvasya mahāsatvasya mahā</hi>yānaṃ punar aparaṃ subhūte bodhisatvasya mahāsatvasya mahāyānaṃ ya<hi rend="it"><hi rend="bold">du</hi>ta</hi>
11 <hi rend="it">śūraṅgamo nāma samādhiḥ ratnamudro nāma samādhiḥ siṃhavikrīḍito nāma samādhiḥ suca</hi>ndro nāma samādhiḥ candradhvajaketu nāma samādhi sarvadharmodgato nāma sa<hi rend="it"><hi rend="bold">mā</hi>dhiḥ</hi>
12 <hi rend="it">vilokitamūrdhā nāma samādhiḥ dharmadhātuniyato nāma samādhiḥ niyatadhvajaketur nā</hi>ma samādhiḥ vajropamo nāma samādhiḥ sa<hi rend="it">rva</hi>dharmapraveśamudra nāma samādhiḥ
13 <hi rend="it">samādhirājasupratiṣṭhito nāma samādhiḥ raśmipramukto nā</hi>ma samādhiḥ balavīryo nāma samādhiḥ <hi rend="it">samudga</hi>to nāma samādhiḥ niruktaniya<hi rend="it"><hi rend="bold">ta</hi>praveśo</hi>
14 <hi rend="it">nāma samādhiḥ adhivacanasaṃpraveśo nāma samādhiḥ digvilokanā nāma samādhiḥ dhāraṇī</hi>mudro nāma samādhiḥ <hi rend="it">asaṃpramoṣḥ</hi> nāma samādhiḥ sarvadharmasama<hi rend="it">va</hi>sara<hi rend="it"><hi rend="bold">ṇa</hi>sāgaramudro</hi>
<hi rend="it">verso</hi>
1 <hi rend="it">nāma samādhiḥ ākāśaspharaṇo nāma samādhiḥ vajramaṇḍalo nāma samādhiḥ rajoja</hi>ho nāma samādhiḥ vairocano nāma samādhiḥ <hi rend="it">aneṣo nāma samādhiḥ </hi>ani<hi rend="it">ketasthito</hi>
2 <hi rend="it">nāma samādhiḥ niścitto nāma samādhiḥ vimalapradīpo nāma samādhiḥ anantaprabho</hi> nāma samādhiḥ prabhākaro nāma samādhiḥ <hi rend="it">samantāvabhāso nāma samādhiḥ śuddhasāro nāma</hi> samā<hi rend="it"><hi rend="bold">dhiḥ</hi></hi>
3 <hi rend="it">vimalaprabho nāma samādhiḥ ratikāro nāma samādhiḥ vidyutpradīpo nāma samādhiḥ akṣayo nāma samā</hi>dhiḥ tejaḥpati nāma samādhiḥ kṣayāpagato nāma samādhiḥ aniṃjito nā<hi rend="it"><hi rend="bold">ma</hi></hi>
4 <hi rend="it">samādhiḥ avivarto nāma samādhiḥ sūryapradīpo nāma samādhiḥ candravimalo nāma samādhiḥ śuddhapra</hi>tibhāso nāma samādhi ālokikaro nāma samādhiḥ <hi rend="it">kārākāro</hi> nāma samādhiḥ
5 <hi rend="it">jñānaketur nāma samādhiḥ vajropamo nāma samādhiḥ cittasthitir nāma samādhiḥ samantāloko nā</hi>ma samādhiḥ supratiṣṭhito nāma samādhi ratnakūṭi nāma samādhiḥ varadharmamu<hi rend="it"><hi rend="bold">dro</hi></hi>
6 <hi rend="it">nāma samādhiḥ sarvadharmasamatā nāma samādhiḥ ratijaho nāma samādhiḥ dharmodgato nāma samādhiḥ vikiraṇo</hi> nāma samādhiḥ sarvapadaprabheto nāma samādhiḥ samākṣarāva<hi rend="it"><hi rend="bold">kā</hi>ro</hi>
7 <hi rend="it">nāma samādhiḥ akṣarāpagato nāma samādhiḥ araṃbaṇacchedano nāma samādhiḥ aprakāro nāma</hi> samādhiḥ avikāro nāma samādhiḥ aniketacārī nāma samādhiḥ
8 <hi rend="it">timirāpagato nāma samādhiḥ cāritravatī nāma samādhiḥ acalo nāma samādhiḥ viṣayatīrṇo</hi> nāma samādhiḥ sarvaguṇasaṃcayagato nāma samādhiḥ sthitani<hi rend="it"><hi rend="bold">ści</hi>tto</hi>
9 <hi rend="it">nāma samādhiḥ śubhapuṣpitaśuddhir nāma samādhiḥ bodhyaṅgavatī nāma samādhiḥ anantapratibhāno nāma samā</hi>dhiḥ asamasamo nāma <hi rend="it">samādhiḥ sar</hi>vadharmā<hi rend="it">tikramaṇo nāma</hi> samā<hi rend="it"><hi rend="bold">dhi</hi>ḥ</hi>
10 <hi rend="it">paricchedakaro nāma samādhiḥ vimativikiraṇo nāma samādhiḥ niradhiṣṭhāno nāma samādhiḥ ekavyūho nāma sa</hi>mā<hi rend="it">dhi ākārābhinirhāro nāma samādhi ekākāro nā<hi rend="bold">ma</hi></hi>
11 <hi rend="it">samādhi ākārakāraḥ nāma samādhiḥ nirvedhikasarvabhavatalavikiraṇaḥ nāma samādhiḥ saṃketarutapraveśaḥ nāma samādhiḥ ghoṣāvatīgirā</hi>kṣaravi<hi rend="it">mukto nāma samādhiḥ jvala</hi>nolko
12 <hi rend="it">nāma samādhiḥ lakṣaṇapariśodhano nāma samādhiḥ anabhilakṣo nāma samādhiḥ sarvākāravaropetaḥ nāma samādhiḥ sukhaduḥkhanirabhi</hi>nandano nāma samādhiḥ <hi rend="it">akṣayakaraṇḍo</hi> nā<hi rend="it"><hi rend="bold">ma</hi></hi>
13 <hi rend="it">samādhiḥ dhāraṇīpadho nāma samādhiḥ samyaktvamithyātvasarvasaṃgrasanaḥ nāma samādhiḥ rodha</hi>nirodha<hi rend="it">saṃpraśamano nāma samādhi avirodhāpratinirodho nāma samādhiḥ vimalapra<hi rend="bold">bho</hi></hi>
14 <hi rend="it">nāma samādhiḥ sāravatī nāma samādhiḥ paripūrṇacandravimalaḥ nāma samādhiḥ mahāvyūho nāma samādhiḥ sarvākāraprabhākaro nāma samādhiḥ samādhisamato nāma samādhiḥ</hi></p>

<p>(AṣṭāB, Pl. II, 1/2)
<hi rend="it">recto</hi>
1 <hi rend="it">arajovirajaḥ nāma samādhiḥ araṇasaraṇasarvasamavasaraṇaḥ nāma samādhiḥ anilaṃbhaniketanirataḥ nāma samādhiḥ tathatāsthitaniścittaḥ nāma samādhiḥ</hi> kāyakalisaṃpramathano nāma samā<hi rend="it"><hi rend="bold">dhi</hi>ḥ</hi>
2 <hi rend="it">vākkalividhvaṃsanagaganakalpo nāma samādhiḥ ākāśasaṅgavimuktanirupalepo nāma samādhir iti. tatra katamaḥ</hi> śūraṅgamo nāma samādhiḥ. yatra samādhi<hi rend="it"><hi rend="bold">nā</hi></hi>
3 <hi rend="it">sarvasamādhināṃ gocaram anubhavaty ayam ucyate śūraṅgamo nāma samādhiḥ tatra katamo ratnamudro nāma samādhiḥ yena samā</hi>dhinā sarvasamādhayo mudritā aya<hi rend="it"><hi rend="bold">m</hi></hi>
4 <hi rend="it">ucyate ratnamudro nāma samādhiḥ tatra katamaḥ siṃhavikṛīḍito nāma samādhiḥ yatra samādhau sthitvā sarvasamādhibhir vikrīḍa</hi>ty ayam ucyate siṃha<hi rend="it">vikrīḍ</hi>ito nā<hi rend="it"><hi rend="bold">ma</hi></hi>
5 <hi rend="it">samādhiḥ tatra katamaḥ sucandro nāma samādhiḥ yatra samādhau sthitvā sarvasamādhīn avabhāsayaty ayam u</hi>cyate sucandro nāma <hi rend="it">samādhiḥ tatra katamaś candradhvajaketu</hi>r nāma
6 <hi rend="it">samādhiḥ yatra samādhau sthitvā sarvasamādhīnāṃ dhvajaṃ dhārayaty ayam ucyate candradhvajaketur nāma samādhiḥ tatra kata</hi>maḥ sarvadharmodga<hi rend="it">to nāma samādhir</hi> yatra <hi rend="it">samādhau sthi</hi>tvā sa<hi rend="bold"><hi rend="it">rva</hi>samādhibhir</hi>
7 <hi rend="it">abhyudgacchaty ayam ucyate sarvadharmodgato nāma samādhiḥ tatra katamo vilokitam</hi>ūrdhā nāma samādhir yatra samādhau sthitvā sarva<hi rend="it">samādhī</hi>nāṃ mū<hi rend="it"><hi rend="bold">rdhā</hi>naṃ</hi>
8 <hi rend="it">vilokayaty ayam ucyate vilokitamūrdhā nāma samādhiḥ. tatra katamo dharmadhātu</hi>niyato nāma samādhir yatra samādhau sthitvā dharmadhātor niścayaṃ
9 <hi rend="it">gacchaty ayam ucyate dharmadhātuniyato nāma samādhiḥ tatra katamo niyatadhvajaketur nāma samādhi</hi>r yatra samādhau sthitvā sarvasamādhīnāṃ dhvajaṃ dhārayaty ayam u<hi rend="it"><hi rend="bold">cya</hi>te</hi>
10 <hi rend="it">niyatadhvajaketur nāma samādhiḥ tatra katamo vajropamo nāma samādhir yatra samādhau sthitvā</hi> sarvasamādhīn na bhindaty ayam ucyate vajropamaḥ samādhi tatra kata<hi rend="it"><hi rend="bold">mo</hi></hi>
11 <hi rend="it">dharmapraveśamudraḥ samādhir yatra samādhau sthitvā dharmāṇāṃ mudrāṃ praviśaty ayam ucyate dharmapra</hi>veśamudraḥ samādhi tatra katamaḥ samadhirājasupratiṣṭhito nāma samā<hi rend="it"><hi rend="bold">dhi</hi>r</hi>
12 <hi rend="it">yatra samādhau sthitvā sarvasamādhiṣu rājapratiṣṭhānena pratitiṣṭhaty ayam ucyate samādhir</hi>ājasupratiṣṭhitaḥ samādhi. tatra katamo raśmipramukto nāma samādhir ya<hi rend="it"><hi rend="bold">tra</hi></hi>
13 <hi rend="it">samādhau sthitvā sarvasamādhināṃ raśmīn avasṛjaty ayam ucyate raśmipramukto nāma samādhiḥ tatra</hi> katamo balavīryo nāma samādhir yatra samādhau sthitvā sarvasamādhīnāṃ ba<hi rend="it"><hi rend="bold">la</hi>vīryaṃ</hi>
14 <hi rend="it">dhārayaty ayam ucyate balavīryo nāma samādhi. tatra katamaḥ samudgato nāma samādhir ya</hi>tra samādhau sthitasya sarvasamādhayaḥ samudga<hi rend="it">cchanty a</hi>yam ucyate samu<hi rend="it"><hi rend="bold">dga</hi>taḥ</hi>
<hi rend="it">verso</hi>
1 <hi rend="it">samādhiḥ tatra katamo niruktanirdeśapraveśaḥ samādhir yatra samādhau sthitvā samādhi</hi>niruktinirdeśaṃ praveśayaty ayam ucyate niruktanirdeśapraveśaḥ samādhiḥ tatra
2 <hi rend="it">katamo 'dhivacanasaṃpraveśaḥ samādhir yatra samādhau sthitvā sarvasamādhīnām adhivacanaṃ</hi> nāmadheyaṃ praveśaty ayam ucyate 'dhivacanasaṃpraveśa samādhiḥ tatra katamo
3 <hi rend="it">digvilokanā nāma samādhir yatra samādhau sthitvā sarvasamādhīnāṃ diśo vilokayaty ayam ucyate</hi> digvilokanā nāma samādhiḥ tatra katamao dhāraṇīmudro nāma samā<hi rend="it">dhir ya</hi>tra
4 <hi rend="it">samādhau sthitvā sarvasamādhīnāṃ mudrāṃ dhārayaty ayam ucyate dhāraṇīmudro nāma samādhiḥ tatra katamo 'saṃpra</hi>moṣo nāma samādhir yatra samādhau sthitvā sarvasamādhīn<hi rend="it">n na</hi> saṃpramoṣayaty a<hi rend="bold"><hi rend="it">ya</hi>m</hi>
5 <hi rend="it">ucyate 'saṃpramoṣaḥ samādhiḥ. tatra katamaḥ sarvadharmasamavasaraṇasāgaramudraḥ samādhir ya</hi>tra samādhau sthitvā samādhayaḥ saṃgraha<hi rend="it">ṃ</hi> samavasaraṇaṃ gaccha<hi rend="it">n</hi>ty ayam ucya<hi rend="it"><hi rend="bold">te</hi></hi>
6 <hi rend="it">sarvadharmasamavasaraṇasāgaramudraḥ samādhiḥ tatra katama ākāśaspharaṇo nāma samādhir yatra</hi> samādhau sthitvā sarvasamādhīn ākāśaspharaṇatāyā spharaty ayam ucya<hi rend="it"><hi rend="bold">te</hi></hi>
7 <hi rend="it">ākāśaspharaṇo nāma samādhiḥ tatra katamo vajramaṇḍalo nāma samādhir yatra samādhau sthitvā sa</hi>rvasamādhīnā<hi rend="it">ṃ</hi> maṇḍalaṃ dhārayaty ayam ucyate vajramaṇḍalaḥ samā<hi rend="it"><hi rend="bold">dhiḥ</hi></hi>
8 <hi rend="it">tatra katamo rajojaho nāma samādhir yatra samādhau sthitvā sarvakleśanimittāni jahāty ayam</hi> ucyate rajojahaḥ samādhiḥ tatra katamo vairocano nāma samādhi<hi rend="it"><hi rend="bold">r</hi></hi>
9 <hi rend="it">yatra samādhau sthitvā sarvasamādhīn avabhāsayaty ayam ucyate vairocano nāma samādhiḥ tatra katamo</hi> 'neṣo nāma <hi rend="it">samādhir yatra samādhau sthitvā na sam</hi>ādhe kaṃ<hi rend="it"><hi rend="bold">ci</hi>d</hi>
10 <hi rend="it">dharmam eṣate ayam ucyate 'neṣaḥ samādhiḥ tatra katamo 'niketasthitaḥ samādhir yatra samādhau</hi> na <hi rend="it">kaṃcid dharmaṃ niketasthitaṃ samanupaśyaty ayam ucyate 'niketasthitaḥ</hi> samā<hi rend="it"><hi rend="bold">dhi</hi>ḥ</hi>
11 <hi rend="it">tatra katamo niścittaḥ samādhir yatra samādhau na cittaṃ na caitasikā dharmāḥ pravartante 'yam ucyate niścittaḥ samādhiḥ tatra katamo vi</hi>malapradīpo<hi rend="it"> nāma samādhir ya</hi>tra sa<hi rend="it"><hi rend="bold">mā</hi>dhau</hi>
12 <hi rend="it">sarvasamādhīnāṃ vimalapradīpaṃ karoty ayam ucyate vimalapradīpaḥ samādhiḥ tatra katamo 'nantaprabhaḥ samādhir yatra samādhau</hi> sthitvānantāṃ prabhāṃ karoty ayam ucyate 'na<hi rend="it"><hi rend="bold">nta</hi>prabho</hi>
13 <hi rend="it">nāma samādhiḥ tatra katamaḥ prabhākaro nāma samādhir yatra samādhau sthitvā sarvadharmāṇāṃ prabhāṃ karoty ayam u</hi>cyate pra<hi rend="it">bhākaraḥ samādhiḥ</hi> tatra katamaḥ sa<hi rend="it"><hi rend="bold">ma</hi>ntāvabhāsaḥ</hi>
14 <hi rend="it">samādhir yasya samādheḥ sahapratilaṃbhāt sarvasamādhimukhāny avabhāsayaty ayam ucyate samantāvabhāsaḥ sa</hi>mādhiḥ tatra katamaḥ samadhi śuddhasāro nāma</p>

<p>One foilio missing</p>

<p>(AṣṭāB, Pl. II, 3/4)
<hi rend="it">recto</hi>
1 <hi rend="it">tatra katamo viṣayatīrṇo <hi rend="bold">nā</hi>ma samādhir yatra samādhau sthitvā sarvasamādhīnāṃ viṣayaṃ samatikrāmaty ayam ucyate viṣayatīrṇo nāma samādhiḥ tatra katamaḥ</hi> sarvaguṇasaṃcayagato nāma samādhiḥ
2 <hi rend="it">yatra sarvadharmāṇāṃ sarvasamādhīnāṃ ca guṇasaṃcayam anuprāpnoty ayam ucyate sarvaguṇasaṃcayagataḥ samādhiḥ</hi> tatra katamaḥ sthitaniścitto nāma samādhir yatra
3 <hi rend="it">samādhau sthitvā sarvasamādhīṣu cittaṃ na pravartate 'yam ucyate sthitaniścittaḥ samādhiḥ tatra katamaḥ śubhapuṣpitaśuddhiḥ samā</hi>dhir yatra samādhau sthitvā sarvasamādhīnāṃ śubha<hi rend="it"><hi rend="bold">pu</hi>ṣpitaśuddhiṃ</hi>
4 <hi rend="it">pratilabhate 'yam ucyate śubhapuṣpitaśuddhiḥ samādhiḥ</hi> <hi rend="it">tatra katamo bodhyaṅgavatī samādhir yatra samādhau sthitvā</hi> sarvasamādhibhyaḥ sapta bodhyaṅgāni pratila<hi rend="it"><hi rend="bold">bha</hi>te</hi>
5 <hi rend="it">'yam ucyate bodhyaṅgavatī samādhiḥ tatra katamo 'nantapratibhānaḥ samādhir yatra sarvasamādhīṣv ananta</hi>pratibhānatāṃ prati<hi rend="it">labhate 'ayam ucya</hi>te 'na<hi rend="it">ntapratibhānaḥ sa<hi rend="bold">mā</hi>dhiḥ</hi>
6 <hi rend="it">tatra katamo 'samasamaḥ samādhir yatra samādhau sthitvā sarvasamādhīṣv asamasamatā pratilabhate</hi> ayam ucyate 'sama<hi rend="it">samaḥ samādhiḥ</hi> tatra katamaḥ <hi rend="it">sarvadha</hi>rmātikrā<hi rend="it"><hi rend="bold">ma</hi>ṇo</hi>
7 <hi rend="it">nāma samādhir yatra samādhau sthitvā sarvatraidhātukaṃ samatikrāmaty ayam ucyate sarvadharmāti</hi>kramaṇaḥ samādhiḥ tatra katamaḥ paricchedakaro nā<hi rend="it">ma samādhi</hi>r ya<hi rend="it"><hi rend="bold">tra</hi></hi>
8 <hi rend="it">samādhau sthitvā sarvadharmāṇāṃ sarvasamādhīnāṃ ca paricchedaṃ paśyaty ayam ucyate paricchedakaro nāma</hi> samādhiḥ tatra katamo vimativikiraṇo nāma samādhir yatra samā<hi rend="it"><hi rend="bold">dhau</hi></hi>
9 <hi rend="it">sarvasamādhivimatikiraṇaṃ prāpnoty ayam ucyate vimativikiraṇaḥ samādhiḥ</hi> <hi rend="it">tatra katamo niradhi</hi>ṣṭhāno nāma samādhir yatra samādhau sthitvā sarvadharmāṇāṃ sthānaṃ na samanupa<hi rend="it"><hi rend="bold">śya</hi>ty</hi>
10 <hi rend="it">ayam ucyate niradhiṣṭhānaḥ samādhiḥ tatra katama ekavyūho nāma samādhir yatra samādhau</hi> sthitvā na kasyaid dharmasya dvayaṃ samanupaśyaty ayam ucyate ekavyūhaḥ
11 <hi rend="it">samādhiḥ</hi> <hi rend="it">tatra katama ākārābhinirhāraḥ samādhir yatra samādhau sthitvā sarvadharmāṇām ākāranirhāram</hi> na samanupaśyaty ayam ucyate hy ākārābhinirhāraḥ samādhiḥ tatra kata<hi rend="it"><hi rend="bold">ma</hi></hi>
12 <hi rend="it">ekākāro nāma samādhir yatra samādhau sthitvā sarvasamādhīnām ākāraṃ na samanupaśty a</hi>yam ucyate ekākāraḥ samādhiḥ tatra katama ākārakaro nāma samādhi
13 <hi rend="it">yatra samādhau sthitvā sarvasamādhīnām advayatāṃ samanupaśyaty ayam ucyate ākārakaraḥ sa</hi>mādhiḥ tatra katamo nirvedhikasarvabhavatalavikiraṇo nāma samādhir ya<hi rend="it"><hi rend="bold">tra</hi></hi>
14 <hi rend="it">samādhau sthitvā sarvasamādhīnāṃ nairvedhikajñānam anupraviśati yasyānupraveśāt kaṃcid dha</hi>rmaṃ na pratividhyaty ayam ucyate nirvedhikasarvabhavatalavikiraṇaḥ samādhiḥ
<hi rend="it">verso</hi>
1 <hi rend="it">tatra katamaḥ saṃketarutapraveśaḥ samādhir yatra samādhau sthitvā sarvasamādhīnāṃ saṃketarutā</hi>ni praviśaty ayam ucyate saṃketarutapraveśaḥ samādhiḥ tatra katamo ghoṣava<hi rend="it"><hi rend="bold">tī</hi>girakṣaravimuktaḥ</hi>
2 <hi rend="it">nāma samādhir yatra samādhau sthitvā sarvasamādhīn gīrghoṣākṣaravimuktān sama</hi>nupaśyaty ayam ucyate ghoṣavatīgirākṣaravinirmuktaḥ samādhiḥ tatra katamo
3 <hi rend="it">jvalanolkaḥ samādhir yatra samādhau sthitvā sarvasamādhīṃs tejasāvabhāsayaty ayam u</hi>cyate jvalanolkaḥ samādhiḥ. tatra katamo lakṣaṇapariśodhano nāma samādhir yatra
4 <hi rend="it">samādhau sthitvā sarvasamādhīnāṃ lakṣaṇāni pariśudhyante 'yam ucyate lakṣaṇapariśodhanaḥ samādhiḥ</hi> tatra katamo 'nabhilakṣo nāma samādhir yatra samādhau sthitvā sarvasamādhīn an<hi rend="it"><hi rend="bold">abhi</hi>lakṣitān</hi>
5 <hi rend="it">samanupaśyaty ayam ucyate 'nabhilakṣaḥ samādhiḥ tatra katamaḥ sarvākāravaropetaḥ sam</hi>ādhir yatra samādhau sthitasya sarvasamādhayaḥ sarvākāravaropetā bhavan<hi rend="it"><hi rend="bold">ty</hi></hi>
6 <hi rend="it">ayam ucyate sarvākāravaropetaḥ samādhiḥ tatra katamaḥ sukhaduḥkhanirabhinandanaḥ samādhi</hi>r yatra samādhau sthitvā sarvasamādhiṣu sukhaduḥkhaṃ asamanupaśyaty ayam ucya<hi rend="it"><hi rend="bold">te</hi></hi>
7 <hi rend="it">sukhaduḥkhanirabhinandano nāma samādhiḥ tatra katamo 'kṣayākāro nāma samādhir yatra samādhau</hi> sthitvā sa<hi rend="it">mādhīnāṃ kṣa</hi>yaṃ na samanupaśyaty ayam ucyate 'kṣayākāraḥ sa<hi rend="it"><hi rend="bold">mā</hi>dhiḥ</hi>
8 <hi rend="it">tatra katamo dhāraṇīpadho nāma samādhir yatra samādhau sthitvā sarvadhāraṇīn dharayaty aya</hi>m ucyate <hi rend="it">dhāraṇī</hi>padhaḥ samādhiḥ. tatra katama samyaktvamithyātvasarvasaṃ<hi rend="it"><hi rend="bold">gra</hi>sanaḥ</hi>
9 <hi rend="it">nāma samādhir yatra samādhau sthitvā sarvasamādhīnāṃ saṃyuktvamithyātvaṃ na samanupaśyaty ayam ucyate samyak</hi>tvamithyātvasarva<hi rend="it">saṃgrasanaḥ samādhiḥ</hi> tatra <hi rend="it">katamo</hi> rodhanirodha<hi rend="it"><hi rend="bold">pra</hi>śamanaḥ</hi>
10 <hi rend="it">nāma samādhir yatra samādhau sthitvā sarvasamādhīnāṃ rodhanirodhaṃ samanupaśyaty ayam ucyate rodhani</hi>rodhapraśa<hi rend="it">manaḥ samādhiḥ tatra katamo</hi> hy avirodhāpratirodha
11 <hi rend="it">samādhir yatra samādhau sthitvā sarvasamādhīnām avirodhāpratirodhaṃ samanupaśyaty ayam ucyate 'virodhāpratirodhaḥ samādhiḥ tatra</hi> katamo vimalaprabho nāma samādhir ya<hi rend="it"><hi rend="bold">tra</hi></hi>
12 <hi rend="it">samādhau sthitvā sarvasamādhīnāṃ prabhāmaṇḍalaṃ nopalabhate 'yam ucyate vimalaprabhaḥ samādhiḥ tatra katamaḥ sāravatī sa</hi>mādhir yatra samādhau sthitvā sarvasamādhīnāṃ asā<hi rend="it"><hi rend="bold">raṃ</hi></hi>
13 <hi rend="it">samanupaśyaty ayam ucyate sāravatī samādhiḥ tatra katamaḥ paripūrṇacandravimalaḥ samādhir yatra samādhau sarvasamādha</hi>yaḥ paripūrṇā bhavanti tadyathā paṃcadaśyāṃ
14 <hi rend="it">candramaṇḍalam ayam ucyate paripūrṇacandravimalaḥ samādhiḥ tatra katamo mahāvyūho nāma samādhir yatra samādhau sthitvā sa</hi>rvasamādhayo mahāvyūhasamanvāgatā</p>

<p>(AṣṭāB, Pl. III, 1/2)
<hi rend="it">recto</hi>
1 <hi rend="it">bhavanty ayam ucyate mahāvyūhaḥ samādhiḥ tatra katamaḥ sarvākāraprabhākaro nāma samādhir yatra samādhau sthitvā sarvasamādhīn sarvadhar</hi>māṃś cāvabhāsaya<hi rend="it">te</hi> ayam ucyate sarvā<hi rend="it"><hi rend="bold">kā</hi>raprabhākaraḥ</hi>
2 <hi rend="it">samādhiḥ tatra katamaḥ samādhisamataḥ samādhir yatra samādhau sthitvā sarvasamādhīnām anuvikṣepam ekāgratām u</hi>palabhate 'yam ucyate samādhisamataḥ mā<hi rend="it"><hi rend="bold">ma</hi></hi>
3 <hi rend="it">samādhiḥ tatra katamo rajovirajaḥ samādhir yatra sarvasamādhīn niḥkleśān karoty ayam ucyate rajovirajaḥ samādhiḥ ta</hi>tra katamo hy araṇasaraṇasarvasamavasara<hi rend="it"><hi rend="bold">ṇo</hi></hi>
4 <hi rend="it">nāma samādhir yatra samādhau sthitasya sarvasamādhayo na raṇanty ayam ucyate 'raṇasaraṇasarvasamavasaraṇo</hi> samādhiḥ tatra katamo 'ni<hi rend="it">laṃbh</hi>aniketani<hi rend="it"><hi rend="bold">ra</hi>taḥ</hi>
5 <hi rend="it">samādhir yatra samādhau sarvasamādhīnām ālayaṃ nopaity ayam ucyate 'nilaṃbhaniketanirataḥ samādhi</hi>ḥ tatra katama<hi rend="it">s tathatāsthitaniścitto</hi> nāma samā<hi rend="it">dhir ya</hi>tra samā<hi rend="it"><hi rend="bold">dhau</hi></hi>
6 <hi rend="it">sarvasamādhīnāṃ tathatā na nivartate 'yam ucyate tathatāsthitaniścittaḥ samādhiḥ tatra katamaḥ kāyakali</hi>saṃpramathano nā<hi rend="it">ma samādhir yatra</hi> samā<hi rend="it">dhau sthitvā sa</hi>rvasamā<hi rend="it"><hi rend="bold">dhī</hi>nāṃ</hi>
7 <hi rend="it">kāyaṃ nopalabhate 'yam ucyate kāyakalisaṃpramathano nāma samādhiḥ tatra katamo vākkali</hi>vidhvaṃsanagaganakalpo nāma samādhir yatra samādhau sthitvā sarva<hi rend="it"><hi rend="bold">sa</hi>mādhīnāṃ</hi>
8 <hi rend="it">vākkarma nopalaṃbhate 'yam ucyate vākkalividhvaṃsanagaganakalpaḥ samādhiḥ tatra katama ā</hi>kāśasaṃgavimuktanirupalepo nāma samādhir yatra samādhau sthitvā
9 <hi rend="it">sarvadharmanirupalepatām anuprāpnoty ayam ucyate ākāśasaṅgavimuktanirupalepaḥ samādhiḥ</hi> idaṃ subhūte bodhisatvasya mahāsatvasya prajñāpāramitāyāṃ carato ma<hi rend="it"><hi rend="bold">hā</hi>yānaṃ</hi>
10 <hi rend="it">samādhiparivarto nāmnā pañcadaśaḥ</hi>
  punar aparaṃ subhūte bodhisatvasya mahāsatvasya mahāyānaṃ
11 <hi rend="it">yaduta catvāri smṛtyupasthānāni. tatra katamaṃ kāyasmṛtyupasthānaṃ | iha subhūte bodhisatvo mahāsatvo</hi> hy ādhyātme kāye kāyānudarśī viharati | na ca kāya<hi rend="it"><hi rend="bold">ga</hi>tān</hi>
12 <hi rend="it">vitarkān vitarkayaty ātāpī saṃprajānaḥ smṛtimāṃ vinīya loke 'bhidhyādaurmanasye bahirdhākāye kāyānudarśī viha</hi>raty ādhyātmabahirdhe kāye kāyānupaśyī viharati na ca
13 <hi rend="it">kāyagatān vitarkān vitarkayaty ātāpī saṃprajānaḥ smṛtimāṃ vinīya loke 'bhidhyādaurmanasya</hi> ādhyātmāsu vedanāsu citte dharmeṣu dharmānupaśyī viharaty ātāpī
14 <hi rend="it">saṃprajānaḥ smṛtimāṃ vinīya loke 'bhidhyādaurmanasye bahirdheṣu dharmānupaśyī ātāpī saṃ</hi>prajānaḥ smṛtimāṃ vinīyābhidhyā loke daurmanasye ādhyātmabahirdheṣu dharmā<hi rend="it"><hi rend="bold">nu</hi>paśyī</hi>
<hi rend="it">verso</hi>
1 <hi rend="it">viharaty ātāpī saṃprajānaḥ smṛtimāṃ vinīya loke 'bhidhyādaurmanasya | kathaṃ subhūte</hi> bodhisatvo mahāsatvo 'dhyātme kāye kāyānupaśyī viharati | iha subhūte
2 <hi rend="it">bodhisatvo mahāsatvaś caramāṇaś carāmīti prajānāti. sthitaḥ sthito 'smīti prajānāti. niṣaṇṇo ni</hi>ṣaṇṇa asmi prajānāti śayāna <hi rend="it">śayāna asmi prajānā</hi>ti yathā ya<hi rend="it"><hi rend="bold">thā</hi></hi>
3 <hi rend="it">khalu punar asya kāyaḥ sthitas tathā tathainaṃ prajānāti. evaṃ khalu subhūte bodhisa</hi>tvo mahāsatvo 'dhyātme kāye kāyānupaśyī viharaty ātāpī saṃprajānaḥ
4 <hi rend="it">smṛtimāṃ vinīya loke 'bhidhyādaurmanasye. punar aparaṃ subhūte sa bodhisatvo mahāsatvo 'bhikramapra</hi>tikramasaṃprajānacārī bhavaty ālokitavilokitasaṃprajānacārī bhava<hi rend="it"><hi rend="bold">ti</hi></hi>
5 <hi rend="it">saṃghāṭīpiṇḍapātacīvaradhāraṇe aśitapītakhāditaśayitanidrāprativinodi</hi>to gātāgataḥ sthitaniṣaṇṇo svapnajāgarita bhāṣitatuṣṇībhāvasaṃjānya<hi rend="it"><hi rend="bold">pra</hi>tisaṃlayane</hi>
6 <hi rend="it">saṃprajānacārī bhavati.</hi> <hi rend="it">evaṃ khalu subhūte bodhisatvo mahāsatvaḥ prajñāpāramitā</hi>yāṃ caramāṇo 'dhyātme kāye kāyānupaśyī viharati tac cānupalaṃbha<hi rend="it"><hi rend="bold">yo</hi>gena</hi>
7 <hi rend="it">punar aparaṃ subhūte bodhisatvo mahāsatvaḥ prajñāpāramitāyāṃ caramāṇaḥ smṛta āśvasiti smṛt</hi>āśvasatimāni sa praśvasati sa dīrgha vā śvasiti dīrghaṃ vāśvasa<hi rend="it"><hi rend="bold">ti</hi></hi>
8 <hi rend="it">dīrghaṃ vā praśvasiti praśvasimi dīrghaṃ śvasimi dīrgham āśvasimi dīrghaṃ praśvasimīti prajānāti sa hra</hi>sva vāśvasati hrasvam āśvasimīti prajānāti : <hi rend="it">hrasvaṃ vā praśvasa<hi rend="bold">ti</hi></hi>
9 <hi rend="it">hrasvaṃ praśvasimīti prajānāti. tadyathā subhūte kuṃbhakāraḥ kuṃbhakārāntevāsī vā dīrgham āvidhyan dīrgham</hi> āvidhyāmīti praj<hi rend="it">ānāti hra</hi>svaṃ vā prativi<hi rend="it">dyam āvidyaṃ</hi> hrasvaṃ pra<hi rend="it"><hi rend="bold">ti</hi>vidhyāmīti</hi>
10 <hi rend="it">prajānāti evam eva subhūte bodhisatvo mahāsatvaḥ smṛto vāśvasitaḥ smṛto vā praśva</hi>sito. dīr<hi rend="it">gham āśvasiti dīrgham āśvasi</hi>mīti prajā<hi rend="it">nāti dī<hi rend="bold">rghaṃ</hi></hi>
11 <hi rend="it">praśvasan dīrghaṃ praśvasimīti prajānāti hrasvam āśvasan hrasvam āśvasimīti prajānāti hrasvaṃ praśvasan hrasvaṃ praśvasimīti pra</hi>jānāti | evaṃ hi subhūte bodhisatvo mahā<hi rend="it"><hi rend="bold">sa</hi>tvo</hi>
12 <hi rend="it">'dhyātmakāye kāyānupaśyī viharaty ātāpī saṃprajānaḥ smṛtimāṃ vinīya loke 'bhidhyādaurmanasye. punar aparaṃ subhūte</hi> bodhisatvo mahāsatva imam eva kāyaṃ dhā<hi rend="it"><hi rend="bold">tu</hi>śo</hi>
13 <hi rend="it">pratyavekṣate asty asmin pṛthivīdhātur abdhātus tejodhātur vāyudhātuḥ. tadyathā subhūte dakṣo goghno vā g</hi>oghnāntevāsī vā tīkṣṇena śastreṇa gāṃ vadhyā<hi rend="it"><hi rend="bold">d</hi></hi>
14 <hi rend="it">gāṃ hatvā ca catvāri phalakāni kuryāc catvāri phalakāni ca kṛtvā pratyavekṣate sthito vāthavā niṣaṇṇaḥ evam eva subhūte</hi> bodhisatvo mahāsatvaḥ prajñāpāramitāyāṃ</p>

<p>One folio missing</p>

<p>(AṣṭāB, Pl. III, 3/4)
<hi rend="it">recto</hi>
1 <hi rend="it">punar aparaṃ subhūte bodhisatvo mahāsatvo yadā paśyati śivapathikāyām asthīny anekavarṇāni nīlāni kapotavarṇāni <hi rend="bold">cū</hi>rṇakajātāni pṛthivyāṃ pāṃsunā samasamīkṛtāni sa imam eva kāyaṃ tatropasaṃharati. ayam api kāya evaṃdharmā evaṃpra</hi>kāra etāyā <hi rend="it">dharmatā</hi>yā hy aparimuktaḥ
2 <hi rend="it">evaṃ khalu subhūte bodhisatvo mahāsatvo adhyātmakāye evaṃ bahirdhākāye evam adhyātmabahirdhākāye kāyānupaśyī viharaty ātā</hi>pī saṃprajānyaḥ smṛtimāṃ vinīyābhidhyā<hi rend="it"><hi rend="bold">dau</hi>rmanasye.</hi>
3 <hi rend="it">evaṃ vedanāyāṃ citte dharmeṣu dharmānupaśyī viharaty ātāpi saṃprajānaḥ smṛtimām idam api subhūte bodhisatvasya</hi> mahāsatvasya mahāyānam. punar aparaṃ su<hi rend="it"><hi rend="bold">bhū</hi>te</hi>
4 <hi rend="it">bodhisatvasya mahāsatvaya mahāyānaṃ yaduta catvāri samyakprahāṇāni katamāni catvāri iha subhūte bodhisatvo 'nutpannānāṃ</hi> pāpakānām akuśalānāṃ dharmāṇām a<hi rend="it"><hi rend="bold">nu</hi>tpādāc</hi>
5 <hi rend="it">chandaṃ janayati vyāyacchate cittaṃ pragṛhṇāti samyak pradadhāty utpannānāṃ pāpakā kuśalānāṃ dharmāṇāṃ</hi> prahāṇāc chandaṃ <hi rend="it">janayati vyāya</hi>mati cittaṃ <hi rend="it">parigṛhṇāti</hi> sa<hi rend="it"><hi rend="bold">mya</hi>k</hi>
6 <hi rend="it">pradadhāty anutpannānāṃ kuśaladharmāṇām utpādāc cchandaṃ janayati vyāyacchate vīryam ārabhate cittaṃ pari</hi>gṛhṇāti <hi rend="it">samyak pradadhāty utpannānāṃ ku</hi>śala<hi rend="it">dharmāṃāṃ sthita</hi>ye
7 <hi rend="it">bhūyobhāvāya. asaṃpramoṣāya. aparihāṇāya. paripūraye chandaṃ janayati vyāyacchate vī</hi>ryam ārabhate cittaṃ parigṛhṇāti samyak pradadhāti ta<hi rend="it">c cānupalaṃ</hi>bha<hi rend="it"><hi rend="bold">yo</hi>gena</hi>
8 <hi rend="it">idam api subhūte bodhisatvasya mahāsatvasya mahāyānam. punar aparaṃ subhū</hi>te bodhisatvasya mahāsatvasya mahāyānṃ yad idaṃ catvāra ṛddhpādāḥ
9 <hi rend="it">katame catvāraḥ iha subhūte chandasamādhiprahāṇasaṃskārasamanvāgatam ṛddhi</hi>pādaṃ bhāvayati vivekaniśṛtaṃ virāganiśṛtaṃ nirodhaniśṛtaṃ vyavasargapa<hi rend="it"><hi rend="bold">ri</hi>ṇataṃ</hi>
10 <hi rend="it">vīryasamādhiprahāṇasaṃskārasamanvāgatam ṛddhipādaṃ bhāvayati cittasamādhiprahāṇasaṃskāra</hi>samanvāgatam ṛddhipādaṃ bhāvayati mīmāṃsasamādhiprahāṇasaṃskā<hi rend="it"><hi rend="bold">ra</hi>samanvāgatam</hi>
11 <hi rend="it">ṛddhipādaṃ bhāvayati vivekaniśṛtaṃ virāganiśṛtaṃ nirodhaniśṛtaṃ vyavasargapa</hi>riṇataṃ tac cānupalaṃbhayogena idam api subhūte bodhisatvasya mahā<hi rend="it"><hi rend="bold">sa</hi>tvasya</hi>
12 <hi rend="it">mahāyānaṃ punar api subhūte bodhisatvasya mahāsatvasya mahāyānaṃ yaduta pañcendri</hi>yāṇi katamāni pañca | tadyathā śraddhendriyaṃ vīryendriyaṃ smṛtendriyaṃ samādhendri<hi rend="it"><hi rend="bold">yaṃ</hi></hi>
13 <hi rend="it">prajñendriyaṃ. idam api subhūte bodhisatvasya mahāsatvasya mahāyānam. tac cānupalaṃbhayo</hi>gena punar aparaṃ subhūte bodhisatvasya mahāsatvasya mahāyānaṃ ya<hi rend="it"><hi rend="bold">du</hi>ta</hi>
14 <hi rend="it">pañca balāni. katamāni pañca. śraddhābalaṃ vīryabalaṃ smṛtibalaṃ samādhibalaṃ pra</hi>jñā<hi rend="it">balam idam api subhūte bodhisatvasya ma</hi>hāsatvasya mahāyānaṃ tac cā<hi rend="it"><hi rend="bold">nu</hi>palaṃbhayogena |</hi>
<hi rend="it">verso</hi>
1 <hi rend="it">punar aparaṃ subhūte bodhisatvasya mahāsatvasya mahāyānaṃ yaduta sapta</hi> bodhyaṅgāni | katamāni sapta iha subhūte bodhisatvo mahāsatvo smṛti<hi rend="it"><hi rend="bold">saṃ</hi>bodhyaṅgaṃ</hi>
2 <hi rend="it">vivekaniśṛtaṃ virāganiśṛtaṃ nirodhaniśṛtaṃ vyavasargapariṇataṃ dharmapra</hi>vicayasaṃbodhyaṅgaṃ vīrya prīti prasrabdhi samādhi upekṣāsaṃbodhyaṅgaṃ bhā<hi rend="it"><hi rend="bold">va</hi>yati</hi>
3 <hi rend="it">vivekaniśṛtaṃ virāganiśṛtaṃ nirodhaniśṛtaṃ vyavasargapariṇataṃ tac cānupalaṃbhayoge</hi>na idaṃ subhūte bodhisatvasya mahāsatvasya mahāyānaṃ | punar apa<hi rend="it"><hi rend="bold">raṃ</hi></hi>
4 <hi rend="it">subhūte bodhisatvasya mahāsatvasya mahāyānaṃ yadutāryāṣṭāṅgamārgaḥ katama āryāṣṭāṅgamārgaḥ samyagdṛ</hi>ṣṭiḥ samyaksaṃkalpaḥ samyagvāk samyakkarmāntaḥ samyājīvaṃ samyagvyā<hi rend="it"><hi rend="bold">yā</hi>maḥ</hi>
5 <hi rend="it">samyaksmṛtiḥ samyaksamādhi tac cānupalaṃbhayogena | idam api subhūte bodhi</hi>satvasya mahāsatvasya mahāyānaṃ punar aparaṃ subhūte bodhisa<hi rend="it"><hi rend="bold">tva</hi>sya</hi>
6 <hi rend="it">mahāsatvasya mahāyānaṃ yaduta trayo vimokṣamukhasamādhayaḥ katame trayaḥ śūnyatāsa</hi>mādhiḥ ānimittaṃ samādhiḥ apraṇidhitaṃ samādhiḥ tatra katamā śūnyatāsa<hi rend="it"><hi rend="bold">mā</hi>dhiḥ</hi>
7 <hi rend="it">śūnyān dharmān pratyavekṣamāṇasya śūnyatāvimokṣamukham animittān dharmān pratyavekṣamāṇasya ānimitta</hi>vimokṣamukham anabhisaṃskārasaṃskāro 'praṇidhitaṃ vimokṣamukham ida<hi rend="it"><hi rend="bold">m</hi></hi>
8 <hi rend="it">api subhūte bodhisatvasya mahāsatvasya mahāyānaṃ. eteṣu triṣu vimokṣamukheṣu śikṣitavyaṃ. punar aparaṃ subh</hi>ūte bodhisatvasya mahāsatvasya mahāyānaṃ<hi rend="it"> yaduta</hi>-m ekā<hi rend="it"><hi rend="bold">da</hi>śa</hi>
9 <hi rend="it">jñānāni katamāny ekādaśa duḥkhajñānaṃ. peyālaṃ. yāvat kṣayajñānam anutpādajñānaṃ dharmajñānam anvayajñānaṃ</hi> saṃvṛtijñānaṃ <hi rend="it">paracittajñ</hi>ā<hi rend="it">naṃ</hi> yathoktaṃ <hi rend="it">jñānam iti ta</hi>tra ka<hi rend="it"><hi rend="bold">ta</hi>maṃ</hi>
10 <hi rend="it">duḥkhajñānaṃ yad duḥkhasyānutpādajñānam idam ucyate duḥkhajñānaṃ tatra katamaṃ samudayajñānaṃ yat samuda</hi>yaya prahāṇajñānaṃ <hi rend="it">katamaṃ</hi> nirodhajñānaṃ ya<hi rend="it">d duḥ</hi>kasya
11 <hi rend="it">nirodhajñānaṃ katamaṃ mārgajñānaṃ yad āryāṣṭāṅgamārgajñānaṃ katamaṃ kṣayajñānaṃ yad rāgadveṣamohakṣayajñānaṃ katamaṃ</hi> anutpādajñānaṃ <hi rend="it">yad bhagavatyanutpāda</hi>jñāna : katamaṃ dharmajñā<hi rend="it"><hi rend="bold">naṃ</hi></hi>
12 <hi rend="it">yat pañcānāṃ skandhānām aprakṛtiparicchedajñānaṃ katamam anvayajñānaṃ yac cakṣur anityaṃ śrotrāṃ ghrāṇaṃ jihvā kāyo mano 'nityam iti jñānaṃ</hi> peyālaṃ yāvad dharmā anitya i<hi rend="it"><hi rend="bold">ti</hi></hi>
13 <hi rend="it">jñānaṃ yāvat pratītyasamutpādo 'nitya iti jñānam idam ucyate 'nvayajñānaṃ katamaṃ paracittajñānaṃ yat parasatvānāṃ para</hi>pudgalānāṃ cetasaiva citte caitasikeṣu dha<hi rend="it"><hi rend="bold">rme</hi>ṣu</hi>
14 <hi rend="it">ca jñānaṃ katamaṃ saṃvṛtijñānaṃ yat pratipajjñānaṃ katamaṃ yathoktajñānaṃ yat tathāgatasya sarvākārajñatājñānam idam api</hi> subhūte bodhisatvasya mahāsatvasya ma<hi rend="it"><hi rend="bold">hā</hi>yānaṃ</hi></p>

<p>(AṣṭāB, Pl. IV, 1/2)
<hi rend="it">recto</hi>
1 <hi rend="it">tac cānupalaṃbhayogena | punar aparaṃ subhūte bodhisatvasya mahāsatvasya mahāyānaṃ yaduta trīṇīndriyāni katamāni trīṇy anājñ</hi>ātam ājñasyāmīndriyaṃ. ājñendriya<hi rend="it"><hi rend="bold">m</hi></hi>
2 <hi rend="it">ājñātāvīndriyaṃ tatra katamam anājñātam ājñāsyāmīndriyaṃ yad anadhigataśikṣāṇāṃ pudgalānāṃ śraddhendriyaṃ vīryendriyaṃ smṛtīndriyaṃ</hi> samādhīndriyaṃ prajñendriyam iti tatra kata<hi rend="it"><hi rend="bold">mam</hi></hi>
3 <hi rend="it">ājñendriyaṃ yac chaikṣāṇāṃ pudgalānām ājñātavatāṃ śraddhendriyaṃ vīryendriyaṃ smṛtīndriyaṃ samādhīndriyaṃ prajñendriyam i</hi>dam ucyate ājñendriyaṃ. tatra katamaṃ ājñātāvīndri<hi rend="it"><hi rend="bold">yaṃ</hi></hi>
4 <hi rend="it">yad aśaikṣāṇāṃ pudgalānāṃ tadyathārhatāṃ pratyekabuddhānāṃ bodhisatvānāṃ tathāgatānām arhatāṃ samyaksaṃbuddhānāṃ śraddhendriyaṃ vīryendriyaṃ smṛtīndri</hi>yaṃ samādhīndriyaṃ prajñendri<hi rend="it"><hi rend="bold">ya</hi>m</hi>
5 <hi rend="it">idam ucyate ājñātāvīndriyaṃ idam api subhūte bodhisatvasya mahāsatvasya mahāyānaṃ. tac cānupa</hi>laṃbhayogena<hi rend="it"> | punar aparaṃ subhūte bodhisatvasya</hi> mahā<hi rend="it"><hi rend="bold">sa</hi>tvasya</hi>
6 <hi rend="it">mahāyānaṃ yaduta trayaḥ samādhayaḥ. katame trayaḥ savitarkaḥ savicāraḥ samādhiḥ avita</hi>rko vicāramātraḥ <hi rend="it">samādhiḥ avitark</hi>āvicā<hi rend="it">raḥ samdhi</hi> tatra ka<hi rend="it"><hi rend="bold">ta</hi>maḥ</hi>
7 <hi rend="it">savitarkaḥ savicāraḥ samādhiḥ viviktaṃ kāmair viviktaṃ pāpakair akuśalair dharmaiḥ savitarkaṃ savicā</hi>raṃ vivekajaṃ prītisukhaṃ prathamaṃ dhyānam ayam ucyate <hi rend="it">savitarkaḥ sa</hi>vi<hi rend="it"><hi rend="bold">cā</hi>raḥ</hi>
8 <hi rend="it">samādhiḥ. tatra katamo 'vitarko vicāramātraḥ samādhi prathamadhyānasya dvitīyadhyā</hi>nasya yā<hi rend="it">n</hi>tarikāyam ucyate 'vitarko vicāramātraḥ samādhiḥ tatra ka<hi rend="it"><hi rend="bold">ta</hi>mo</hi>
9 <hi rend="it">'vitarkāvicāraḥ samādhiḥ. dvitīyadhyānād ārabhya yāvan naiva saṃjñā nāsaṃjñāyam ucyate 'vitarkā</hi> vicārasamādhir idam api subhūte bodhisatvasya mahāsatvasya mahā<hi rend="it"><hi rend="bold">yā</hi>naṃ.</hi>
10 <hi rend="it">punar aparaṃ subhūte bodhisatvasya mahāsatvasya mahāyānaṃ yaduta daśānusmṛtayaḥ ka</hi>tamā daśa tadyathā buddhānusmṛti dharmānusmṛti saṃghānusmṛti. śīlānusmṛ<hi rend="it"><hi rend="bold">ti</hi></hi>
11 <hi rend="it">tyāgānusmṛti devatānusmṛti udvegānusmṛti kāyagatānusmṛti ānāpānānusmṛ</hi>ti maraṇānusmṛtir idam api subhū<hi rend="it">te</hi> bodhisatvasya mahāsatvasya mahāyānaṃ
12 <hi rend="it">tac cānupalaṃbhayogena. punar aparaṃ subhūte bodhisatvasya mahāsatvasya mahāyānaṃ yaduta</hi> catvāri dhyānāni catvāry apramāṇi. catasra ārūpyasamāpattayaḥ
13 <hi rend="it">aṣṭau vimokṣā navānupūrvavihārasamāpattayaḥ | idam api subhūte bodhisatvasya mahāsatvasya ma</hi>hāyānaṃ tac cānupalaṃbhayogena | punar aparaṃ subhūte bodhisatvasya
14 <hi rend="it">mahāsatvasya mahāyānaṃ yaduta daśa tathāgatabalāni. katamāni daśa. iha bodhisatvo mahāsatvaḥ</hi> pudgalānāṃ sthānaṃ ca sthānato yathābhūtaṃ pra<hi rend="it">jānīte</hi> 'sthānaṃ cāsthānato
<hi rend="it">verso</hi>
1 <hi rend="it">yathābhūtaṃ prajānīte. atītānāgatapratyutpannānāṃ karmaṇāṃ karmasamādānānāṃ ca sthānato vipā</hi>kaṃ yathābhūtaṃ prajānīte anekadhātuṃ nānādhātu lokaṃ yathābhū<hi rend="it"><hi rend="bold">taṃ</hi></hi>
2 <hi rend="it">prajānīte parasatvānāṃ parapudgalānāṃ nānādhimuktikatāṃ yathābhūtaṃ prajānīte. para</hi>satvānāṃ parapudgalānām indriyaparāparate yathābhūtaṃ prajānīte
3 <hi rend="it">sarvatragāminīṃ pratipadaṃ yathābhūtaṃ prajānīte. parasatvānāṃ parapudgalānāṃ</hi> bodhyaṅga dhyāna vimokṣa samādhi samāpattayaḥ saṃkleśa vyavadāna vyūsthānaḥ jñā<hi rend="it"><hi rend="bold">naṃ</hi></hi>
4 <hi rend="it">yathābhūtaṃ prajānīte. so 'nekavidhaṃ pūrvanivāsam anusmarati | sa divyena cakṣuṣā cyutyutpāda</hi>jñānaṃ yathābhūtaṃ prajānīte | āsravāṇāṃ kṣayād anāsravicetovi<hi rend="it"><hi rend="bold">mu</hi>tiṃ</hi>
5 <hi rend="it">prajñāvimuktiṃ dṛṣṭa eva dharme svayam abhijñāya sākṣātkṛtvopasaṃpadya viharati kṣīṇā me jā</hi>tir uṣitaṃ me brahmacāryaṃ kṛtaṃ me karaṇīyaṃ nāparam asmād bhavaṃ prajā<hi rend="it"><hi rend="bold">nā</hi>mi |</hi>
6 <hi rend="it">tac cānupalaṃbhayogena idam api subhūte bodhisatvasya mahāsatvasya mahāyānaṃ. puna</hi>r aparaṃ subhūte bodhisatvasya mahāsatvasya mahāyānaṃ yad idaṃ catvā<hi rend="it"><hi rend="bold">ri</hi></hi>
7 <hi rend="it">vaiśāradyāni katamāni catvāri samyaksaṃbuddhasya me pratijānataḥ | ime dharmā nābhisaṃbuddhā iti śramaṇo</hi> vā brāhmaṇo vā devo vā māro vā brahmā vā kaścid vā pudga<hi rend="it">la</hi>loke sa<hi rend="it"><hi rend="bold">ha</hi></hi>
8 <hi rend="it">dharmeṇa codayed iti nimittam etan na samanupaśyāmi. idam atra nimittaṃ na samanupaśya</hi>māṇaḥ kṣemaprāptaś ca viharāmy abhayaprāptaś ca viharāmi vaiśā<hi rend="it"><hi rend="bold">ra</hi>dyaprāptaś</hi>
9 <hi rend="it">ca viharāmi. ārṣabham udāraṃ sthānaṃ prajānāmi pariṣadgataḥ samyak siṃhanādaṃ nadāmi brāhmaṃ cakra</hi>ṃ pravartayāmy a<hi rend="it">pravartitaṃ śrama</hi>ṇena <hi rend="it">vā brāhma</hi>ṇena vā
10 <hi rend="it">devena vā māreṇa vā brahmaṇā vā kenacid vā loke saha dharmeṇa kṣīṇāsravasya me pratijānataḥ ime āsravā</hi> na parikṣī<hi rend="it">ṇā ity atra bata me ka</hi>ścic chramaṇo vā brāhmaṇo vā
11 <hi rend="it">devo vā māro vā brahmā vā kaścid va pudgalaloke yāvat saha dharmeṇa. ye tvayāntarāyikā dharmā ākhyātās tā pratisevyamānā a</hi>lam antarāyāya nedaṃ sthānaṃ vidyate i<hi rend="it"><hi rend="bold">ti</hi></hi>
12 <hi rend="it">me śramaṇo vā brāhmaṇo vā devo vā māro vā brahmā vā kaścid va pudgalaloke saha dharmeṇa codayed iti nimittam idaṃ h</hi>y ahaṃ na samanupaśyāmīdaṃ cāhaṃ nimitta<hi rend="it">ṃ na</hi> sa<hi rend="it"><hi rend="bold">ma</hi>nupaśyamānaḥ</hi>
13 <hi rend="it">kṣemaprāpto viharāmy abhayaprāptaḥ | peyālaṃ | yāvat saha dharmeṇa yā tvayā pratipad ākhyātā āryaniryāṇikā niryā</hi>ti tatkarasya samyagduḥkhakṣayāya tāṃ prati<hi rend="it"><hi rend="bold">pa</hi>dyamāno</hi>
14 <hi rend="it">niryāyāt samyagduḥkhakṣayāyeti nedaṃ sthānaṃ vidyate ity atra bata me peyālaṃ yāvat saha dharmeṇa | idam api subhūte bodh</hi>isatvasya mahāsatvasya mahāyānaṃ praśi</p>

<p>12-14 foilios missing</p>

<p>(AṣṭāB, Pl. IV, 3/4)
<hi rend="it">recto</hi>
1 <hi rend="it">evam asaṃvidyamāneṣu sarvadharmeṣu katamo dharmāḥ katamena <hi rend="bold">dha</hi>rmeṇa niryāsyati. tat kasmād dhetoḥ tathā hi subhūte ātmā nopalabhyate ātmano 'tyantaviśuddhitām upādāya. evaṃ yāvat satva</hi>jīvajānakapaśyakasya dharmadhātur no<hi rend="it"><hi rend="bold">pa</hi>labhyate</hi>
2 <hi rend="it">hy atyantaviśuddhitām upādāya. tathatā nopalabhyate bhūtakoṭir nopalabhyate hy atyantaviśuddhitām upādāya</hi> acintyadharmadhātur nopalabhyate hy atyantavi<hi rend="it"><hi rend="bold">śu</hi>ddhitām</hi>
3 <hi rend="it">upādāya skandhadhātvāyatanāni nopalabhyate 'tyantaviśuddhitām upādāya pratītyasamutpādo nopalabhyate 'tyantavi</hi>śuddhitām upādāya <hi rend="it">tathā</hi> dā<hi rend="it">napārami</hi>tā
4 <hi rend="it">śīlapāramitā vīryapāramitā kṣāntipāramitā dhyānapāramitā prajñāpāramitā nopalabhyate 'tyantaviśuddhitām upādāyā</hi>dhyātmaśūnyatā nopalabhyate hy atyantaviśu<hi rend="it"><hi rend="bold">ddhi</hi>tām</hi>
5 <hi rend="it">upādāya peyālaṃ yāvad abhāvasvabhāvaśūnyatā nopalabhyate hy atyantaviśuddhitām upādāya smṛtyupa</hi>sthānāni <hi rend="it">nopalabhyate hy atyantaviśuddhitām upādā<hi rend="bold">ya</hi></hi>
6 <hi rend="it">bodhipakṣikā dharmāḥ balāni vaiśāradyāni pratisaṃvidaḥ āvedanikā buddhadharmāḥ srotaāpannaḥ sakṛdāgāmī anāgāmiḥ</hi> pra<hi rend="it">tyekabuddhaḥ tathā</hi>gato <hi rend="it">'rhā samyaksaṃbu</hi>ddho no<hi rend="it"><hi rend="bold">pa</hi>labhyate</hi>
7 <hi rend="it">hy antaviśuddhitām upādāya tathā srotaāpattiphalaṃ peyālaṃ yāvat sarvākārajñatā nopa</hi>labhyate hy atyantaviśuddhitām upādāya anutpādo nopalab<hi rend="it"><hi rend="bold">hya</hi>te</hi>
8 <hi rend="it">hy atyantaviśuddhitām upādāya tathā anirodhaḥ asaṃkleśaḥ. avyavadānam anabhi</hi>saṃskāro nopalabhyate hy atyantaviśuddhitām upādāya pūrvānto no<hi rend="it"><hi rend="bold">pa</hi>labhyate</hi>
9 <hi rend="it">hy atyantaviśuddhitām upādāya tathāparānto nopalabhyate tathāgatir gatiḥ sthitiḥ cyutir upapa</hi>ttir nopalabhyate hy atyantaviśuddhitām upādāya. hānir nopa<hi rend="it"><hi rend="bold">la</hi>bhyate</hi>
10 <hi rend="it">vṛddhir nopalabhyate hy atyantaviśuddhitām upādāya kasyānupalabdheḥ sarvaṃ nopalabhyate dharmadhā</hi>tvanupalabdher nopalabhyate tat kasmād dhetor na hi subhūte dharmādhātva<hi rend="it"><hi rend="bold">nu</hi>labdher</hi>
11 <hi rend="it">dharmadhātur upalabhyate tathānutpādānirodhāsaṃkleśāvyavadānānabhisaṃskāratatha</hi>tābhūtakauṭyānupalabdher yāvat prajñāpāramitānulabdher nopala<hi rend="it"><hi rend="bold">bhya</hi>te</hi>
12 <hi rend="it">prajñāpāramitā. adhyātmaśūnyatānupalabdher nopalabhyate adhyātmaśūnyatā. peyālaṃ yā</hi>vad abhāvasvabhāvaśūnyatānupalabdher nopalabhyate. smṛtyupasthānā<hi rend="it"><hi rend="bold">nu</hi>labdher</hi>
13 <hi rend="it">nopalabhyate. peyālaṃ yāvad aṣṭādaśāvedanikabuddharmānupalabdher nopalabhyate</hi> srotaāpannānupalabdher nopalabhyate | peyālaṃ | yāvat tathāgatānupa<hi rend="it"><hi rend="bold">la</hi>bher</hi>
14 <hi rend="it">nopalabhyate srotaāpattiphalānupalabdher nopalabhyate yāvat sarvākārajñatānu</hi>palabdher nopalabhyate anutpādānupalabdher nopalabhyate yāvad anabhisaṃ<hi rend="it"><hi rend="bold">skā</hi>rānupalabdher</hi>
<hi rend="it">verso</hi>
1 <hi rend="it">nopalabhyate anabhisaṃskāraḥ. pūrvāntānupalabdher nopalabhyate yāvad vṛ</hi>ddhir nopalabhyate prathamabhūmyanupalabdher nopalabhyate yāvad daśamabhū<hi rend="it"><hi rend="bold">my</hi>nupalabdher</hi>
2 <hi rend="it">nopalabhyate. punar api bhūmynupalabdher nopalabhyate daśabhūmayaḥ. katamā daśa. tadya</hi>thā śuklavipaśyanā bhūmir gotrabhūmiḥ <hi rend="it">āṣṭamakabhūmir darśana<hi rend="bold">bhū</hi>mis</hi>
3 <hi rend="it">tanūbhūmir vītarāgabhūmiḥ kṛtyāvībhūmiḥ pratyekabuddhabhūmir bodhisatvabhūmi</hi>ḥ saṃbuddhabhūmir iti | tatrādhyātmaśūnyatāyāṃ prathamabhūmir nopala<hi rend="it"><hi rend="bold">bhya</hi>te.</hi>
4 <hi rend="it">peyālaṃ | yāvad abhāvasvabhāvaśūnyatāyāṃ prathamā bhūmir nopalabhyate. evam adhyātmaśūnya</hi>tāyāṃ dvitīyā bhūmir nopalabhyate peyālaṃ tṛtīyā bhūmiś caturth<hi rend="it"><hi rend="bold">ī</hi>bhūmiḥ</hi>
5 <hi rend="it">pañcamī bhūmiḥ ṣaṣṭī bhūmiḥ saptamī bhūmir aṣṭamī bhūmir navamī bhūmir yāvad abhāvasvabhāva</hi>śūnyatāyāṃ daśamā bhūmir nopalabhyate | tat kasmād dhetoḥ | na hi subhūte
6 <hi rend="it">prathamabhūmyanupalabdhir nopalabhyate na nopalabhyate peyālaṃ yāvan na daśamabhūmyanupalabdhir a</hi>tyantaviśuddhitām upādāya. ādhyātmaśūnyatāyāṃ satvaparipāko
7 <hi rend="it">nopalabhyate peyālaṃ yāvad abhāvasvabhāvaśūnyatāyāṃ satvaparipāko nopalabhyate hy atyantavi</hi>śuddhi<hi rend="it">tām u</hi>pādāya adhyātmaśūnyatāyā buddhakṣetrapariśodhanaṃ nopa<hi rend="it"><hi rend="bold">la</hi>bhyate</hi>
8 <hi rend="it">peyālaṃ. yāvad abhāvasvabhāvaśūnyatāyāṃ buddhakṣetrapariśodhanaṃ nopalabhyate hy atyantavi</hi>śuddhitām upādāya adhyātmaśūnyatāyā paṃca cakṣūṃṣi nopa<hi rend="it"><hi rend="bold">la</hi>bhyante.</hi>
9 <hi rend="it">peyālaṃ yāvad abhāvasvabhāvaśūnyatāyāṃ pañca cakṣūṃṣi nopalabhyante hy atyantaviśuddhitām upādāy</hi> evam <hi rend="it">hi</hi> subhūte bodhisatvo mahāsatvo <hi rend="it">'nupalaṃbhayo<hi rend="bold">ge</hi>na</hi>
10 <hi rend="it">sarvadharmāṇāṃ mahāyena sarvākārajñatāyām niryāsyati</hi> ...... unleserliches Kolophon?: samāpta e .. rivarto .. .. m ekādasya
11 <hi rend="it">athāyuṣmāṃ subhūtir bhagavantam etad avocat. mahāyānaṃ mahāyān</hi>am iti bhadanta bhagavan ucyate. sadeva<hi rend="it">mā</hi>nu<hi rend="it">ṣāsuraṃ lokam abhibhū</hi>ya niryā<hi rend="it"><hi rend="bold">sya</hi>ti</hi>
12 <hi rend="it">tenocyate mahāyānam iti. ākāśasamaṃ tad yānaṃ. tadyathāpy ākāśe 'prameyāṇām asaṃkhyeyānāṃ satvānām avakāśa</hi>s tad anena bhadanta bhagava
13 <hi rend="it">paryāyeṇa idaṃ mahāyānaṃ. tadyathāpi bhadanta bhagavann ākāśasya āgamo vā nirgamo vā sthānaṃ vā nopalabhyate evaṃ</hi> khalv asya bhadanta bhagavaṃ ma<hi rend="it"><hi rend="bold">hā</hi>yānasya</hi>
14 <hi rend="it">naivāgamo na nirgamo na sthānam upalabhyate. tryadhvasamatāyānam idaṃ yānaṃ yaduta mahāyānaṃ tasmād bhadanta</hi> bhagavaṃs tad yānaṃ mahāyānaṃ mahāyānam i</p>

<p>(AṣṭāK, B fol. 102)
<hi rend="it">recto</hi>
1 ... bodhisatvaṃ mahāsatvam āgamya daśānā kuśalānān dharmapathānāṃ loke prādurbhāvo bhavati tathā caturṇā dhyānānāṃ: caturṇā pramāṇānāṃ
2 <hi rend="it">catasṝṇām ārū</hi>pyasamāpattīnāṃ loke prādurbhāvo bhavati tathā dānapāramitāyā loke prādurbhāvo bhavati : evaṃ śīlapāramitāyā kṣāntipāramitāyā vīrya<hi rend="bold">pā</hi>ram<hi rend="it">itāyā</hi>
3 dhyānapāramitāyā prajñāpāramitāyā : loke prādurbhāvo bhavati tathādhyātmaśūnyatāyā loke prādurbh<hi rend="it">āvo bh</hi>avati : evaṃ yāva abhāvasvabhā<hi rend="bold">va</hi>śūnyatāyā
4 loke prādurbhāvo bhavati : tathā caturṇāṃ smṛtyupasthānānā<hi rend="it">ṃ</hi> loke prādurbhāvo bhavati : peyālaṃ yāva aṣṭādaśānāṃ āvedikānāṃ buddhadharmānā<hi rend="it">ṃ</hi>
5 loke prādurbhāvo bhavati <hi rend="it">sarvā</hi>kā<hi rend="it">ra</hi>jñatāyā loke prādurbhāvo bhavati | punar apara<hi rend="it">ṃ</hi> bhadanta bhagavan bodhisatva mahāsatvaḥm āgamya kṣatriyamahāśālānā<hi rend="it">ṃ</hi> loke prādurbhāvo bhavati : evaṃ brāhmaṇamahā<hi rend="bold">śā</hi>lānāṃ :
6 gṛhapatimahāśālānāṃ loke prādu<hi rend="it">rbhāvo</hi> bhavati : tathā rājñā cakravartīnā<hi rend="it">ṃ</hi> loke prādurbhāvo bhavati : tathā bhadanta bhagavāṃ bodhisatvām āgamya ca<hi rend="bold">tu</hi>mahārājikāyikā
7 devā prajñāyante evaṃ yā<hi rend="it">vad</hi> akaniṣṭhā devā prajñāyate : tathā bhadanta bhagavāṃ bodhisatvā mahāsatvam āgamya srotāpattiphalaṃ prajñā<hi rend="bold">ya</hi>te
8 srotaāpanna prajñāyate : eva yāva arhatvaṃ prajñāyate : arhā prajñāyate pratyekabodhi prajñāyate pratyekabuddha prajñāyate : tathā bhadanta bhagavāṃ bo<hi rend="bold">dhi</hi>satva
9 mahāsatvam <hi rend="it">āgamya satvānāṃ</hi> paripāka prajñāyate : buddhakṣetrapariśodhanaṃ prajñāyate : tathāgata : arhanta samyaksaṃbuddhā loke prajñāyante dharmacakrapravartanāni ca loke
10 prajñāyate : tathā buddharatnaṃ prajñāyate : dharmaratnaṃ prajñāyate saṃgharatna<hi rend="it">ṃ</hi> prajñāyate : tad anena bhadantena bhadanta bhagavāṃ paryāyeṇa bodhisatvasya mahāsa<hi rend="bold">tva</hi>sya
11 sadevamanuṣyāsureṇa lokena satataṃ rakṣānuguptiṃ saṃvidhāsyāmi | evam ukto bhagavāṃ śakraṃ devendram etad avocat* evam eta kauśika tathā yathā
<hi rend="it">verso</hi>
1 yūyaṃ vadatha : bodhisatva kauśika mahāsatvam āgamya sarvanirayā ucchidyate : tīryagyoni ucchidyate : yamaloka ucchidyate : peyalā yāva buddharatnasya loke prā<hi rend="bold">du</hi>rbhāvo
2 bhavati : evaṃ dharmaratnasya saṃgharatnasya loke prādurbhāvo bhavati : tasmād dhi kauśika bodhisatvā mahāsatvā sadevamānuṣyāsureṇa lokena sata<hi rend="bold">taṃ</hi>
3 satkartavya gurukartavya : mā<hi rend="it">na</hi>yitavya pūjayitavya satataṃ ca sātatyena rakṣānuguptis teṣā saṃvidhātavya : mām eva kauśika satkartavya : gurukartavya māna<hi rend="bold">yi</hi>tavya
4 pūjayitavyaṃ manyetā : yo bodhisatvaṃ mahāsatva satkartavyaṃ : gurukartavya mānayitavya pūjayitavya <hi rend="it">manyate</hi> : tasmād dhi kauśika bodhisatvo mahāsatvo
5 sadevamānuṣyāsureṇa lokena satataṃ satkartavya gurukartavya mānayitavya pūjayitavya : satata ca sātatyena rakṣānugupti saṃvidhātavya : yat kauśika a<hi rend="bold">ya<hi rend="it">ṃ</hi></hi>
6 trisahasramahāsahasro lokadhātu paripūrṇo bhavet śrāvakair vā pratyekabuddhair vā tadyathā naṭavana<hi rend="it">ṃ</hi> vā ikṣuvanaṃ vā śālivana<hi rend="it">ṃ</hi> vā tilavana<hi rend="it">ṃ</hi> vā
7 tāni yāva jīva kaścid eva kulaputro vā kuladuhitā vā satkuryāt gurukuryān mānayet pūjayet sarvopakaraṇai yaś ceka prathamacittotpādika bodhisatvaṃ ma<hi rend="bold">hā</hi>satva
8 ṣaḍbhi pāramitābhir avirahitaṃ satkuryāt gurukuryāt mānayet pūjayet : idam eva sat kulaputro vā kuladuhitā vā bahutaraṃ puṇya<hi rend="it">ṃ</hi> prasu<hi rend="it">nu</hi>yāt | tat kasmād dheto
9 <hi rend="it">na hi k</hi>auśika śrāvakapratyekabuddha āgamya bodhisatvā mahāsatvā loke prajñāyate eva tathāgatā arhata samyaksaṃbuddhā : bodhisatvaṃ tu kauśika
10 <hi rend="it">mahāsatvam āgamya</hi> sarvaśrāvakapratyekabuddhā loke prajñāyate evaṃ tathāgatā arhanta arhanta (!) samyaksaṃbuddhā iti : tasmād dhi kauśika bodhisatvā mahāsatvā sa<hi rend="it"><hi rend="bold">de</hi>vamānuṣyāsure</hi>ṇa
11 lokena satata<hi rend="it">ṃ</hi> satkartavya <hi rend="it">gurukartavya : mānayitavya</hi> pūjayitavya : satata<hi rend="it">ṃ</hi> ca sātatyena teṣā<hi rend="it">ṃ</hi> rakṣānuguptiṃ savidhātavya iti // [Ad here has a colophon: dvitīyaḥ śakraparivartaḥ 25</p>

<p>(AṣṭāK, C fol. 209)
<hi rend="it">recto</hi>
1 āha śāradvatīputra paścime kāle paścime samaye saddharmasya kṣayāt te bahavo bhaviṣyanti tatrottarāyān di<hi rend="bold">śi</hi>
2 bodhisatvayānikāḥ kulaputrā vā kuladuhitaro vā api tv alpakās te bhaviṣyanti ya imāṃ gaṃbhīrā prajñā<hi rend="bold">pā</hi>ramitāṃ
3 śrutvādhimokṣyanty adhimuktvā ca likhiṣyanti lekhayiṣyanti | evam udgrahīṣyanti | dhārayiṣyanti paryāpsya<hi rend="bold">nti</hi>
4 vācayiṣyanti upadekṣyanti bhāṣiṣyanti yoniśaṃ manaḥsu kariṣyanti bhāvayiṣyanti tathatvāya ca pra<hi rend="bold">ti</hi>patsyante |
5 te ca punar imāṃ gaṃbhīrā<hi rend="it">ṃ</hi> prajñāpāramitāṃ śrutvā bhāṣyamāṇāṃ nāvalīyiṣyanti na salīyiṣyan<hi rend="bold">ti</hi>
6 nottrasiṣyanti na santrasiṣyanti na saṃtrāsam āpsyante | tat kasmād dhetor anubaddhās tebhiḥ kulaputrai<hi rend="bold">r</hi>
7 vā kuladuhitṛibhir vā tathāgatā arhanta samyaksaṃbuddhāḥ paripṛṣṭāḥ paripraśnitāś cemām eva gaṃbhī<hi rend="bold">rāṃ</hi>
8 prajñāpāramitām āgamyeti | tat kasmād dhetoḥ prajñāpāramitāparipūrṇā hi te kulaputrā vā kuladuhi<hi rend="bold">ta</hi>ro
9 vā bhaviṣyanty evaṃ dhyānapāramitāparipūrṇā vīryapāramitāparipūrṇāḥ kṣāntipāramitāparipūrṇāḥ
10 śīlapāramitāparipūrṇāḥ dānapāramitāparipūrṇā bhaviṣyanti evam ādhyātmaśūnyatāparipūrṇā yā<hi rend="bold">va</hi>d
11 abhāvasvabhāvaśūnyatāparipūrṇā bhaviṣyanti eva smṛtyupasthāna<hi rend="it">pa</hi>ripūrṇāḥ peyālaṃ yāvad aṣṭādaśāve<hi rend="bold">ṇi</hi>kā
12 buddhadharmaparipūrṇās te kulaputrāś ca kuladuhitaro vā bhavi<hi rend="it">ṣyanti tat kasmād dheto</hi>ḥ kuśalamūl<hi rend="it">opasta</hi><hi rend="bold">bdhā</hi>
<hi rend="it">verso</hi>
1 bahujanasthārthaṃ kariṣyanti sukhaṃ cemām evānuttarāṃ samyaksaṃbodhim ārabhye<hi rend="it">ti tat kasmād dhe</hi>tos ta<hi rend="it">thā hi</hi> śāra<hi rend="bold">dva</hi>tīputra
2 mayā tebhyaḥ sarvākārajñatāpratisaṃyuktā kathā kathitā ye 'pi <hi rend="it">te śā</hi>radvatīputra babhūvur a<hi rend="bold">tīte</hi>
3 'dhvani tathāgatā arhataḥ samyaksaṃbuddhās tair api tebhyaḥ kulaputrebhyaḥ kuladuhitṛbhyo vā sarvākārajñatā<hi rend="bold">pra</hi>tisaṃyuktā
4 <hi rend="it">kathā</hi> kathitā teṣāṃ jātivyativṛttānām api ta eva samudācārā bhaviṣyanti yadutānuttarāṃ
5 samyaksaṃbodhim ārabhy<hi rend="it">e</hi>ti : te ca punaḥ parebhyas tām eva kathāṃ kathayiṣyanti yadutānuttarām eva samyaksaṃbodhim ā<hi rend="bold">ra</hi>bhyeti
6 te ca punaḥ kulaputrā vā kuladuhitaro vā sahitāḥ samagrā bhaviṣyanty anuttarāyāṃ samyaksaṃbo<hi rend="it">dhau</hi>
7 na ca tāṃ śakṣyati bhet<hi rend="it">t</hi>u<hi rend="it">ṃ</hi> māro vā mārakāyikā vā devā yadutānuttarāyāḥ samyaksaṃbodheḥ prāg evānye<hi rend="bold">bhiḥ</hi>
8 pāpecchebhiḥ pāpa<hi rend="it">sa</hi>mudācārebhiḥ śakyān bhettuṃ nedaṃ sthānaṃ vidyate | te ca punaḥ śāradvatīputra bodhisatvayāni<hi rend="bold">kāḥ</hi>
9 kulaputrāḥ kuladuhitaro vemāṃ gaṃbhīrāṃ prajñāpāramitāṃ śrutvodāraṃ prītiprasādaprāmodyaṃ pratilapsya<hi rend="bold">nte</hi>
10 bahujanaṃ vā kuśaleṣu dharmeṣu pratiṣṭhāpayiṣyanti | yadutānuttarāṃ samyaksaṃbodhim ārabhyeti tebhiś ca śā<hi rend="bold">ra</hi>dvatīputra
11 kulaputrebhir vā kuladuhitṛbhir vā mama saṃmukhe vāca<hi rend="it">ṃ</hi> bhāṣitā vayaṃ khalu bhadanta bhagavan bahū<hi rend="bold">ni</hi>
12 prāṇaśatāni bahūni prāṇasahasrāṇi bahūni prāṇaśatasahasrāṇi bodhisatvacaryāyāṃ cara</p>

<p>[Praj(U1), D fol. 748); text often corrupt, here without correction
<hi rend="it">recto</hi>
1 yāhnasamaye evaṃ rātryā purime yāme evaṃ madhyame : evaṃ paścime yāme gaṅgānadīvālikāsamā satvā bhuṃjāpayed bhuṃjāpayitvā
2 ca teṣā<hi rend="it">ṃ</hi> satvānāṃ suvarṇapītakaduśya suvarṇaduṣyaṃ ca dadyu gaṅgānadīvālikāsamā caiva kalpa tiṣṭhanta evaṃ parityajeta na ca jānīyāt kathaṃ
3 pariṇāmayitavya : sarvajñatāyā : dānaṃ naiva syād bodhisatvasya na dānapāramitā atha jānīyāt pariṇāmayituṃ dānapāramitā pra<hi rend="bold">ti</hi>gṛhṇena
4 bodhisatvena eṣo bodhisatvasya sāntikāṃ bahu parityāga tat kasmād dheto tathā hi sa aprameyā buddhadharmā pratilabdhukāma na ca
5 pramāṇabaddhena parityāgena śakyaṃ sarvajñatā pratilabdhuṃ sacet sa dānaṃ pramāṇabaddhaḥ syāt <hi rend="it">ya</hi>taś caiva so dānam apramāṇabaddhaḥ tataś cai<hi rend="bold">va</hi>
6 dānapāramitā bhavati | evaṃ khalv āvusa pūrṇa bodhisatvenāpramāṇabaddhaṃ dānaṃ dātavya : na pramāṇabaddha : evantaḥ pari<hi rend="bold">tya</hi>ktavya
7 nātaḥ utvarāṃ parityajāmīti | ayaṃ bodhisatvaḥ etenopāyena mātsaryaṃ pratigṛhṇāti | sarvajñatā ca na pratigṛhṇāti | sacet puna<hi rend="bold">r</hi>
8 evaṃ cittam utpādayati | aprameyā dānaṃ dātavyaḥ tāva dāsyāmau yāvad anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃboddhuṃ samāna nirāmiṣeṇa dharmadāne<hi rend="bold">na</hi>
9 satvānām anugrahaṃ kariṣyāmi : sāṃprati khalu punaḥ āmiṣeṇānugrahīṣyāmaḥ yāvad bodhāya cariṣyāmaḥ anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃboddhuṃ sa<hi rend="bold">mā</hi>naḥ
10 nirāmiṣeṇa dharmadānena satvānām anugrahaṃ kariṣyāmaḥ tadyathāpy āvusa pūrṇa puruṣo rājānaṃ seveta : rājāsmāka bhaktadātā sevato bha<hi rend="bold">ja</hi>taḥ
<hi rend="it">verso</hi>
1 paryupāsataḥ tadā rājā tuṣṭodāgra āptamanaḥ anekai śatasahasraiḥ ratnai abhicchādayeran evam evāvusa pūrṇa bodhisatvo 'nuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhi<hi rend="bold">saṃ</hi>boddhukāmaḥ
2 aprameyā satvā : āmiṣadānena parigṛhṇāti anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbuddha samānaḥ nirāmiṣeṇa dharmadānena ovadatti anuśāsati a<hi rend="bold">pra</hi>meya
3 satvā saṃsāraduḥkhebhyo mocayati | tadyathāvusa pūrṇa bahūni prāṇaśatāni bahūni prāṇaśatasahasrāṇi rājap<hi rend="it">u</hi>traṃ sevanti bhajanti paryupāsanti | sa rā<hi rend="bold">ja</hi>putras
4 teṣāṃ puruṣāṇṇā sevakarāṇāṃ sarveṣāṃ pakvabhaktena saṃgrahaṃ karoti bhavati sa samayo so rājaputro rājā pratiṣṭhet rājābhiṣimcyate | sa rājābhiṣeka<hi rend="bold">prā</hi>ptaḥ
5 ye te tasya puruṣā sevakarāḥ uparībhūtā mamaite bhūmya carantasya kelāyitum aham ete mamāyituṃ ya nūnam aham ete yadārū<hi rend="bold">pai</hi>r
6 bhogaiḥ pratiṣṭhāpayet svasvaṃnagare pratiṣṭhāpayet keci karmānteṣu pratiṣṭhāpayet keci paṭṭaneṣu pratiṣṭhāpayet keci nagare kecit karbaḍe |
7 keṣāṃcid grāmavarabhogaḥ dadāti evam evāvusa pūrṇa bodhisatvo bodhāya carantaḥ aprameyā satvā āmiṣadānena pratigṛhṇi | cīvarapiṇḍapā<hi rend="bold">ta</hi>śayyāsanaglānapratyayabhaiṣajyapariṣkāraiḥ
8 evaṃ khalv āvusa pūrṇa bodhisatvaḥ satva āmiṣadānenā<hi rend="it">nu</hi>gṛhṇāti | tadyathāpi sa rājaputras te
9 sevakarā upasthāyakā pakvabhaktenānugṛhṇāti khādanīyabhojanīyaśāyanīyena yathāsaṃvidyamānena evam evāvusa pūrṇa bodhi<hi rend="bold">sa</hi>tvo
10 bodhāya carantaḥ satvā āmiṣadān<hi rend="it">en</hi>ānugṛhṇāti cīvarapiṇḍapātaśayyāsanaglānabhaiṣajyapariṣkāraiḥ evaṃ khalv āvusa pū<hi rend="it"><hi rend="bold">rṇa</hi></hi></p>

<p>[Praj(U1), D fol. 764); text often corrupt, here without correction
<hi rend="it">recto</hi>
1 vātena bhasmīkartuṃ na tv aivā<hi rend="it">vai</hi>vartikasya bodhisatvasya śakyaṃ cittaṃ parayādayituṃ śakyaṃ khalu puna śāradvatīputra te arhanta kṣīṇāsrava ṣaḍabhijñā gaṅgānadi<hi rend="bold">vā</hi>likāsamā
2 lokadhātava udahyamānai ādīptaḥ ekajvālībhūtai tan mahād arciskandhaḥ ekaina mukhavātaina nirvāpayituṃ na tv evāvaivartikasya bodhi<hi rend="bold">sa</hi>tvasya
3 śakyaṃ cittaṃ paryādayituṃ anenāpi śāradvatīputra paryāyeṇ<hi rend="it">ā</hi>vaivartikasya bodhisatvasya cittam agram ākhyāyati | yāva niruttaram ākhyāyati
4 āha āścaryaṃ bhagavāṃ yāvad udāraṃ cittam avaivartikasya bodhisatvasya mahāsatvasya śakyaṃ paryādayitum abhibhavituṃ vā vivartayitum āha evam eva śāra<hi rend="bold">dva</hi>tīputra
5 evam eva śāradvatīputra tat kasmād dheto na hi śāradvatīputra buddhā bhagavantā dvayabhāṣitaṃ advayabhāninā tathāgatā tathā cai<hi rend="bold">va</hi>
6 yathā caiva yathā buddhā bhāṣanti | sacec cāradvatīputra ye anantāparyantaiḥ lokadhātubhi satvā ye cānantāparyanteṣu lokadhātuṣu gaṃ<hi rend="bold">gā</hi>nadyāḥ
7 tāsu yad vālikā tāvantaḥ anye satvā bhaveyu yāvantaś ca pṛthivīdhātu yāvantaś cābdhātuḥ yāvantaś ca tejavadhātu | yāvanta vā<hi rend="bold">yu</hi>dhātuḥ
8 tāvantaḥ anye satvā bhaveyuḥ tat kiṃ manyase śāradvatīputra bahavas te satvā bhaveyuḥ āha bahavo bhagavāṃ bahava sugata ā<hi rend="bold">ha</hi>
9 te punaḥ śāradvatīputra sarvasatvā arhantaḥ ṣaḍabhijñāḥ bhaveyuḥ evaṃrūpayā ṛddhyā samanvāgatā bhaveyuḥ tadyathāpi nā<hi rend="it">ma</hi> mahāmau<hi rend="bold">dga</hi>lyāyana
10 ekamekaś ca ṛddhivantā yāvantas te satvās tāvantaḥ māra pāpīmanta nirmiṇuyāt ekamekasya mārasya pāpīmataḥ yāvantas te sa<hi rend="bold">tvā</hi>
<hi rend="it">verso</hi>
1 tāvantaḥ hastikāyā nirmiṇuyāt tāvanta aśvakāyāḥ tāvanta rathakāyāḥ tāvanta pattikāyāḥ nirmiṇuyāt eva yāva śāradvatipu<hi rend="bold">tra</hi>
2 gaṇana yāti arhanta ṛdhhimantāḥ ekamekaś cābhinirmiṇu<hi rend="it">yāt</hi> teṣām abhinirmitānām ekamekaś cābhinirmitāḥ evantābhinirmiṇuyāt tat kim
3 manyase śāradvatīputra śakyam eteṣāṃ gaṇanāpi saṃkhyāpi praveśanāya <hi rend="it">ā</hi>ha naini bhagavāṃ yatra vāsau kulaputro vā kuladuhitā vā viharet ta tri<hi rend="bold">sa</hi>hasramahāsahasraṃ
4 lokadhātum udahyantam abhinirmiṇuyāt tat kiṃ manyase śāradvatīputrāpi nu te satvā mahāṛddhi darsiyuḥ āha : maha<hi rend="bold">rddhi</hi>kā
5 te bhagavāṃ bhaveyuḥ mahāṛddhisamanvāgatā bhayena pratyupasthitā | āha sacec cāradvatīputra ye anantāparyantai lokadhātubhi<hi rend="bold">r</hi>
6 gaṅgānadyāḥ teṣāṃ yāvantā vālikā tāvantā kalpā tiṣṭheyu ime bhayā ghorā saṃdarśayataḥ abhavyās te avaivartikasya cittaṃ paryā<hi rend="bold">da</hi>yituṃ
7 vā vivartayituṃ vā tat kiṃ manyase śāradvatīputra katamā ṛddhi balavantatarā syāt yaś ca teṣām aprameyāṇāṃ satvānāṃ teṣāṃ ca mārāṇāṃ pāpīmatāṃ yaś cā<hi rend="bold">vai</hi>vartikasya
8 ṛddhiḥ āha balavatī eṣā bhagavām ṛddhiḥ ya avaivartikasya bodhisatvasya balavān eṣa cittaḥ yaḥ avaivartikasya bodhisatvasya āha: tat kiṃ manya<hi rend="bold">se</hi>
9 śāradvatīputra ya evarūpayā ṛddhyā evarūpeṇa balena samanvāgataḥ arhaty asāv agratvaṃ kārāpayitum agratā vā nirdeṣṭuṃ āha sarvajñacitta sthāpa<hi rend="bold">yi</hi>tvā
10 yathāhaṃ bhagavadbhāṣitasyārthām ājānāmi paryāyeṇa bodhisatvacittam agram ākhyāyate yāve niruttaram ākhyāyate yaduta-m-avaivartikasya</p>

</div>
<div>

<p>  Bongard-Levin, G.M. : "A fragment of the Pañcaviṃśatisāhasrikāprajñāpāramitāsūtra from A. Stein Collection", <hi rend="it">ABORI (Amṛtamahotsava Volume)</hi> 72/73, 1991/1992 (1993), pp. 715-717; again in BB 40, pp. 211f.; Stein Kha. i.220 (Or. 8212.174), 2 Fragm.; facsimile of one side in W. Zwalf: <hi rend="it">Buddhism: Art and Faith</hi> (London 1985), p. 57;</p>

<p>Aa /// <hi rend="it">ta</hi>thāgatā ar<hi rend="it">ahataḥ</hi> ///</p>

<p>b /// <hi rend="it">parinirvṛtā</hi>n<hi rend="it">ā</hi>ṃ ca teṣāṃ tathāga<hi rend="it">tānāṃ</hi> ///</p>

<p>c /// <hi rend="it">cat</hi>utr<hi rend="it">iṃ</hi>śatima sam<hi rend="it">ā</hi>pta 34 ḥ /// *{= Buddha image}
d /// <hi rend="it">ya</hi>ś <hi rend="it">c</hi>aite imāṃ prajñāpāra<hi rend="it">mitām upanāmayet</hi> ḥ ///</p>

<p>e /// <hi rend="it">jaṃbudv</hi>īpaṃ pūrṇaṃ sa c<hi rend="it">ūḍikābaddhas</hi> ḥ ///</p>

<p>f /// <hi rend="it">prajñāp</hi>ā<hi rend="it">ramitāṃ parig</hi>ṛhṇe ḥ ///</p>

<p>g /// <hi rend="it">mānayitukāmo na pūjay</hi>ituk<hi rend="it">āmo</hi> ///</p>

</div>
<div>

<p>G.M. Bongard-Levin und Shin'ichirḥ Hori: "A Fragment of the Larger Prajñāpāramitā from Central Asia", <hi rend="it">JIABS</hi> 19.1 (1996), pp. 19-60; SI P/19.3</p>

<p><hi rend="it">recto</hi>
1 /// .. <hi rend="it">mārgakā</hi>rajñatā sarv<hi rend="it">ākārajñatā</hi> ///</p>

<p>2 /// <hi rend="it">nā</hi>ma triśatima samāpta 30 ḥ + + + +
3 /// aprameyaṃ asaṃkhye<hi rend="it">yaṃ</hi> ḥ + + +
4 /// <hi rend="it">kṛ</hi>tvā udgṛhṇiṣyanti dhāri<hi rend="it">ṣyanti</hi> ḥ + +
5 /// vilepanehi cūrṇehi ḥ c<hi rend="it">ī</hi>varehi +
6 /// tā prajñāpāramitāniryātā ḥ hi kauśika dhyāna
7 /// <hi rend="it">a</hi>bhāva<hi rend="it">svabhāva</hi>śunyatā prajñāpāramitāniryātā hi kauśika ca<hi rend="it"><hi rend="bold">tvāri</hi></hi>
8 /// <hi rend="it">prajñāpāram</hi>itāniryātā hi kauśika satvaparipācaṃ buddhakṣetra<hi rend="it"><hi rend="bold">pa</hi>riśuddhi</hi>
9 /// <hi rend="it">śrāva</hi>kayānaṃ pratyekabuddhayānaṃ prajñāpāramitāni<hi rend="it">ryātā</hi>
10 /// likhitvā pustakagataṃ kṛtvā udgṛhṇiṣyanti paryā
11 /// yāva patākehi imasya puṇyābhisaṃskāra<hi rend="it"><hi rend="bold">syai</hi>ṣaḥ</hi> *{MS pradākehi}*
12 /// <hi rend="it">upan</hi>iṣā pi na u<hi rend="it">p</hi>e<hi rend="it">ti</hi> + + + + + <hi rend="it">up</hi>e<hi rend="it">t</hi>i
<hi rend="it">verso</hi>
o /// .. bhav<hi rend="it">i</hi>ṣya ///</p>

<p>p /// bhaviṣyate sr<hi rend="it">o</hi>ta<hi rend="it">āpat</hi>t<hi rend="it">iphala</hi>sya loke prādu<hi rend="it"><hi rend="bold">rbhā</hi>vaṃ</hi>
q /// <hi rend="it">tathāgata</hi>sya araha<hi rend="it">ta</hi> samyaksaṃbuddhasya loke prādurbhāvaṃ bha<hi rend="it"><hi rend="bold">vi</hi>ṣyati</hi>
r /// kauśika prajñāpāramitā tat kasya heto yadā
s /// <hi rend="it">saṃ</hi>grāmayiṣyāma tadā tvaṃ kauśika imāṃ prajñāpā<hi rend="it"><hi rend="bold">ra</hi>mitāṃ</hi>
t /// <hi rend="it">c</hi>ittotpādaṃ bhaviṣyate yeṣāṃ ca devaputrāṇāṃ
u /// <hi rend="it">ka</hi>rohi te tena kuśalamūlena prajñāpāramitaśrava<hi rend="it"><hi rend="bold">ṇa</hi></hi>
v /// <hi rend="it">ka</hi>syacit kauśika kulaputrasya vā kuladuhitarāya
w /// <hi rend="it">anutta</hi>rāṃ samyaksaṃbodhim abh<hi rend="it">isaṃ</hi>b<hi rend="it">u</hi>d. + + + + + +
x /// ṣanirvāṇadhātuve para + + + + + + + + +
y /// <hi rend="it">prajñāpārami</hi>tāya śikṣitvā anutta + + + + + + +
z /// <hi rend="it">bodhisa</hi>tvadharmā śa<hi rend="it">kra āha</hi> + .. + + + + + + + + +</p>

</div>
<div>

<p>Watanabe, Kaikyoku: "Uten hakken no Daibon-hannya danpen" [Fragments of the Larger Prajñāpāramitāsūtra from Khotan], <hi rend="it">Shūkyḥkai</hi> 8.6 (1912); repr. in <hi rend="it">Kogetsu Zenshū</hi>, vol. 1 (Tokyo 1977), pp. 539-54; Hoernle 150 vii.2+25+27</p>

<p><hi rend="it">recto</hi>?
1 pattiphalaṃ nopalabhyate 'tyantaviśuddhitām upādāya evaṃ sakṛdāgāmiphalam anāgāmiphalam arhantvaṃ pratyekabodhir anuttarā samyaksaṃbodhir nopalabhyate 'tyantaviśuddhitām upādāya
2 yā tathā sarvajña sarvākārajña ... nopalabhyate 'tyantaviśuddhitām upādāya | tathā nirodha saṃkleśo vyavadānam anabhisaṃskāro nopalabhyate 'tyanta<hi rend="bold">vi</hi>śuddhitām
3 upādāya | pūrvānto nopalabhyate 'tyantaviśuddhitām upādāya | evam aparāntaḥ vartamāno nopalabhyate 'tyantaviśuddhitām upādāya | pūrvānto nopalabhyate 'tyantaviśuddhi<hi rend="bold">tā</hi>m
4 upādāya | evam aparāntaḥ vartamāno nopalabhyate 'tyantaviśuddhitām upādāya | tathāgatir gatiḥ sthitiḥ upapattir nopalabhyate 'tyantaviśuddhitām upādāya | evaṃ hā nirvṛddhir no<hi rend="bold">pa</hi>labhyate
5 'tyantaviśuddhitām upādāya | ... upalabhyate | dharmadhātor anupalabdher nopalabhyate | tat kasmād hetor na hi subhūte dharmadhātavaḥ kenacid upalabdher nopa<hi rend="bold">la</hi>bhyate
6 ... upalabhyate | peyālaṃ ... sthatānupalabdher bhūtakoṭy anupalabdheḥ śūnyatānupalabdheḥ prajñāpāramitānupalabdher nopalabhyate | tathādhyātma |
7 śūnyatānupalabdher yāvad abhāvasvabhāvaśūnyatā anupalabdher nopalabhyate | evaṃ smṛtyupasthānānupalabdher nopalabhyate | peyālaṃ yāvad aṣṭādaśavedanikabuddhadharmānupa<hi rend="bold">la</hi>bdher
8 nopalabhyate | tathā śrotāpannānupalabdher nopalabhyate | peyālaṃ yāvat samyaksaṃbuddhānupalabdher nopalabhyate | tathā śrotāpattiphalānupalabdher nopalabhyate | peyālaṃ yāva<hi rend="bold">d</hi>
9 anuttarā samyaksaṃbodhyanupalabdher nopalabhyate ... dānupalabdher nopalabhyate | yāvad anabhisaṃskārānupalabdher nopalabhyate | tat kasmād dhetos tathā hi subhūte na
10 nabhisaṃskāropalabhyate anupalabdher nopalabhyate | prathamā bhūmy anupalabdher nopalabhyate | yāvad daśamā bhūmy anupalabdher nopalabhyate atyantaviśuddhitām upādāyeti
11 tatra katamā daśa bhūmayas tadyathā śuklavipaśyabhūmi gotravabhūmis aṣṭamakābhūmir darśanabhūmis tanubhūmir vītarāgabhūmiḥ kṛtakṛtyabhūmiḥ pratyekabuddhabhūmir bodhisatvabhūmis
<hi rend="it">verso</hi>?
1 sarvākārajñatā | asaṃmoṣadharmatā | satatā upekṣaviharitā | aparyāpannā kāmadhātau rūpadhātau
2 vārūpadhātau yā cāpannā nāsāv atītānāgatapratyutpanneti | tat kasmād dhetor athāpi tad aparyāpannatvā<hi rend="bold">d</hi>
3 eveṣāṃ dharmāṇām evaṃ pariṇāmana py aparyāpanna yeṣu dharmeṣu pariṇāmayati | te 'pi dharmāhy aparyāpa<hi rend="bold">nna</hi>
4 yo 'py asau pariṇāmayati | te 'py aparyāpannās te ca buddhā bhagavato paryāpannāḥ tāny api kuśalamūlā<hi rend="bold">ny</hi>
5 aparyāpannāni | te 'pi śrāvakapratyekabuddha aparyāpannāḥ tāny api teṣāṃ kuśalamūlāny aparyā<hi rend="bold">pa</hi>nnāni |
6 ye ca dharmā hy aparyāpannās te nātītā nānāgatan na pratyutpannā iti | sacet punaḥ bodhisa<hi rend="bold">tvo</hi>
7 mahāsatvaḥ prajñāpāramitāyāṃ caramāṇa evaṃ jānīte | yad rūpam aparyāpanna kāmadhātau rūpadhā<hi rend="bold">tav</hi>
8 ārūpyadhātau | na tad atītān nānāgatan na pratyutpanna na ca tac chakyan nimittayogena vā upalaṃbhayo<hi rend="bold">ge</hi>na
9 vā pariṇāmayitum evaṃ vedanāsaṃjñāsaṃskārā vijñānam iti | tat kasmād dhetor na hi tasya rūpasya
10 saṃbhavaḥ saṃvidyate | yasya ca saṃbhavo saṃvidyate sa khalv abhāvo na cābhāvam abhāve śakate | pariṇāma</p>

</div>
<div>

<p>G.M. Bongard-Levin und Shḥgo Watanabe, "A fragment of the Sanskrit text of the Śīlapāramitā", <hi rend="it">WZKS</hi> 41 (1997), pp. 93-98; SI P/146; ~ Pañcapāramitānirdeśasūtra</p>

<p><hi rend="it">recto</hi>
1 <hi rend="it">a</hi><hi rend="bold">thā</hi>vusa pūrṇa kaścid eva puruṣaḥ sphāṭiṣakaḥ puruṣa ādāyāgacchetaḥ yaś ca punar harati | tat sphāṭikapuruṣas taraivābhibhavati varṇena
2 ca saṃsthānena ca prabhayā ca evam evāvusa pūrṇa ye trisahasramahāsahasrai lokadhāto gaṃgānadyāḥ tatra yāvā lokā nāntakā
3 śrāvakā bhaveyuḥ te bodhisatvaḥ 'vadeyuḥ anuśāṃseyuḥ yad idaṃ śīlapāramitāyai sarve sarvebhi bhavati śīlapāramitāyaiḥ ya<hi rend="bold">d</hi>
4 idaṃ sarvajñatā pariṇāmanatāyaḥ yadā yadā 'vasiṣyanti | anuśāsiṣyanti tadā tadā te sarvaśrāvakā abhibhavati | saced ga<hi rend="bold">ṅgā</hi>nadīvālikāsamā
5 kalpā tiṣṭhantas te śrāvakā bodhisatvā 'vadeyu anuśāseyu nāntakā te caiva śīlena bodhisatvaśī<hi rend="bold">laṃ</hi>
6 ca punar divase divase vivardhatiḥ śīlapāramitāyaiḥ yad idaṃ sarvajñatā pariṇāmatāyaiḥ tad yathāvusa pūrṇaḥ
7 yadā suvarṇa dāmyate āvadyate | tadā tadā prabhasvaraś ca bhavati pūrṇa vāntataraś ca bhavati | evam evāvusa pūrṇaḥ
8 yadā yadā śrāvakayānīyaḥ pudgala bodhisatvaśīlapāramitāyāvadant<hi rend="it">y</hi> anuśāsanti | tadā tadā bodhisatva śīlaṃ
9 pariśuddhataro bhavati | yadā yadā bodhisatvasya śīlaṃ pariśuddhataro bhavati tadā tadābhibhavati | bodhisatvaḥ sarva<hi rend="bold">śrā</hi>vakayānīyā
10 pudgalāya + śīlaṃ tac ca 'vādaṃ yad idaṃ śīlapāramitāya sarvajñatā pariṇāmitena tadyathāvusa pūrṇa
<hi rend="it">verso</hi>
1 yadā yadā maṇikaro vaiḍūrya + + + vabhi 'vadeti | tadā tadā prabhasvaratarai bhavati pariśuddhataraś ca bhavati | evam evāvusa pū<hi rend="bold">ṛṇa</hi>
2 yadā yadā śrāvakayānīya pudgalaḥ bodhisatvaśīlapāramitāya 'vadanti anuśāsanti | tadā tadā bodhisatvaśīlapāramitā
3 pariśuddhatarā bhaviṣyati | yadā yadā bodhisatvasya śīlapāramitā pariśuddhatarā bhaviṣyati | tadā tadā bodhisatvo ye caiva pū<hi rend="bold">ṛna</hi>
4 śrāvakā 'vadanti anuśāsanti | śīlapāramitāyai te caivābhavati yad idaṃ śīlapāramitāyai sarvajñatāyai pariṇāmin tatvā<hi rend="bold">m*</hi>
5 tadyathāvusa pūrṇa suśikṣitaś citrakaraś citrakarāntevāsīvā sarvavarṇena gaṅgena yathā yathā rūpam ālikhanti citrayati
6 nirvartayati yadā yadā te rūpā paripūrayati | varṇena ca saṃsthānena ca tadā tadā rūpā ramaṇīyatarāś ca bhavanti |
7 upanibandhanīyatarāś ca bhavanti varṇena ca saṃsthānena ca te cārūpāyai na kṛtāyena caiva citritāṅgaivābhibhavanti varṇena
8 ca saṃsthānena ca te caiva rūpā prekṣyanti upanidyāyanti vā so citrakaro na yena te rūpā citritā evam evāvusa pūrṇa sace<hi rend="bold">d</hi>
9 aprameyā śrāvakā bodhisatvāḥ śīlapāramitā 'vadeyuḥ anuśāseyuḥ yadā yadā te śrāvakā bodhisatva śīlapārami<hi rend="bold">tā</hi>yā
10 'vadeyuḥ anuśāseyaḥ tadā tadā bodhisatvasya pariśuddhatarā śīlapāramitā bhavati yadā yadā bodhisatva pariśuddhata</p>

</div>
<div>

<p>Seishi Karashima: "Sanskrit Fragments of the <hi rend="it">Kāśyaparivarta</hi> and the <hi rend="it">Pañcapāramitānirdeśa</hi> in the Mannerheim Collection", <hi rend="it">Annual Report of the International Research Institute for Advanced Buddhology at Soka University for the Academic Year 2003</hi>, vol. 7, Tokyo 2004, pp. 105-118; Fragment 9: Pañcapāramitānirdeśa</p>

<p><hi rend="it">recto</hi>
1 + + + + + + + + + + + + + + + <hi rend="it">abhin</hi>i<hi rend="it">rm</hi>āyāt* tat kiṃ manyase śāravadvīputra bahavas te akṣobhiṇyo bhaveyur mārasainya + + + bahavas te
2 + + + + + + + + + + + <hi rend="it">tat kiṃ ma</hi>nyase śrādavatīputra te cārhantas te ca mairasainyaḥ pratibalās te avaivartikasya bodhisatvacittaṃ vivartanāya
3 + + + + + + + + + + + + + <hi rend="it">tat kiṃ</hi> manyase śāradvatīputra katamas taṃ bho balavatara cittam* yaś ca teṣāṃ satvānāṃ kṣīṇāsravacittam arhacittaṃ yo
4 + + <hi rend="it">vā avaivartikasya bodhisatvasya</hi> balavantataraṃ cittaṃ āha bodhisatvacittaṃ bhagavā balavantatara : avaivartikasya bhagavān āha paśya śāradvatīputra a
5 + + + + + + + + + + + rmiṇaṃ .. .. aprameyā akṣobhiṇya mārasainya sarāgasadoṣasamohacittaṃ na śakyate paryādayituṃ vigatarāgai viga<hi rend="bold"><hi rend="it">ta</hi>doṣair</hi>
6 <hi rend="it">vigatamohai</hi>ś cittaiḥ tat kiṃ manyase śāravatīputra kataraṃ cittaṃ eṣāṃ cittānāṃ agram ākhyāyati yāvati-r-uttaram ākhyāyati āha a<hi rend="it"><hi rend="bold">vai</hi>vartikasyaiva</hi>
7 <hi rend="it">bhagavan</hi> bodhisatvasya cittam agram ākhyāyati yāvati-r-uttaram ākhyāyati tat kasmād dhetos tathā hy anāsravacittair na śakyate paryādīya pu<hi rend="it"><hi rend="bold">na</hi>r</hi>
8 <hi rend="it">evāha śāradva</hi>tīputra tvām eva pariprakṣyāmi yathā te kṣamati tathā vyākuruṣva tat kiṃ manyase śāradvatīputra yadi kācamaṇikānāṃ madyai vaiḍūryaratnaṃ *{madyai for madhye}*
9 <hi rend="it">sthāpitaṃ bhavet sarva</hi>kācamaṇikā paryādīyeta tad vaiḍūryaratnaṃ pariśodhyā vā aggheta vā varṇena vā āha no iti bhagavāṃ sumahatī-r-i<hi rend="it"><hi rend="bold">yam</hi></hi> *{aggheta for argheṇa}*
10 <hi rend="it">api kācamaṇikarāśir v</hi>ai<hi rend="it">ḍūrya</hi>ratnaṃ na śaknoti paryādīyanāya āha kim atra kāraṇaṃ śāradvatīputra āha kācamaṇikā bhagavā
<hi rend="it">verso</hi>
1 + + + + + + + + + + + + <hi rend="it">na mū</hi>lyena nārgheṇa kācamaṇikā śakyate vivarṇīkartuṃ varṇakaraṇaṃ ca nodāra eṣa bhagavān* yaduta kācama<hi rend="it"><hi rend="bold">ṇi</hi>kānāṃ</hi>
2 <hi rend="it">varṇa + + yaḥ</hi> punar bhagavān gotragavo bhavati karmavipākaniryātaṃ satvānāṃ mahāsamudrā utpadyate sa bahubhiḥ kācamaṇikair na śa<hi rend="it"><hi rend="bold">kya</hi>te</hi>
3 <hi rend="it">paryādayituṃ</hi> āha evam eva śāradvatīputra avaivartikasya bodhisatvasya yaś cittaṃ sa sarvaśrāvakānāṃ cittam abhibhavati saryathā .. *{cf. saryathīdaṃ}*
4 + + + + + <hi rend="it">vaiḍūrya</hi>ratnaṃ kācamaṇikānāṃ madhye sthāpitaṃ sarvakācamaṇikānāṃ prabhā pratihatā bhavanti abhibhūtā bhavanti : na prajñāyate |
5 <hi rend="it">evam eva śāradvatī</hi>putrāvaivartikasya bodhisatvasya cittaṃ sarvaśrāvakacittāni abhibhavitvā tiṣṭhati idam api śāradvatīputra a
6 + + + + + + <hi rend="it">p</hi>unaḥ tathāgata avaivartikasya bodhisatvacittam agra sthāpayati | yāvati-r-uttaraṃ sthāpayanti yad api bodhisa<hi rend="it"><hi rend="bold">tva</hi>sya</hi>
7 <hi rend="it">avaivartikasya citt</hi>aṃ karuṇāsahagataṃ sarvaśrāvakaiḥ na śakya paryādayituṃ na śakyaṃ bhoḥ puna śāradvatīputra te arhantāḥ kṣīṇāsravāḥ
8 + + + + + + + + + + + + + <hi rend="it">tu</hi>ṃ na tv evāvaivartikasya bodhisatvasya śakyaṃ cittaṃ paryādayituṃ śakṣyanti khalu punaḥ śāradvatīputra te arhantāḥ
9 <hi rend="it">kṣīṇāsravā idam api mahāsamu</hi>draṃ mukhavātena cchoṣayituṃ na tv evāvaivartikasya bodhisatvasya śakyaṃ cittaṃ paryādayituṃ śakṣyanti ho puna śā<hi rend="it"><hi rend="bold">ra</hi>dvatīputra</hi>
10 + + + + + + + + + + + ṣaḍabhijñāḥ gaṃgānadīvālukasamai lokadhātubhiḥ sumeruparvatarājā te .. <hi rend="it">mu</hi>khavāte<hi rend="it">na</hi></p>

</div>
<div>

<p>G.M. Bongard-Levin: "A fragment of the Pañcaviṃśatisāhasrikā Prajñāpāramitā-Sūtra from Eastern Turkestan", <hi rend="it">JAOS</hi> 114 (1994), pp. 383-385; S. Watanabe; "A comparative study of the Pañcaviṃśatisāhasrikā Prajñāpāramitā", <hi rend="it">JAOS</hi> 114 (1994), pp. 385-396; SI P/19(1).</p>

<p><hi rend="it">recto</hi>
1 /// smṛt. ... buddhānusmṛti punar aparaṃ subhū<hi rend="it">te</hi> ///</p>

<p>2 /// hy asya svabhāvo nāsti ta abhāvo asmṛti amanasīkaraṃ buddhānusmṛti ///</p>

<p>3 pūrvakriyā prajñāyati anapūrvaśikṣā anapūrvāprathānaṃ so iha anapū ///</p>

<p>4 <hi rend="it">ṛ</hi><hi rend="bold">ddhi</hi>pādā paṃcaindriyā paṃcabalā saptabodhyaṅgā ārya aṣṭāṅgikaṃ mārgaṃ śūny<hi rend="it">a</hi> .. mādhi ///</p>

<p>5 abhāvasvabhāvayogena so abhāvaś caiva dharmāṇāṃ anubuddhiṣyati yatra svabhāvasaṃjñāpi na ///</p>

<p>6 bodhisatvena mahāsatvena prajñāpāramitāyāṃ carantena kuśalā dharmā manasīkartavyā na ku ///</p>

<p>7 <hi rend="it">nā</hi><hi rend="bold">ryā</hi> na anāryā na sāsravā na anāsravā na kāmadhātuparyāpannā na rūpadhātuparyāpann. ///</p>

<p>8 <hi rend="it">ta</hi><hi rend="bold">thā</hi> hi teṣāṃ dharmāṇāṃ svabhāvo nāsti yasya svabhāvo nāsti so abhāvo asmṛti ama ///</p>

<p>9 jñatā anaprāpuniṣyati so abhāvaś caiva dharmāṇām abhisaṃbuddhyiṣyati yatra ca ///</p>

<p>10 tavya yatra anopi smṛti nāsti ka punarvādaṃ smṛtikarmo kathaṃ ca subhūti bodhisa ///</p>

<p>11 saṃgho anusmartavya yāva sarvākāraṃjñatā anuprāpuniṣyati anusmṛti amanasīkāreṇa ///</p>

<p>12 karmo nāsti kathaṃ ca subhūti bodhisatvena mahāsatvena śīlānusmṛti manasīkartavya iha <hi rend="it">s</hi>u ///</p>

<p>13 akhaṇḍehi śīlehi acchidrehi aśabalehi akalmāṣehi aparāmṛṣṭehi bhuṣyehi vijñapraśastehi ///</p>

<p>14 yatra anopi smṛtikarmo nāsti so evaṃ manasīkaranta anupūrveṇa yāva sarvākāraṃjñatā anuprāpuniṣya ///</p>

<p>15 /// pāramitāyāṃ carantena tyāgānusmṛti manasīkartavya iha subhūti bodhisatvena mahāsatvena abhā ///</p>

<p>16 /// subhūti utpādayita<hi rend="it">vyaṃ</hi> dadāmi vā na vā dadāmi parityajāmi vā na vā parityajāmi <hi rend="it">aṅga</hi> aṅgapari ///</p>

<p>17 /// tyāgānusmṛti .. .. .. .. teṣā anupūrveṇa yāva sarvākāraṃjñatā anuprāpuniṣyati evaṃ ///</p>

<p><hi rend="it">verso</hi>
1 /// sīkartavya ka .. .. .. bodhisatvena mahāsatvena prajñāpāramitāyāṃ carantena devatānus<hi rend="it">mṛt.</hi> ///</p>

<p>2 /// nnaś caturmahārājakāyikeṣūpapannakā<hi rend="it">s te</hi> paranirmitavaśavartikeṣu deveṣūpapannakās te
3 + + <hi rend="it">a</hi>nusmarati api no smṛtikarmo nāsti so evaṃ manasīkaranto yā sarvākārāṃjñatā anuprā<hi rend="it">pu</hi>ni<hi rend="it">ṣyati</hi>
4 + bhāvo nāsti iti abhāvasvabhāvayogena taṃ devatā anusmarati peyālaṃ | yāva sarvākāraṃjñatām ///</p>

<p>5 <hi rend="it">ma</hi>nasīkarantasya anupūrvakriyā prajñāyati anupūrvaśikṣā anupūrvaprasthānaṃ prajñāyati ///</p>

<p>6 pūrvakriyā anuprāptukāmena anupūrvaśikṣā anupūrvapratipadāna abhāvasvabhāvayo<hi rend="it">gena</hi> ///</p>

<p>7 smṛtyupasthāneṣu śikṣitavya peyālaṃ yāva mahākaruṇā yo śikṣitavya so hi bodhimārga ///</p>

<p>8 ka punarvāda yāva sarvākāraṃjñajñātaṃ na idaṃ sthānaṃ vidyate evaṃ hi subhūti ///</p>

<p>9 nupūrvaśikṣā anupūrvapratipadā prajñāyati yatra kriyāyām citta cari ///</p>

<p>10 m etad avocat* yadi bhadante bhagavāṃ abhāvasvabhāvā sarvadharmā ta<hi rend="it">n</hi> nāsti rūpaṃ ///</p>

<p>11 va sarvākārajñajñāta nāsti buddho nāsti dharmo nāsti saṃgho nāsti mārgo nāsti phalo nāsti saṃkleś. ///</p>

<p>12 gavāṃ āyuṣmantaṃ subhūtim etad avocat* api nu subhūti abhāvasvabhāvebhi sarvadharmebhi ///</p>

<p>13 rmebhi astitā vā nāstitā vā upalabhyati āha katham idaṃ subhūtisya evaṃ bhavati yadi ///</p>

<p>14 evam ukta āyuṣmāṃ subhūtir bhagavantam etad avocat* na ahaṃ bhadante bhagavāṃ .. .. ti kāṃkṣa ///</p>

<p>15 pratyekabuddhayānikāś ca bodhisatvayānikāś ca te evaṃ vadiṣyanti abhāvasva ///</p>

<p>16 ta śīlavipannāś ca bhaviṣyanti dṛṣṭivipannāś ca bhaviṣyanti ācāravipannāś ca ///</p>

<p>17 /// lokaṃ vā idaṃ cāhaṃ bhadanta bhaga ///</p>

<p>G.M. Bongard-Levin and T. Kimura: "New fragments of the <hi rend="it">Pañcaviṃśatisāhasrikā Prajñāpāramitā</hi> from Eastern Turkestan", <hi rend="it">East and West</hi> 45 (1995), pp. 355-358; SI P/147a1.1 und 1</p>

<p>Fragm. 1 (SI P/147a1)
V1 /// vānto vyavacchi ... paścimā koṭir eṣā prajñaptā. āha : sva ...
2 /// bhagavān āha : evam etat subhūte tathā yathā vadasi svalakṣaṇaśū
3 /// sthānaṃ vidyate | api tu subhūte yā vadasi sarvāṇi svalakṣaṇaśūnyatān saṃ
4 /// nyeṣu sarvadharmeṣu pūrvapaścimā koṭiḥ prajñāyate. evaṃ ca punaḥ subhūte bodhisa
5 /// nyeṣu ca sarvadharmeṣu caramāṇo bodhisatvo mahāsatvo na kvacid dharme 'bhinive
6 /// teṣu vā śrāvakadharmeṣu vā pratyekabuddhadharmeṣu vā tathāgatadharmeṣu vā. eva
7 /// vann ucyate. kena kāraṇena prajñāpāramitety ucyate. bhagavān āha : parama
8 /// prajñāpāramitety ucyate. api tu subhūte etayā prajñāpāramitayā sarvaśrāvakapratyekabuddhā
9 /// sarvadharmāṇāṃ pāraṃgatāḥ yathā saṃkhyaṃ tena kāraṇena prajñāpāramitety ucyate. api tu subhūte para
10 /// pāro nopalabhyate. tena kāraṇena prajñāpāramitety ucyate. api tu subhūte imā prajñāpāramitāyāṃ
11 /// tena kāraṇena prajñāpāramitety ucyate. api tu subhūte neyaṃ prajñāpāramitāṃ kenacid dharmeṇa saṃyuktā na visaṃ
R1 /// .ā tena kāraṇena prajñāpāramitety ucyate. tat kasya hetos tathā hi subhūte neyaṃ prajñāpāramitā arūpiṇy anidarśanā
2 /// prajñāpāramitā sa ... ā ... nu āṇāṃ cārikā ... sarvapratibhānānāṃ sarvasukhānāṃ trailokyasya cajati
3 /// kābhir vā devatābhiḥ sarvāśrāvakapratyekabuddhayānikebhir vā pudgalebhiḥ ye cānye keci
4 /// kasmād dhetos tathā hi subhūte ... sarvadharmāny atra prajñāpāramitāyān nopalabhyante.
5 /// cartavyam. punar aparaṃ subhūte bodhisatvena mahāsatvenāsyāṃ khalu gaṃbhīrāyāṃ
6 /// vyaṃ duḥkhasamudayanirodhamārgajñānārthe cartavyam evaṃ duḥkhasamuda
7 /// vikṣayajñānānutpādajñānārthāya yathārūpajñānārthāya cartavyaṃ ma
8 /// tir bhagavantam etad avocat* yadi bhagavan ... syāḥ prajñāpāramitā ...
9 /// āha : iha subhūte bodhisatvena mahāsatveneha gaṃbhīre ...
10 /// vya samādhir me 'narthas tatra mayā na cartavyaṃ ...
11 /// cārthaṃ vānarthaṃ va</p>

<p>Fragm. 2 (SI P/147a1)
V1 vijñānaṃ me cārthaṃ vānarthaṃ vā na cartavyaṃ | evaṃ dānapāramitā yāvat prajñāpāramitā me ... yāvat sarvākārajñatā me cārthaṃ vānarthaṃ vā na cartavyaṃ ///</p>

<p>2 ... anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbuddhā na kaścid dharmaṃ parimṛśyamānopalabdho yo 'rthaṃ vā kuryād api tu subhūter utpādād vā tathāgatānām anutpādād vā ///</p>

<p>3 sthitaiva dharmaṇān dharmatā sā ca na kasyacid arthaṃ vānarthaṃ vā karoti. evaṃ ca subhūte bodhisatvena mahāsatvenārthānartho parivarjya satataṃ prajñāpāramitāyāṃ caritavyaṃ ///</p>

<p>4 evam uktāyuṣmāṃ subhūtir bhagavantam etad avovat : kena kāraṇena bhadanta bhagavan prajñāpāramitā na kasyacid dharmasyārthakartrī. bhagavān āha : ///</p>

<p>5 hy asamskṛtadharmāvatāraṇāṃ tena kāraṇena na kasyacid dharmasyārthakartrī nāpy anarthakartrī. āha : nanu bhadanta bhagavann asaṃskṛtaparamārthaṃ sa ///</p>

<p>6 tat subhūte tathā yathā vadasi asaṃskṛtaṃ paramārthaṃ sarvāryāṇān na ca punar apakārārthena vā upakārārthena vā. tadyathāpi nām ///</p>

<p>7 syacid dharmasyāpakārārthena vopakārārthena vā pratyupasthitā. evam eva subhūte prajñāpāramitā bodhisatvānāṃ mahāsatvānām ///</p>

<p>8 upakārārthāy vā pratyupasthitā. āha : ... bhadanta bhagavan bodhisatvo mahāsatvo hy atrāsaṃskṛtāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ śikṣitvā sarvākārajñātām anuprāpnoti. bhagavān āha : ///</p>

<p>9 evam etat subhūte tathā yathā vadasi, iha khalu gaṃbhīrāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ hy asaṃskṛtāyāṃ śikṣitvā bodhisatvo mahāsatvaḥ sarvākārajñatām anuprāpnoti na ///</p>

<p>10 advayayogenāha : kiṃ punar bhadanta bhagavan advayau dharmau dvayadharmam anuprāpnoti. bhagavān āha : no subhūte. āha : na kiṃ punar bhadanta bhagavan dvayo dharmo hy advayaṃ dharmam
11 nuprāpnoti. bhagavān āha : no subhūte. āha : ka idānīṃ prāpnoti. yadi dvayo nādvayo dharmam anuprāpnoti. bhagavān āha : anupalaṃbho dharmo hy anupalaṃbhaṃ dharmaṃ prāpnoti ///</p>

<p>R1 /// upāyakauśalyaparivarta nāmnā saptaṣaṣṭimaḥ samāptaḥ 67 athāyuṣmān subhūtir bhagavantam etad avocat : gaṃbhīreyaṃ bhadanta bhagavan prajñāpāramitā paramaduṣka<hi rend="bold">ra</hi>kārakāś
2 ca bodhisatvā mahāsatvā yasmād dhi na kiṃcit satvam upalaṃbhante nāpi satvaprajñaptiṃ, satvānāṃ cārthayānuttarāṃ samyaksaṃbodhau saṃprasthitās tadyathā ///</p>

<p>3 bhadanta bhagavan na kaścit puruṣo hy ākāśe nidarśane apratiye anālaye hy apratiṣṭhāne vṛkṣam āropayitavyaṃ manyeta. evam eva bhadanta bhagavan bodhisatvā
4 mahāsatvā hy asatvāṃ satvānāṃ kṛtenecchanty anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbodhuṃ. bhagavān āha : evam etat subhūte tathā yathā vadasi : duṣkarakārakā
5 khalu bodhisatvā mahāsatvā yatra hi nāma na ca satvam upalabhante nāpi satvaprajñaptiṃ satvānāṃ cārthāyecchanty anuttarāṃ samyaksaṃbodhi ///</p>

<p>6 rajñatām abisaṃbuddhvā tātyasanti satvāni satvagrāhāt parimocyanti, tadyathā subhūte kaścit puruṣas tiṣṭhe pṛthivīpradeśe vṛ<hi rend="bold">ta</hi>sya
7 vṛkṣasya na nāmaṃ jānīyān na gaṇḍaṃ na śākhā na patrāṇi na puṣpāṇi na phalāni jānīyāt sa cājānamānas tasya vṛkṣasya ///</p>

<p>8 varopayitvā ca kālena kālaṃ paripālayet kālena kālaṃ pariśodhayet sa tasya gaṇḍo 'nupūrveṇa mūlaśākhāpatrapalāśapuṣpaphalasaṃpanna ///</p>

<p>9 .. tvat patrapuṣpaphalāni pramuditā paribhuṃjīyāt sarvasyādhiprahāṇāyā. evam eva subhūte bodhisatvo mahāsatvaḥ satvānām arthāyānu ///</p>

<p>10 /// anupūrveṇa ṣaṭsu pāramitāsu cīrtvā sarvakārajñatām anuprāpnoti. sarvasatvānāṃ ca tvad gaṇḍapatraśākhāpuṣpaphalopajīvyo
11 /// mahāsatvānām āgamya satvās tribhyo yātebhyo parimucyante. tatredaṃ puṣpaṃ yad ... tva mahā ///</p>

</div>
<div>

<p>Sir Aurel Stein, <hi rend="it">Innermost Asia. Detailed Report of Explorations in Central Asia, Kan-su and Eastern Īrān</hi>, 4 vols., Oxford 1928.
Appendix E: Far.07 (p. 1019f., pl. CXXI); Prajñāpāramitā-text: v8: 84th chap. śūnyatāparivarta</p>

<p><hi rend="it">recto</hi>
1 <hi rend="it">pā</hi><hi rend="bold">ra</hi>mitāyāṃ caramāṇa : paramārthaṃ na cācalāti : satvānāṃ ca kṛtyaṃ ca karoti : tadyathā dānena priyavacanena | arthacaryayā | samanārthatayā cet. + + + + + + + + + + + subhūtim etad avocat* evam eta subhūte tathā yathā vadasi : yathā khalu sarvadharmaśūnyatā : na kasyaci dharmasya kṛtyākṛtyaṃ karoti : tat kathaṃ bodhisatvo mahāsatvaḥ prajñā + + + + + + + +
2 /// paramārthaṃ cācalati : satvānāṃ ca kṛtyaṃ carīkaroti : tadyathā dānena vistara : yadi subhūte etāni satvāni svayam eva śūnyatā jānīyu : na bhūya ta + + + + + + + viṣa<hi rend="bold">yā</hi>
3 bhavet* yaḥ śūnyatāyāś ca na cācalāti : satvāni cātmasaṃjñāyāṃ vivekayati : vivekayitvā ca śūnyatāyāṃ saṃsārāṃ vimokṣayati : evaṃ .. .. saṃjñāyā .. .. .. .. darśaka saṃjñāyā | evaṃrūpasaṃjñāyāṃ | yāvad vijñānasaṃjñāyāṃ | cakṣusaṃjñāyāṃ | yāva dharmasaṃjñāyāṃ | pṛthivīdhātusaṃjñāyāṃ | yāva vijñānadhātusaṃjñāyāṃ | evaṃ saṃskṛta .. .. .. saṃjñāyāṃ vive<hi rend="bold">ka</hi>yati
4 vivekayitvā sa saṃskṛte dhātau pratiṣṭhāpayati : lokavyavahāreṇa | so 'pi ca saṃskṛtadhātuśūnya iti : āha | kena śūnyau | bhagavān āha | sarva .. .. śūnyau pi tu su<hi rend="bold">bhū</hi>te
5 yo nirmitam abhinirmito ti : kaṃci tasya nirmitasya tas tv asti | ya : n na śūnyam iti : āha | na nirmitasya bhadanta bhagavat* kaṃcid vastv asti : yaḥ n na śūnya bhagavān āha : yaś ca
6 subhūte nirmitau | yā ca śūnyatā : hy ubhāv etau dharmau na saṃyuktau na visaṃyuktau ubhāv etau śūnyatā : śūnyatāyāṃ cāśūnyo : tat kim atra vinigūhita bhavaty ayaṃ nirmita : ya
7 yaṃ śūnyateti : tat kasmād dheto tathā hy etāv ubhau paramārthaśūnyatāyāṃ nopalabhyante : ayaṃ nirmitā iyaṃ śūnyateti : nāsti subhūte rūpaṃ vā vedanā vā saṃjñā vā | na santi saṃ
8 .. .. .. nāsti vijñānaṃ | yaṃ na nirmitaṃ | yaṃ ca nirmita : tac chūnyatāyāṃ yuktam iti : athāyuṣmāṃ subhūti bhagavantam etad avocat* yadi bhadanta bhagavat* cime lokikā dharmā nirmitāḥ
9 .. .. .. .. laukikā dharmā nirmitāḥ tadyathā catvāri smṛtyupasthānāni | yāvad āryāṣṭāṅgo mārga | evaṃ trīṇi vimokṣamukhāni | daśa tathāgatabalāni | catvāri vaiśāradyāni | catasra pra
10 .. .. .. .. hāmaitrī | mahākaruṇāṣṭādaśavedanikā buddhadharmāḥ yaṃ caimeṣāṃ dharmāṇāṃ phala : yā caiyaṃ pudgalaprajñaptiḥ tadyathā srotaāpanna | sakṛdāgāmī anāgāmī .. mu .. .. pratyeka<hi rend="bold">bu</hi>ddha
11 tathāgato 'rhā samyaksaṃbuddhaḥ api tv ime 'pi dharmā nirmitā iti : evam ukto bhagavān āyuṣmantaṃ subhūtim etad avocat* ye punaḥ subhūte sarvasaṃskṛtā dharmā nirmitāḥ tatra
<hi rend="it">verso</hi>
1 .. .. .. nirmitā | keci pratyekabuddhanirmitā | keci bodhisatvanirmitā | keci tathāgatanirmitā | keci karmanirmitā | keci kleśanirmitā | s tad anena subhūte va paryāyeṇa sarvasaṃskṛtā dha<hi rend="bold">rmā</hi>
2 .. subḥuti : āha | yānīmāni bhadanta bhagavat* prahāṇaphalāni : tadyathā srotāpattiphala : yāvad arhantaṃ : pratyekabodhi | anuttarā ca samyaksaṃbodhi : sarvakleśavāsanānusandhiprahā<hi rend="bold">ṇa</hi>
3 .. .. dharmā nirmitā : bhagavān āha : yat kaści subhūte dharma utpādavyayayukta : sarvo so nirmita iti : āha : katamo bhadanta bhagavat* dharmo yo na nirmita : bhagavān āha : yasya subhūte dha<hi rend="bold">rma</hi>
4 .. .. .. .au | na vyayau | na virodha | nirmita | āha : sa punaḥ katamaḥ bhagavān āha : asamoṣadharma nirvāṇa : rma yan dharmo na nirmitaḥ āha | yad etad ukta bhagavatā śūnyatāśūnyatāyā na calati
5 na ca rva ye hy upalabhyate : na ca kaści dharmo yo na śūnyaḥ kasmi bhadanta bhagavat* na samoṣadharmā na nirmito bhaviṣyati : bhagavān āha : evam eta subhūte tathā yathā vadasi | sarvadharmā subhūte
6 śūnyatāḥ svabhāvaśūnyatāyāṃ | te ca na śrāvakebhi kṛtā : na pratyekabuddhai | na bodhisatvai | na tathāgatai rhadbhi samyaksaṃbuddhai kṛta : yā ca svabhāvaśūnyatā .. .. : nirvāṇam iti | evam ukta
7 āyuṣmāṃ subhūti bhagavantam etad avocat* ādikarmikau bhadanta bhagavat* pudgalaḥ katham anuvaditavyam* kathaṃ anuśāsitavyaṃ : yathā so ya māṃ .. vādaśūnya .. .. parijānīyo :
8 bhagavān āha : kiṃ punaḥ subhūte pūrve so bhāvo 'bhūt* paścād abhāvo bhaviṣyatīti : // śūnyatāparivarto nāmnā caturāśītimaḥ samāpta .. .. .. dāya dharma yaṃ .. .. .. tiji .. .. rārva
9 drasya : // // punar aparaṃ subhūte bodhisatvena mahāsatvena : tathā khalv iyaṃ prajñāpāramitā paryeṣitavyā : yathā sadā praruditena bodhi .......... ya :
10 etarhi bhīṣmagarjitasvarasya tathāgatasyārhataḥ samyaksaṃbuddhasyāntike brahmacaryaṃ caṃcūryate : āyuṣmāṃ subhūtir āha : yathā kathaṃ + + + + + + + + + + + ne | na bodhi<hi rend="bold">sa</hi>tvena
11 mahāsatvenaiyaṃ prajñāpāramitā paryeṣitā : bhagavān āha : sadā praruditena subhūte bodhisatvena mahāsatvena pūrve janmanīyaṃ pa + + + + + + + + + kāyenānarthikena | jīvitenānarthikena | lābhasatkāraślokāni : śṛtena : sa caimāṃ prajñāpāramitāparyeṣaṇo 'raṇyagato 'ntarīkṣā yo ṣaṃ śuṣru + + + + + + + + yathā ..
12 .. kāya klamatāmanasikāram api notpādayasi : na sthīnamiddhamanasikāram utpādayasi : nāpi bhojanamanasikāram utpādayasi : nāpi pānamanasikāram utpādayasi : .. .. .. ..</p>

</div>
<div>

<p>M.I. Vorobyova-Desyatovskaya, "The S.E. Malov Collection of Manuscripts in the St. Petersburg Branch of the Institute of Oriental Studies", <hi rend="it">Manuscripta Orientalia, International Journal for Oriental Manuscripta Research</hi> 1.2 (1995), pp. 29-39.</p>

<p>Fragm. 1: Aṣṭasāhasrikā-Prajñāpāramitā? SI M/16.1
r2 /// na .. .. .. .. .. ///</p>

<p>3 /// .. tta viśuddhatvā da .. .. ///</p>

<p>4 /// psyan abhisamayādharmaviśuddhi .. ///</p>

<p>5 /// śuddhir iti | āha anabhinirvṛttir bha ///</p>

<p>6 /// putra āha kasyātyantaviśuddhatvā da ///</p>

<p>7 /// syān abhinirvṛtter anabhinirvṛ .. .. r.. .. ///</p>

<p>8 /// nabhinirvṛttir dharmaviśuddhir iti ///</p>

<p>9 /// anyan na viśuddhatvāc chāra ///</p>

<p>v1 /// + padhā + ntu svabhā ///</p>

<p>2 /// anutpattir bhadanta bhagavan dharm. ///</p>

<p>3 /// bhagavan* anutpattiḥ rūpadhātau ///</p>

<p>4 /// putrānutpattir dharmaviśuddhyāḥ rūpadhā ///</p>

<p>5 /// + van dharmaviśuddhir bhagavāṃ nāma a ///</p>

<p>6 /// bhagavan* nājānāni dharmaviśu ///</p>

<p>7 /// + tir dharmaviśuddhi ///</p>

<p>8 /// .ā .i jā + .ā ///</p>

<p>Fragm. 2: Aṣṭasāhasrikā-Prajñāpāramitā? SI M/16.2
r1 /// ... .. nyaṃ bi ///</p>

<p>2 /// .. bodhisatvaśūnyatā vā .. .. .. ..t* adhvayārdh. ///</p>

<p>3 /// tu | vāyudhātu ākāśadhātur vijñānadhātu vi ///</p>

<p>4 /// + pṛthivīdhātuśūnyatā ca | yāvad vijñānadhā ///</p>

<p>5 /// vaṃ hi kauśika bodhisatvena mahāsatvena + ///</p>

<p>6 /// .ā va jarāmaraṇañ jarāmaraṇena ///</p>

<p>7 /// .. dena śūnya bodhisatvo ///</p>

<p>8 /// .. m avidyānirodhaśūnyā ///</p>

<p>9 /// .. ś ca | evaṃ hi kauśi ///</p>

<p>v1 /// .. mantike | teṣāṃ ca .. ///</p>

<p>2 /// .. vaḥ samudapita ///</p>

<p>3 /// tena ṣaṭsu pārami ///</p>

<p>4 /// r api bodhisatvā mahāsatvāḥ ṣa ///</p>

<p>5 /// yitavyāḥ pratiṣṭhāpayitavyāḥ te ca ///</p>

<p>6 /// .. ḥ niveśitā | pratiṣṭhāpitā | anuttarāṃ sa ///</p>

<p>7 /// vocat* tenāpi kauśika śṛṇu sadhu ca suṣṭhu ca ///</p>

<p>8 /// .au kleśanyaṃ yathā .. .. .. .. rūpaṃ kauśi ///</p>

<p>9 /// ... kauśika ///</p>

</div>
<div>

<p>S. Karashima: "Two Sanskrit Fragments of the <hi rend="it">Pañcaviṃśatisāhasrikā Prajñāpāramitā</hi> in the Mannerheim Collection", <hi rend="it">ARIRIAB</hi> 8 (2005), pp. 81-104.</p>

<p>Fragm. 7
r1 syārhataḥ samyaksaṃbuddhasya ṣaṣṭyāṅgopetaḥ svaro hy abhāvo na bhāvas tasmā<hi rend="it">t</hi> tathāgato 'rhaṃ samyaksaṃbuddhaḥ ṣaṣṭyāṅgopetena svareṇa daśasu dikṣv asaṃkhyān aprameyā<hi rend="it">ṃl</hi>
2 <hi rend="it">loka</hi><hi rend="bold">dhā</hi>tūn svareṇa vijñapayati | sacet subhūte tathāgatasyārhata<hi rend="it">ḥ</hi> samyaksaṃbuddhasya dharmacakraṃ bhāvo hy abhaviṣyat* na tv abhāvo nedaṃ tathāgato 'rha<hi rend="it">ṃ</hi> samyaksaṃ<hi rend="it">buddho</hi>
3 dharmacakra pravartayiṣyat* apravartitaṃ śramaṇena vā brāhmaṇena vā yāvat kenacid vā punaḥ loke na sahadharmeṇa : yasmāt tarhi subhūte tathāgatasya dharm<hi rend="it">a</hi><hi rend="bold">ca</hi>kram
4 abhāvaṃ na bhāvaṃ tasmā<hi rend="it">t</hi> tathāgatena dharmacakraṃ pravartitam apravartitaṃ śramaṇena vā brāhmaṇena vā yāvat kenacid vā punaḥ loke sahadharmeṇa sacet subhū<hi rend="bold">te</hi>
5 satvāni bhāvāny abhaviṣyat* na tv abhāvo yeṣāṃ kṛtena tathāgatena dharmacakraṃ pravartitaṃ na hi tāni satvāny anutpādaśeṣe/anupadhiśeṣe nirvāṇadhātāv aparinirvāpayiṣyat* |
6 yasmāt tarhi subhūte tāni satvāny abhāvāni na bh<hi rend="it">ā</hi>vani yeṣā<hi rend="it">ṃ</hi> kṛtena tathāgatena dharmacakraṃ pravartitaṃ tasmāt tāni satvāny anutpādaśeṣe nirvāṇadhāto parini<hi rend="bold">rvṛ</hi>tāni
7 ca parinirvānti ca parinirvāsyanti ceti // abhibhavanaparivarto nāmna viṃ<hi rend="it">śat</hi>imaṃ samāpta 20 // ayaṃ deyadharma dānapati jñāyabuddhāhakāya ṛ
8 yaḥ punar subhūte evam ākāśasamaṃ tad yānam evam evan subhūte evaṃ etat subhūte ākāśasamaṃ tad yāna yathākāśasya na pūrvaḥ ṛ
9 dik prajñāyate na dakṣiṇā na paścimā nottarā dik prajñāyate | nordhvā dik* na heṣṭimā dik* nānuvidiśaḥ prajñāyate evam eva subhūte
10 nāpi pūrvasyā dik prajñāyate na dakṣiṇā na paścimā nottarā dik prajñāyate | nordhvā dik* na heṣṭimā dik* nānuvidiśaḥ prajñāyante | tadyathā subhūte ākāśaṃ nāpi ṛ
11 dīrghaṃ nāpi hrasvaṃ nāpi vṛttaṃ nāpi parimaṇḍalam evaṃ subhūte tathāgatayānaṃ nāpi dīrghaṃ nāpi hrasvaṃ nāpi vṛttaṃ nāpi parimaṇḍalam* tadyathā subhūte ākāśaṃ
12 na nīlaṃ na pītaṃ na lohitaṃ nāvadātaṃ na maṃjiṣṭhaṃ na sphāṭikavarṇam evam evaṃ subhūte tad yānaṃ na nīlaṃ na pītaṃ na lohitaṃ nāvadātaṃ na maṃjiṣṭhaṃ na sphāṭikavarṇaṃ tenocyate
13 ākāśasamaṃ tad yānam* tadyathā subhūte ākāśaṃ nātītaṃ nānāgataṃ na pratyutpannam evam evan subhūte tad yānaṃ nātītaṃ nānāgataṃ na <hi rend="it">pra</hi>tyutpannaṃ tenocyate ā<hi rend="it">k</hi>ā<hi rend="it"><hi rend="bold">śa</hi></hi>samaṃ
14 tad yānam* tadyathā subhūte <hi rend="it">ā</hi>kāśasya nai<hi rend="it">va</hi> hānir vā vṛddhir na pārihāṇiḥ evam evaṃ subhūte tathāgatayānasya nai<hi rend="it">va h</hi>ānir <hi rend="it">na vṛddhir na p</hi>ā<hi rend="it">r</hi>i<hi rend="it">h</hi>ā<hi rend="it">ṇis tenocyate ā</hi><hi rend="bold">kā</hi>śasamaṃ</p>

<p>v1 tad yānam* tadyathā subhūte ākāśasya na saṃkleśo na vyavadānam evam eva subhūte tasya yān<hi rend="it">a</hi>sya <hi rend="it">na</hi> saṃkleśo na vyavadānaṃ tenocyate ākā<hi rend="it">śasamaṃ ta</hi><hi rend="bold">d</hi>
2 yānam* tadyathā subhūte ākāśasya notpādo na nirodho na sthitir na bhaṃgo nāpi tasyānyathatva : evam evaṃ subhūte tasya yānasya notpādo na nirodha na sthitir na <hi rend="it">bha</hi><hi rend="bold">ṃgo</hi>
3 nāpi tasyānyathatvaṃ tenocyate : ā<hi rend="it">kā</hi>śasamaṃ tad yānam* tadyathā subhūte ākāśaṃ na kuśalaṃ nākuśalaṃ na vyākṛtaṃ nāvyākṛtam evam eva subhūte tad yānaṃ na ku<hi rend="bold">śa</hi>laṃ |
4 nākuśalaṃ na vyākṛtaṃ nāvyakṛtaṃ tenocyata ākāśasamaṃ tad yānam* tadyathā subhūte ākāśaṃ na dṛṣṭaṃ na śrutaṃ na smṛtaṃ na vijñātam evam evaṃ subhūte
5 tad yānaṃ na dṛṣṭaṃ na śrutaṃ na smṛtaṃ na vijñātaṃ tenocyata ākāśasama tad yānam* tadyathā subhūte ākāśaṃ na jñeyaṃ <hi rend="it">nābhijñeyaṃ</hi> na parijñeyaṃ na sākṣīkartavyaṃ na prahātavyaṃ
6 na bhāvitavyam evam evaṃ subhūte tad yānaṃ na jñeyaṃ nābhijñeyaṃ na parijñeyaṃ na sākṣīkartavyaṃ na prahātavyaṃ na bhāvitavyaṃ tenocyata ākāśasamaṃ tad yānam* tadyathā su<hi rend="bold">bhū</hi>te
7 ākāśaṃ nāpi rāgadharma : na virāgadharma : piyālaṃ tenocya<hi rend="it">te</hi> ākāśasamaṃ tad yānam* tadyathā subhūte ākāśaṃ nāpi kāmadhātuparyāpannaṃ na rūpa<hi rend="bold">dhā</hi>tuparyāpannaṃ
8 nārūpyadhātuparyāpannam evam evaṃ subhūte tad yānaṃ nāpi kāmadhātuparyāpanna : nāpi rūpyadhātuparyāpanna : nārūpyadhātu<hi rend="it">paryā</hi>panna : te<hi rend="bold">no</hi>cyata
9 ākāśasama tad yānam* tadyathā subhūte ākāśasya na prathamacittotpādo na dvitīyo na tṛtīyo na caturtho na paṃcamo na ṣaṣṭho na saptamo na na<hi rend="bold">va</hi>maś cittotpāda
10 na daśamaś cittopādaḥ evam eva subhūte tasya yānasya na prathamaś cittotpādo yāva na daśamaś cittotpādas tena tad yānam ākāśasama ity ucyate tadya<hi rend="bold">thā</hi>
11 subhūte ākāśe na śuklavipaśyanabhūmir vidyate naivaṃ gotrabhūmi nāṣṭamakabhūmi na darśanabhūmir na tanubhūmir na vigatarāgabhūmir na kṛtabhūmi<hi rend="bold">r</hi>
12 evam eva subhūte tasmin yāne naivaṃ śuklavipaśyanabhūmi vidyate naivaṃ yāvat kṛtabhūmir vidyate tenocyate ākāśasamaṃ tad yānam* tadyathā subhūte
13 ākāśe naiva srotaāpattiphalaṃ vidyate <hi rend="it">na</hi> sakṛdāgāmiphalaṃ nānāgāmiphalaṃ nārhatvaṃ vidyate evam eva subhūte tasmin yāne naiva srotaāpatt<hi rend="it">ipha</hi><hi rend="bold">laṃ</hi>
14 <hi rend="it">naiva y</hi>āvad arhatvaṃ tenocyate ākāśasama tad yānam* tadyathā subhūte ākāśe na śrāvakabhūmir na pratyekabhūmir na samyaksaṃbuddhabhūmi</p>

<p>Fragm. 8
r1 yāvad abhāvasvabhāvaśūnyatā svapnopamā ca | smṛtyupasthānāni svapnopamāni māyopamāni ca | yāvad aṣṭādaśāvedanikā <hi rend="it">buddhadharmā</hi> svapno<hi rend="it">pam</hi>ā māyopamāś ca |
2 srotāpattiphalam api svapnopamaṃ māyopamaṃ ca | evaṃ sakṛdāgāmiphalam anāgāmiphalam arhatvam a<hi rend="it">p</hi>i <hi rend="it">svapno</hi>pa<hi rend="it">maṃ</hi> māyopa<hi rend="it">ma</hi>ṃ ca | e<hi rend="it">va</hi>ṃ p<hi rend="it">ra</hi>tyeka<hi rend="it">b</hi>o<hi rend="it">dhi</hi>r anuttarā pi samyaksaṃbodhi devaputrā sva<hi rend="bold">pno</hi>pamā
3 māyopamā ca | atha te dev<hi rend="it">a</hi>putrā āyuṣmantaṃ subhūtim etad avocan* samyaksaṃbodhir apy āyuṣmaṃ subhūte svapnopa<hi rend="it">mā m</hi>āyopamā ca vadasi nirvāṇam apy āyuṣmaṃ subhūte vā<hi rend="bold">va</hi>tsi :
4 svapnopamaṃ māyopamaṃ ca | āyuṣmāṃ subhūtir āha | nirvāṇam apy ahaṃ devaputrā | svapnopamaṃ māyopamaṃ ca vāvadmi : sacet punar devaputrās tato nirvāṇād anyaḥ kaścid dharmo vi<hi rend="bold">śi</hi>ṣṭataro
5 hy abhaviṣyat tam api ahaṃ dharmaṃ svapnopamaṃ māyopamaṃ cāvadiṣyat tat kasmād dhetos tathā khalu devaputrāḥ svapnaś ca māyā ca nirvāṇaṃ cādvayam etad advayādhikāraś ceti //</p>

<p>6 athāyuṣmāṃ śāradvatīputrāyuṣmāṃś ca mahāmaudgalyāyana āyuṣmāṃś ca mahākauṭilaḥ āyuṣmāṃś ca mahākātyāyanaḥ āyuṣmāṃś ca pūrṇo maitrāyaṇīputra āyuṣmāṃś ca mahā<hi rend="bold">kā</hi>śyapo
7 anekāni ca bodhisatvasahasrāṇi āyuṣmantaṃ subhūtim etad avocan* ko 'syāḥ bhadanta subhūte evaṃ gaṃbhīrāyāḥ prajñāpāramitāyāḥ evaṃ dudṛśāya e<hi rend="bold">vaṃ</hi>
8 duranubodhāyāḥ evaṃ śāntāyāḥ evaṃ sūkṣmāyāḥ evaṃ nipunāyāḥ evaṃ praṇītāyāḥ praticchako bhaviṣyati | athāyuṣmān ānandas tān mahāśrāvakān tā<hi rend="it">ṃś</hi> ca bodhisatvā<hi rend="bold">n</hi>
9 mahāsatvān etad avocan* avaivartikā āvusāḥ bodhisatvā mahāsatvāḥ asyām evaṃ gaṃbhīrāyāḥ atarkikāyā atarkyāvacarāyāḥ sūkṣmanipunadurdṛśaduravabodhāyāḥ e<hi rend="bold">vaṃ</hi>
10 śāntāyāḥ evaṃ praṇītāyāḥ alamāryapaṇḍitavidvavedanīyāyāḥ prajñāpāramitāyāḥ praticchayitāro bhaviṣyanti | dṛṣṭasatyā vā paryavagāḍhadharmāṇo arhantaḥ paripū<hi rend="bold">rṇa</hi>saṃkalpāḥ
11 pūrvajinakṛtādhikārā vā bodhisatvā mahāsatvāḥ bahubuddhakoṭyavaropitakuśalamūlāḥ kalyāṇamitraparigṛhītā vā kulaputrāḥ kuladuhitaro vā | ye syāṃ</p>

<p>v1 prajñāpāramitāyāḥ evaṃ gaṃbhīrāyāḥ peyālaṃ | yāvad alamāryapaṇḍitavidvavedanīyā<hi rend="it">yā</hi>ḥ deśyamānāyāḥ praticchitāro bhaviṣyanti | tena punar na rūpaṃ śūnyam iti vikalpayiṣyanti
2 na śūnyatā rūpam iti vikalpayiṣyanti | evaṃ na vedanān na saṃjñān na saṃskārān na vijñānaṃ śūnyam iti <hi rend="it">vikalpayiṣyanti na</hi> śūnyatāṃ vijñānam iti vikalpayiṣyanti | na rūpam ānimittam i<hi rend="bold">ti</hi>
3 vikalpayiṣyanti | nānimittaṃ rūpam iti | na vedanāṃ na saṃjñāṃ na saṃskārān na vijñānam ānimittam iti vika<hi rend="it">lpayiṣya</hi>nti <hi rend="it">nānimittaṃ</hi> vijñānam iti | na rūpam apraṇihitam iti vikalpayi<hi rend="bold">ṣya</hi>nti |
4 nāpraṇihitaṃ rūpam iti | evaṃ vedanāṃ saṃjñāṃ saṃskārān na vijñānam apraṇihitam iti vikalpay<hi rend="it">iṣya</hi>nti | <hi rend="it">nā</hi>praṇihitaṃ vijñānam iti | evaṃ peyālaṃ | na rūpam anutpādam iti
5 vikalpayiṣyanti | nānirodham iti vikalpayiṣyanti | na viviktam iti vikalpayiṣyanti | evaṃ ve<hi rend="it">danāsaṃ</hi>jñāsaṃskārān na vijñānam anutpādam iti vikalpayiṣyanti | nāniro<hi rend="bold">dha</hi>m
6 iti nāviviktam iti vikalpayiṣyanti | na rūpaṃ śāntam iti vikalpayiṣyanti | na veda<hi rend="it">nāsaṃjñāsaṃsk</hi>ārān na vijñānaṃ śāntam iti vikalpayiṣyanti peyālaṃ | evaṃ cakṣuṣi <hi rend="it">ka</hi><hi rend="bold">rta</hi>vyaṃ |
7 yāvac cakṣusaṃsparśapratyayā vedanāyām evaṃ manasi <hi rend="it">ka</hi>rtavyaṃ | yāvan manaḥsaṃ<hi rend="it">sparśapratyayā vedanāy</hi>ām eva dā<hi rend="it">na</hi>pāra<hi rend="it">mi</hi>tāyāṃ kartavyaṃ | yāvat prajñāpārami<hi rend="it"><hi rend="bold">tā</hi></hi>yām
8 evam adhyātmaśūnyatāyāṃ kartavyaṃ | yāvad abhāvasvabhāvaśūnyatāyām evaṃ smṛtyupa<hi rend="it">sth</hi>ā<hi rend="it">n</hi>e<hi rend="it">ṣ</hi>u <hi rend="it">kartav</hi>y<hi rend="it">aṃ</hi> | yāva<hi rend="it">d aṣṭ</hi>ā<hi rend="it">daśasv</hi> ā<hi rend="it">ve</hi>d<hi rend="it">ani</hi>keṣu buddha<hi rend="it">dha</hi>r<hi rend="it">m</hi>eṣu evaṃ sarvasamādhiṣu sa<hi rend="bold">rva</hi>dhāraṇimukheṣu
9 kartavyaṃ evaṃ srotāpattiphale <hi rend="it">karta</hi>vyaṃ yāvad a<hi rend="it">rha</hi>tve kartavyaṃ | pratyekabodhi .. .. .. .. sarvākā<hi rend="it">rajñatāṃ śūn</hi>y<hi rend="it">a</hi>m <hi rend="it">iti v</hi>ikalpayiṣyanti <hi rend="it">na ś</hi>ūnyatāṃ sarvākārajñatā<hi rend="bold">m</hi>
10 iti | na sarvākārajñatām ānimittam iti vikalpayiṣyanti | nānimittaṃ sarvākārajñatām iti | <hi rend="it">na sarvākārajñatām apra</hi>ṇi<hi rend="it">h</hi>i<hi rend="it">tam</hi> it<hi rend="it">i</hi> vikalpayi<hi rend="it">ṣya</hi>nti | nāpraṇihitaṃ sarvākārajña<hi rend="bold">tā</hi>m
11 iti | nāsaṃskṛtadhātuṃ śūnya<hi rend="it">tām i</hi>ti vikalpayiṣyanti | na śūnyatāṃ saṃskṛ<hi rend="it">ta</hi>dhā<hi rend="it">tum</hi> i<hi rend="it">t</hi>i | e<hi rend="it">vaṃ na saṃskṛtadhāt</hi>um ā<hi rend="it">ni</hi>m<hi rend="it">i</hi>tt<hi rend="it">a</hi>m iti vikalpayiṣyanti <hi rend="it">n</hi>āni<hi rend="it">mittam i</hi>ti saṃskṛtadhātuṃ</p>

</div>
<div>

<p>Prajñāpāramitāhṛdayasūtra</p>

<p>E. Benveniste: <hi rend="it">Textes Sogdiens, Mission Pelliot en Asie Centrale, III</hi>, Paris 1940.</p>

<p>(pp. 142-144): Pell. sogdien 16: Prajñāpāramitāhṛdayasūtra; Faks. in E. Benveniste, <hi rend="it">Codices Sogdiani</hi>, Monumenta Linguarum Asiae Majoris 3, Copenhagen 1940</p>

<p>1 ḥ athāryāvalokiteśvaro bodhisatvo gaṃbhīrāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ caryāṃ ca<hi rend="bold">ra</hi>māno
2 vyavalokayati sma paṃcaskandhān svabhāvaśūnyān paśyanti sma
3 iti / iha śāriputra rūpaṃ śūnyatā śūnyataiva rūpaṃ / rūpaṃ na pṛthak śūnyatā
4 śūnyatāyā na pṛthag rūpaṃ / yad rūpaṃ tac śūnyatā / śūnyataiva sā rūpaṃ / evaṃ
5 vedanāsaṃjñāsaṃskāravijñānāni / śāriputra sarvadharmāḥ śūnyatā<hi rend="bold">la</hi>kṣaṇānutpannā
6 aniruddhā amalā avimalā nonā na
7 saṃpūrṇāḥ / tasmāc chūnyatāyāṃ na rūpaṃ na vedanā na saṃjñā na saṃskā<hi rend="bold">rā</hi>
8 na vijñānaṃ na cakṣur na śrotraṃ na ghrāṇaṃ na jihvā na kāyo na mano
9 na rūpaśabdagandharasaspraṣṭavyadharmāḥ / na caksurdhātur na rūpadhātuḥ /
10 yāvan na manovijñānadhātuḥ / nāvidyā nāvidyākṣayo yāvan na jarāma<hi rend="bold">ra</hi>ṇakṣayo
11 na duḥkhasamudayanirodhamārgā na jñānaṃ na prāpti<hi rend="bold">ś</hi>
12 ca tasmād aprāptitvād bodhisatvaprajñāpāramitāṃ niśṛtya
13 viharati cittāvaraṇaḥ / cittāvaraṇanāstitvād atrastho viparyā<hi rend="bold">sā</hi>tikrānto
14 niṣṭhanirvāṇaḥ / tryadhvavyavasthitāḥ sarvabuddhāḥ prajñāpā<hi rend="bold">ra</hi>mitāṃ
15 niśṛtyānuttarasamyaksaṃbuddhā abhisaṃbuddhāḥ / tasmā<hi rend="bold">j</hi>
16 jñātavyo prajñāpāramitāmahāmantro vidyāmantro 'samasama<hi rend="bold">ma</hi>ntraḥ
17 sarvaduḥkhapraśamamantraḥ satyam amithyatvāt prajñāpārami<hi rend="bold">tā</hi>yām
18 ukto mantraḥ // tadyathā oṃ gate gate pāragate pārasaṃ<hi rend="bold">ga</hi>te
19 bodhi svāhā //</p>

</div>
<div>

<p>Akira Sadakata: "Girugitto shutsudo oyobi Bāmiyan shutsudo no Bukkyḥ kankei no Moji shinyḥ (Buddhist Manuscripts and Inscriptions Found in Gilgit and in Bamiyan)", <hi rend="it">Tḥkai Daigaku Kiyḥ Bungakubu</hi> 71 (1999), pp. 55-74.</p>

<p>I. Prajñāpāramitāsūtra (pp. 56ff.)
A. AdP (Conze 38)
2 ... ye ākāśānantyāyatanasamāpattyā vijñānānantyāyatanasamāpattyā
3 .... ye karuṇayā ye muditayā ye upekṣayānugrahītavyās tān upekṣayānugṛhṇāti
4 āryāṣṭāṃgena mārgeṇānugrahītavyā ye śūnyatayā samādhinā ye ānimittena samādhinā ye apraṇihitena saṃadhinā
5 anugṛhṇāti / bhagavān āha / iha subhūte bodhisatvo mahāsatvaḥ prajñāpāramitāyāṃ caran dānaṃ dadāti
6 ... vastraṃ vastrārthikebhyaḥ śayāsanaṃ śayāsanārthikebhyo yāvad anyatarānyatarān manuṣyakān
7 ... srotaāpannebhyaḥ samyaggatebhyaḥ samyakpratipannebhyaḥ tathaiva manuṣyabhūtebhyaḥ tathaiva tiryagyonigatebhyaḥ
8</p>

<p>B. AdP (Conze 70f.)
1 ... evam asadbhir dharmair ramayati / tāṃ ca satvasaṃjñān nopalabhyate / adravye bateme satvā dravyasaṃjñina iti evam eva subhūte bodhisatvo mahāsatvo na kaścid dharman dharmadhātuvinirmuktaṃ paśyati
2 prajñāpāramitāyāṃ carann upāyakauśalena na ca satvam upalabhate / na satvaprajñaptiṃ / sa ātmanā ca dānaṃ dadāti / paraṃ ca dāne samādāpayati / dānasya ca varṇaṃ bhāṣate ye 'py anye satvā dānaṃ dadanti
3 teṣām api varṇavādī bhavati samanujñaḥ ātmanā ca śīlaṃ rakṣati / paraṃ ca śīle samādapayati / śīlasya ca varṇaṃ bhāṣate ye py anye śīlaṃ rakṣanti
4 teṣām api varṇavādī bhavati samanujñaḥ evam ātmanā ca kṣāntiṃ bhāvayati paraṃ ca kṣāntau samādāpayati kṣānteś ca varṇaṃ bhāṣate / ye 'py anye kṣāntiṃ bhāvayanti teṣām api varṇavādī bhavati samanujñaḥ
5 ātmanā ca vīryam ārabhate paraṃ ca vīrye samādāpayati / vīryasya ca varṇaṃ bhāṣate / ye 'py anye vīryam ārabhante teṣāṃ ca varṇavādī bhavati samanujñaḥ // ātmanā ca samādhiṃ samāpadyante
6 paraṃ ca samādhau samādāpayati / samādheś ca varṇaṃ bhāṣate ye 'py anye samādhiṃ samāpadyante teṣāṃ ca varṇavādī bhavati samanujñaḥ // ātmanā ca prajñāṃ bhāvayati
7 paraṃ prajñāyāṃ samādāpayati / prajñāyāś ca varṇaṃ bhāṣate ye 'py anye prajñāṃ bhāvayanti / teṣāṃ ca varṇavādī bhavati samanujñaḥ // yāvad ātmanā ca daśakuśalān karmapathāṃ samādāya vartante
6 paraṃ ca daśasu kuśaleṣu karmapatheṣu samādāpayati / daśānāṃ ca kuśalānāṃ karmapathānāṃ varṇaṃ bhāṣate / ye 'py anye satvā daśakuśalān karmapathān samādāya vartante teṣāṃ ca varṇavādī bhavati samanujñaḥ</p>

<p>C. AdP (Conze 71)
1 ātmanā cāṣṭāṅgasamanvāgataṃ poṣadham upavasti / paraṃ cāṣṭāṅgasamanvāgate poṣadhe samādāpayati / aṣṭāṅgasamanvāgatasya ca poṣadhasya varṇaṃ bhāṣate / ye cānye satvā aṣṭāṅgasamanvāgataṃ poṣadham upavasanti
2 teṣāṃ ca varṇavādī bhavati samanujñaḥ // ātmanā ca pañcaśikṣāpadāni samādāya vartante / paraṃ ca pañcasu śikṣāpadeṣu samādāpayanti / pañcānāṃ ca śikṣāpadānāṃ varṇaṃ bhāṣate / ye 'py anye satvā pañca śikṣāpadāni samādāpya vartante
3 teṣāṃ ca varṇavādī bhavati samanujñaḥ // evam ātmanā ca prathamaṃ dhyānaṃ samāpadyate / yāvac caturthaṃ maitrīṃ karuṇāṃ muditām upekṣāṃ ākāśānantyāyatanasamāpattiṃ yāvan naivasaṃjñānāsaṃjñāyatanasamāpattiṃ
4 ātmanā ca smṛtyupasthānāni bhāvayati / yāvad āryāṣṭāṅgaṃ mārgaṃ trīṇi vimokṣamukhāny aṣṭau vimokṣān navānupūrvasamāpattī daśatathāgatabalāni
5 catvāri vaiśāradyāni catasraḥ pratisaṃvido mahāmaitrīṃ mahākaruṇām aṣṭādaśāveṇikāṃ buddhadharmān aśītim anuvyañjanāni bhāvayati / paraṃ cāśītyāṃ anuvyañjaneṣu samādāpayati | aśītir anuvyañjanānāṃ varṇaṃ bhāṣate
6 ye 'py anye satvā aśītim anuvyañjanāni bhāvayanti teṣāṃ ca varṇavādī bhavati samanujñaḥ // yadi subhūte dharmadhātur yathā pūrveṇa tathā paścān na tathā madhye nābhaviṣyat
7 na bodhisatvo mahāsatvaḥ prajñāpāramitāyāṃ carann upāyakauśalena satvānān dharmadhātum a sūcayiṣyate buddhakṣetraṃ ca pariśodhayiṣyate yasmād dhi subhūte dharmadhātur yathā pūrveṇa tathā paścāt tathā madhye
8 tasmād bodhisatvo mahāsatvaḥ prajñāpāramitāyāṃ carann upāyakauśalena satvānāṃ dharmadhātuṃ sūcayati satvānām arthāya bodhisatvacārikāṃ carati satvāṃś ca paripācayati // sarvadharmasamatānirdeśaparivartaḥ // 74 //</p>

<p>D(i). AdP (Vaidya 255)
1 khalu punas tathāgatānām anāgatyagamananirdeśe bhāṣyamāṇe mahān bhūmicālo 'bhūt ...
2 ḥ acalat prācalat saṃprācala ...
3 te sarve yena dharmodgato bodhisatvo mahāsatvas tena praṇatā abhūvan ...
4 catvāraś ca mahārājānaḥ sadāpraru ...
5 paramārthanirjātā kathā deśyamānā śrutā sarvalokavipratyanīkā ...
6 kaḥ punar atra kulaputra hetuḥ kaḥ pratyayo ...
7 aṣṭānāṃ prāṇino sahasrāṇām anutpattikadharmakṣāntipratilaṃbho 'būt ...
8 dharmacakṣūṃṣi viśuddhāni / atha khalu ...</p>

<p>D(ii). AdP (Vaidya 255)
1 ... buddhā bhagavantaḥ saṃmukhībhūtā bhavanti tatra tatropapadyate /
2 ... sarve cānenākṣaṇāpavivarjitā kṣaṇasaṃpadaś cāvāśīteti / tad anena tvayā subhūte paryāyenaivaṃ veditavya
3 ... tasmāt tarhi subhūte bodhisatvena mahāsatvena ṣaṭsu pāramitāsu śikṣitukāmena buddhaviṣayaṃ sarvākārajñatā
4 ... tyā dhārayitavyā paryavāptavyāḥ pravartayitavyā vācayitavyāḥ deśayitavyāḥ evaṃ satkartavyāḥ gurukartavyā
5 ... patākābhir dīpamālābhir bahuvidhābhiś ca pūjābhiḥ pūjayitavyāḥ / iyam asmākam antikād anuśāsanī / tat kasya hetoḥ
6 ... myaksaṃbodhir iti // ṛ // prajñāpāramitāyā dharmodgataparivartaḥ // ṛ //</p>

</div>
<div>

<p>Noriyuki Kudo, "A Sanskrit Fragment of the <hi rend="it">Larger Prajñāpāramitā</hi> in the Stein Collection", <hi rend="it">The British Library Sanskrit Fragments</hi>, vol. I, ed. S. Karashima and K. Wille, Tokyo 2006 (Buddhist Manuscripts from Central Asia), pp. 255-259.</p>

<p>IOL San 534 = Stein Kha. 0015.a (IOL 17A folio 42, 1st row left)</p>

<p>r1 /// + + <hi rend="it">bodhisat</hi>v<hi rend="it">e</hi>na mahāsatvena tān<hi rend="it">i</hi> + + + + + + + + + + + + ///</p>

<p>2 /// + + + + <hi rend="it">c</hi>opalambhasaṃjñinas tathāga<hi rend="it">t.</hi> + + + + + + + + + + + ///</p>

<p>3 /// .. .. .. saṃpannaṃ ca : gandhasaṃpannaṃ ca .. + + + + + + + + + + + + ///</p>

<p>4 /// .. rthena rasena ca : mukham ācchādaye + + + + + + + + + + + + + ///</p>

<p>5 /// + + .. .. .. na cārtham ājanamā + + + + + + + + + + + + + + ///</p>

<p>6 /// 	 <hi rend="it">a</hi>rhant<hi rend="it">ā</hi>nā<hi rend="it">ṃ</hi> samyaksaṃbuddhānā<hi rend="it">ṃ</hi> | pratham<hi rend="it">acittotpādam.</hi> + + + + + ///</p>

<p>7 /// .. .bh<hi rend="it">i</hi>s t<hi rend="it">e</hi>bhi<hi rend="it">r</hi> buddhebhir yān<hi rend="it">i</hi> kuśalamūlāni abh<hi rend="it">i</hi>saṃsk<hi rend="it">ṛ</hi> + + + + + ///</p>

<p>8 /// .. pāramitāyā<hi rend="it">ṃ</hi> caradbhir yāni ku<hi rend="it">śala</hi>mūlāni : abhi<hi rend="it">saṃ</hi>skṛ<hi rend="it">tāni</hi> + + ///</p>

<p>9 /// .. .. .. .. sthānāni | yāva aryāṣṭāṅgamārgaṃ bhavayamānais tathā + + + + ///</p>

<p>10 /// <hi rend="it">kuśa</hi>lamū<hi rend="it">l</hi>āni : abhisaṃskṛtāni | yāni ca buddhakṣetrāṇi pariśodhit<hi rend="it">āni</hi> + + ///</p>

<p>11 /// buddhānā<hi rend="it">ṃ</hi> bhagavantānā<hi rend="it">ṃ</hi> | śīlaskandha<hi rend="it">ḥ</hi> samādhiskandh<hi rend="it">aḥ</hi> prajñāskandho vimukti<hi rend="it">skandho</hi> ///</p>

<p>v1 /// .. ta upekṣāvihāritā ca : teṣā<hi rend="it">ṃ</hi> ca buddhānāṃ bhagavantānāṃ saśrāva<hi rend="it">kānāṃ</hi> ///</p>

<p>2 /// <hi rend="it">pra</hi>tye<hi rend="it">ka</hi>bodhau ca teṣām api yāni kuśalamūlāni | yaiś ca ta .. .. + + + ///</p>

<p>3 /// + .. <hi rend="it">sa</hi>r<hi rend="it">v</hi>āṇi kuśalamūlāni piṇḍīkṛtvābhisaṃkṣepya ca tu<hi rend="it">layitvā</hi> ///</p>

<p>4 /// + .. .. nā nimittayogenopala<hi rend="it">ṃ</hi>bhayogena ca pariṇām<hi rend="it">ito</hi> + + + ///</p>

<p>5 /// .. .. .. .. khalūpalambha .. .. .. .. .ogaḥ sa p. pabh. + + + + + ///</p>

<p>6 /// .. .. .. .. dharmavādī | tatra bodhis. + + + + + + + + + + + ///</p>

<p>7 /// + .. .. .. riṇāmitāni ca va .i + + + + + + + + + + + + + + ///</p>

<p>8 /// .. .. .. thaivaiha kartavyaṃ | kathaṃ .. + + + + + + + + + + + + + + ///</p>

<p>9 /// .. .. .. kulaputreṇa kuladuhit<hi rend="it">rā</hi> + + + + + + + + + + + + ///</p>

<p>10 ///+ + + .ā arhanta<hi rend="it">ḥ</hi> samyaksaṃbuddhā + + + + + + + + + + + + + ///</p>

<p>11 /// + + + + .e tathāham anumo<hi rend="it">de</hi> + + + + + + + + + + + + ///</p>

</div>
<div>

<p>K. Suzuki, "A Sanskrit Fragment of the <hi rend="it">Prajñāpāramitāstotra</hi> in the Stein Collection", <hi rend="it">The British Library Sanskrit Fragments</hi>, vol. I, ed. S. Karashima and K. Wille, Tokyo 2006 (Buddhist Manuscripts from Central Asia), pp. 261-262.</p>

<p>IOL San 913 = Stein Kha. i.192 (one side only)</p>

<p>ra /// <hi rend="it">sid</hi>dh<hi rend="it">a</hi>m<hi rend="it">*</hi> + + + + + + + + + + + + + + ///</p>

<p>b /// <hi rend="it">paś</hi>y<hi rend="it">a</hi>ti | tath<hi rend="it">ā</hi> + + + + + + + + + + + + ///</p>

<p>c /// <hi rend="it">mahā</hi>tm<hi rend="it">ya</hi>m atul<hi rend="it">a</hi>ṃ + + + + + + + + + + + + + ///</p>

<p>d /// janayitrī ca m<hi rend="it">ātā</hi> + + + + + + + + + + ///</p>

<p>e /// lekhā 'va tārābhi .. + + + + + + + + + + ///</p>

<p>f /// + tvāṃ prāpya pralay<hi rend="it">aṃ</hi> + + + + + + + + + + ///</p>

<p>g /// <hi rend="it">abhi</hi>ṣvaṅgas tvaṃnāthasya na vidyate | t<hi rend="it">a</hi>sy<hi rend="it">āmba</hi> k<hi rend="it">atham</hi> . + ///</p>

<p>h /// na paśyanti prapadyante ca sādhavaḥ prapadya ca .. + ///</p>

<p>i /// si gambhīrāsi yaśasvinī | sudurbodhāsi + ///</p>

<p>j /// + .e 'pi jinā naravarā astaṃgatā apra + + ///</p>

<p>k /// + + + .. .ā + .. .. + + .. .ilayānā .. ///</p>

</div>
<div>

<p>K. Wille, "Die Sanskrit-Fragmente der Crosby-Sammlung (Washington D.C.)ḥ, <hi rend="it">Jaina-itihāsa-ratna, Festschrift für Gustav Roth zum 90. Geburtstag</hi>, ed. U. Hüsken, P. Kieffer-Pülz und A. Peters, Marburg 2006 (Indica et Tibetica, 47), pp. 483-510.</p>

<p>Fragm. 12. Crosby 198/199; noch nicht identifizierter Prajñāpāramitā-Text; frühe südturkistanische Brāhmī</p>

<p>Aa /// + + .. .. .. + + + ///</p>

<p>b /// + .. .. śa .. .e + + ///</p>

<p>c /// .iṣu yatra sthitvā ṣa .. + ///</p>

<p>d /// .. bhūtem etad avocat* sā ///</p>

<p>e /// + .. tāyā etad adhi .. ///</p>

<p>f /// + .. etad adhivac. .. ///</p>

<p>g /// + + + .. ye + + + ///</p>

<p>h /// + + + mati .. + + + + ///</p>

<p>i /// + + + .e .. + + + + + ///</p>

<p>Ba /// + + + + .. + + + + ///</p>

<p>b /// + + + + ki .. + + + + ///</p>

<p>c /// + + + .. tt. + + + + ///</p>

<p>d /// + + + .. ci kuśalamūle + ///</p>

<p>e /// + <hi rend="it">j</hi>ñ<hi rend="it">ā</hi>pāramitā cira .. + ///</p>

<p>f /// .. subhūte 'pi nu sa bodhisa ///</p>

<p>g /// .. m asaṃkhyeyam apari .. + ///</p>

<p>h /// pāramitāyāṃ su .. + + ///</p>

<p>i /// + + .. .. .. + + + + + ///</p>

</div>
<div>

<p>Aṣṭādaśasāhasrikā Prajñāpāramitā</p>

<p>P.V. Bapat: "Another Valuable Collection of Buddhist Sanskrit Manuscripts containing among others The Śrāmaṇya-phala Sūtra in Sanskrit", <hi rend="it">Annals of the Bhandarkar Oriental Research Institute</hi> 30 (1949), pp. 241-253, plate IV</p>

<p>fol. 245
Cf. PSP5: 59-61; new reading: K. Wille</p>

<p>r1 āha | etaṃ cara bhagavaṃ bodhi<hi rend="it">satv.</hi> ///</p>

<p>2 vat sarvākārajñatāyāṃ na sthāsyati ///</p>

<p>3 paśyati | yatrābhiniviśitavā ///</p>

<p>4 ranty evaṃ bhāvayanti sa prajñāpāra ///</p>

<p>5 dūrībhavati sa dhyānapāramitāyā ///</p>

<p>6 prajñāpāramitā kvacid abhiniviś. ///</p>

<p>7 <hi rend="it">pā</hi><hi rend="bold">ra</hi>mitām api na saṃjānāti | cyuto bodhi ///</p>

<p>8 <hi rend="it">gṛ</hi><hi rend="bold">hṇā</hi>ti | yāvat sarvākārajñatāṃ parigṛ ///</p>

<p>9 iha prajñāpāramitāyāṃ sthito vyākṛ .. ///</p>

<p>10 bhavati | iha prajñāpāramitāyāṃ sthitvā .. ///</p>

<p>11 pāramitā cyutena śakyan dānapāramitām abhi ///</p>

<p>12 iti | cyuto bodhisatvo mahāsatvaḥ prajñāpā<hi rend="it">ramit.</hi> ///</p>

<p>13 <hi rend="it">kañci</hi><hi rend="bold">d dha</hi>rmam abhisaṃbhotsyate nedaṃ sthānaṃ vidyate | a ///</p>

<p>14 dā subhūte bodhisatvo mahasatvaḥ prajñā ///</p>

<p>v1 hitāt sarvadharmān abhiniviśate virahito bodhi ///</p>

<p>2 yā avirahitā | yāvad dānapāramitā dāna ///</p>

<p>3 pāramitayā avirahitā yāvat sarvākājñā ///</p>

<p>4 prajñāpāramitāyāṃ caran rūpam iti nā .. ///</p>

<p>5 niviśati | iyaṃ sarvākārajñatāsya sarv. ///</p>

<p>6 anityato vā nābhiniviśate | rūpaṃ sukha ///</p>

<p>7 ti | rūpam ātmato vā nātmato vā nābhini<hi rend="it">viśate</hi> ///</p>

<p>8 nābhiniviśate | vedanāṃ saṃjñān sa<hi rend="it">ṃ</hi>skārā ///</p>

<p>9 jñāsaṃskārān vijñānaṃ śunyato vā aśuny<hi rend="it">ato</hi> ///</p>

<p>10 n vijñānam nimittato vā animittato vā ///</p>

<p>11 naṃ praṇihitato vā apraṇihitato ///</p>

<p>12 n vijñānaṃ viviktato vā aviviktato .. ///</p>

<p>13 .. .i .. .. .i .i .. .. .. ///</p>

  </div>
</body>
</text>
</TEI>
Cite this

Notice an error, a missing source, or a date that should be revised? Suggest a correction. Every amendment enters the scholar moderation queue with the contributor cited.

URN · urn:vamshanidhi:scripture:01KTVG0K3KPETRBCW7H18SXEV1

वंशनिधि

Civilization memory · Federated · Established 2026

Vamshanidhiवंशनिधिvamshanidhi.in

As of 2026-05-24 · Provenance: self-published