Plate TXT · 8C9YDūtavākyaLatn
URN · urn:vamshanidhi:scripture:01KTVG5RYMPV6GNPH39DJF8C9Y
Scripture · kavya
ProvisionalDūtavākya
Dūtavākya
Bhāsa
Stage director Chamberlain: Badarayana, a servant of Duryodhana Duryodhana: eldest son of Dhrtarastra Vasudeva: Krsna, incarnation of Visnu Sudarsana: Vasudeva's discus Dhrtarastra: king of Hastinapura dūtavākyam| nāndyante tataḥ praviśati sūtradhāraḥ| sūtradhāraḥ pādaḥ pāyādu…
Provenance ledger
3 entries
- Canonkavyatextual
- AttributionBhāsatextual
- SourceUpstream TEI document · san · Latnpublished primary
IIText
san<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<?xml-model href="http://www.tei-c.org/release/xml/tei/custom/schema/relaxng/tei_all.rng" type="application/xml" schematypens="http://relaxng.org/ns/structure/1.0"?>
<?xml-model href="http://www.tei-c.org/release/xml/tei/custom/schema/relaxng/tei_all.rng" type="application/xml" schematypens="http://purl.oclc.org/dsdl/schematron"?>
<TEI xmlns="http://www.tei-c.org/ns/1.0" xml:id="sa_bhAsa-dUtavAkya">
<teiHeader xml:lang="en">
<fileDesc>
<titleStmt>
<title>Dūtavākya</title>
<author>Bhāsa</author>
<respStmt>
<resp when-custom="June 2001 ">data entry</resp>
<name>Yves Codet</name>
</respStmt>
<respStmt>
<resp>contribution to GRETIL</resp>
<name>Yves Codet</name>
</respStmt>
<respStmt>
<resp>initial normalization and conversion to legacy GRETIL formats</resp>
<name>Reinhold Grünendahl</name>
</respStmt>
<respStmt>
<resp>normalization and conversion to TEI-conformant markup</resp>
<name>Maximilian Mehner</name>
</respStmt>
</titleStmt>
<publicationStmt>
<publisher>Göttingen Register of Electronic Texts in Indian Languages (GRETIL), SUB Göttingen</publisher>
<availability>
<p>This e-text was provided to GRETIL in good faith that no copyright rights have been infringed.
If anyone wishes to assert copyright over this file, please contact the GRETIL management at <email>gretil(at)sub(dot)uni-goettingen(dot)de</email>.
The file will be immediately removed pending resolution of the claim.</p>
<licence target="https://creativecommons.org/licenses/by-nc-sa/4.0/">Distributed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareAlike 4.0 International License.</licence>
</availability>
<date when-iso="2020-07-31"/>
</publicationStmt>
<notesStmt>
<note>This file has been created by mass conversion of GRETIL's Sanskrit corpus from <ref target="http://gretil.sub.uni-goettingen.de/gretil/1_sanskr/5_poetry/3_drama/bhasdutu.htm">bhasdutu.htm</ref>. Due to the heterogeneity of the sources the header markup might be suboptimal. For the sake of transparency the header of the legacy file is documented in the <gi>note</gi> element below:</note>
<note type="legacyheader">
Bhasa: Dutavakya
<lb/>
<lb/>Input by Yves Codet, Toulouse, June 2001
<lb/>T. K. Ramachandra Iyer Kalpathi: Palghat, S. India R. S.
<lb/>Vadhyar and Sons 1981 C. R. Devadhar Delhi Motilal Banarsidass 1962, reprinted in
<lb/>1987
</note>
</notesStmt>
<sourceDesc>
<bibl>T. K. Ramachandra Iyer Kalpathi: Palghat, S. India R. S. Vadhyar and Sons 1981 C. R. Devadhar Delhi Motilal Banarsidass 1962, reprinted in 1987 </bibl>
</sourceDesc>
</fileDesc>
<encodingDesc>
<projectDesc>
<p>The Göttingen Register of Electronic Texts in Indian Languages (GRETIL) is a resource platform providing standardized machine-readable texts in Indian languages that have been contributed by various individuals and institutions.</p>
</projectDesc>
<editorialDecl>
<correction>
<p>Apparent errors have been silently corrected.</p>
</correction>
<normalization>
<p>GRETIL normalizes all texts contributed consistently for each language.
Sanskrit texts are normalized in accordance with the scheme of the International Alphabet of Sanskrit Transliteration (IAST) in order to facilitate word search across its corpus without additional transformations.</p>
<p>All characters that were fully equivalent to an IAST-conformant character in the text file contributed have been made to conform to the character list below.
Non-conformant characters with additional information including accents, capitalization, and whitespace have been preserved as <gi>orig</gi> elements inside <gi>choice</gi> elements with their IAST-conformant equivalent in <gi>reg</gi> elements for the creation of a plain text.
These additional informations will be available only in those transformations of this file that display the original information.</p>
<p><table>
<head>Characters Used for the Transliteration of Sanskrit according to IAST</head>
<row role="label">
<cell>Character</cell>
<cell>Character Name</cell>
<cell>Unicode Code Point</cell>
</row>
<row>
<cell>a</cell>
<cell>LATIN SMALL LETTER A</cell>
<cell>U+0061</cell>
</row>
<row>
<cell>ā</cell>
<cell>LATIN SMALL LETTER A WITH MACRON</cell>
<cell>U+0101</cell>
</row>
<row>
<cell>i</cell>
<cell>LATIN SMALL LETTER I</cell>
<cell>U+0069</cell>
</row>
<row>
<cell>ī</cell>
<cell>LATIN SMALL LETTER I WITH MACRON</cell>
<cell>U+012B</cell>
</row>
<row>
<cell>u</cell>
<cell>LATIN SMALL LETTER U</cell>
<cell>U+0075</cell>
</row>
<row>
<cell>ū</cell>
<cell>LATIN SMALL LETTER U WITH MACRON</cell>
<cell>U+016B</cell>
</row>
<row>
<cell>ṛ</cell>
<cell>LATIN SMALL LETTER R WITH DOT BELOW</cell>
<cell>U+1E5B</cell>
</row>
<row>
<cell>ṝ</cell>
<cell>LATIN SMALL LETTER R WITH DOT BELOW AND MACRON</cell>
<cell>U+1E5D</cell>
</row>
<row>
<cell>ḷ</cell>
<cell>LATIN SMALL LETTER L WITH DOT BELOW</cell>
<cell>U+1E37</cell>
</row>
<row>
<cell>ḹ</cell>
<cell>LATIN SMALL LETTER L WITH DOT BELOW AND MACRON</cell>
<cell>U+1E39</cell>
</row>
<row>
<cell>e</cell>
<cell>LATIN SMALL LETTER E</cell>
<cell>U+0065</cell>
</row>
<row>
<cell>o</cell>
<cell>LATIN SMALL LETTER O</cell>
<cell>U+006F</cell>
</row>
<row>
<cell>ṃ</cell>
<cell>LATIN SMALL LETTER M WITH DOT BELOW</cell>
<cell>U+1E43</cell>
</row>
<row>
<cell>ḥ</cell>
<cell>LATIN SMALL LETTER H WITH DOT BELOW</cell>
<cell>U+1E25</cell>
</row>
<row>
<cell>'</cell>
<cell>APOSTROPHE</cell>
<cell>U+0027</cell>
</row>
<row>
<cell>k</cell>
<cell>LATIN SMALL LETTER K</cell>
<cell>U+006B</cell>
</row>
<row>
<cell>g</cell>
<cell>LATIN SMALL LETTER G</cell>
<cell>U+0067</cell>
</row>
<row>
<cell>ṅ</cell>
<cell>LATIN SMALL LETTER N WITH DOT ABOVE</cell>
<cell>U+1E45</cell>
</row>
<row>
<cell>c</cell>
<cell>LATIN SMALL LETTER C</cell>
<cell>U+0063</cell>
</row>
<row>
<cell>j</cell>
<cell>LATIN SMALL LETTER J</cell>
<cell>U+006A</cell>
</row>
<row>
<cell>ñ</cell>
<cell>LATIN SMALL LETTER N WITH TILDE</cell>
<cell>U+00F1</cell>
</row>
<row>
<cell>ṭ</cell>
<cell>LATIN SMALL LETTER T WITH DOT BELOW</cell>
<cell>U+1E6D</cell>
</row>
<row>
<cell>ḍ</cell>
<cell>LATIN SMALL LETTER D WITH DOT BELOW</cell>
<cell>U+1E0D</cell>
</row>
<row>
<cell>ṇ</cell>
<cell>LATIN SMALL LETTER N WITH DOT BELOW</cell>
<cell>U+1E47</cell>
</row>
<row>
<cell>p</cell>
<cell>LATIN SMALL LETTER P</cell>
<cell>U+0070</cell>
</row>
<row>
<cell>b</cell>
<cell>LATIN SMALL LETTER B</cell>
<cell>U+0062</cell>
</row>
<row>
<cell>m</cell>
<cell>LATIN SMALL LETTER M</cell>
<cell>U+006D</cell>
</row>
<row>
<cell>y</cell>
<cell>LATIN SMALL LETTER Y</cell>
<cell>U+0079</cell>
</row>
<row>
<cell>r</cell>
<cell>LATIN SMALL LETTER R</cell>
<cell>U+0072</cell>
</row>
<row>
<cell>l</cell>
<cell>LATIN SMALL LETTER L</cell>
<cell>U+006C</cell>
</row>
<row>
<cell>v</cell>
<cell>LATIN SMALL LETTER V</cell>
<cell>U+0076</cell>
</row>
<row>
<cell>ś</cell>
<cell>LATIN SMALL LETTER S WITH ACUTE</cell>
<cell>U+x015B</cell>
</row>
<row>
<cell>ṣ</cell>
<cell>LATIN SMALL LETTER S WITH DOT BELOW</cell>
<cell>U+1E63</cell>
</row>
<row>
<cell>s</cell>
<cell>LATIN SMALL LETTER S</cell>
<cell>U+0073</cell>
</row>
<row>
<cell>h</cell>
<cell>LATIN SMALL LETTER H</cell>
<cell>U+0068</cell>
</row>
</table>
</p>
</normalization>
<quotation marks="some">
<p>If indicated unambiguously in the text file contributed quotation marks have been replaced with the <gi>q</gi> element and, in case a reference was provided, have been nested inside a <gi>cit</gi> with the respective reference provided in a <gi>ref</gi> element after the quote.</p>
</quotation>
<segmentation>
<p>Unnumbered <gi>div</gi> elements are used to structure the text, using the <att>type</att> and <att>n</att> attributes in accordance with the <gi>refsDecl</gi>.</p>
</segmentation>
<interpretation>
<p>Interpretive markup which is visible only in analytic transformations of this file consists of:
<list>
<item>Highlighting in <gi>hi</gi> elements,</item>
<item>Corruptions in <gi>sic</gi> elements,</item>
<item>Remarks in <gi>note</gi> elements with the @resp attribute identifying the agency.</item>
</list></p>
</interpretation>
</editorialDecl>
<refsDecl>
<p>A reference is given in the <att>xml:id</att> attributes consisting of
<list>
<item>a pragmatic abbreviation of the <label>title</label>: Dūtavākya = <!-- abbreviation -->,</item>
<item>the number of the <label></label> in arabic numerals,</item>
<item>the number of the <label>verse</label> in arabic numerals.</item>
</list>
</p>
</refsDecl>
</encodingDesc>
<profileDesc>
<langUsage>
<language ident="en">English</language>
<language ident="sa-Latn">Sanskrit</language>
</langUsage>
<textClass>
<keywords scheme="http://gretil.sub.uni-goettingen.de/">
<term>Sanskrit -- Poetry -- Drama</term>
</keywords>
</textClass>
</profileDesc>
<revisionDesc>
<listChange>
<change when-iso="2020-07-31" who="Maximilian Mehner">TEI encoding by mass conversion of GRETIL's Sanskrit corpus</change>
</listChange>
</revisionDesc>
</teiHeader>
<text xml:lang="sa-Latn">
<body>
<p>Stage director
Chamberlain:
Badarayana, a servant of Duryodhana
Duryodhana: eldest son of Dhrtarastra
Vasudeva: Krsna, incarnation of Visnu
Sudarsana: Vasudeva's discus
Dhrtarastra: king of Hastinapura</p>
<p>dūtavākyam|
nāndyante tataḥ praviśati sūtradhāraḥ|</p>
<p>sūtradhāraḥ
pādaḥ pāyādupendrasya sarvalokotsavaḥ sa vaḥ|
vyāviddho namuciryena tanutāmranakhena khe|| 1||</p>
<p>evamāryamiśrān vijñāpayāmi| aye kiṃ nu khalu mayi vijñāpanavyagre śabda iva
śrūyate| aṅga
paśyāmi|</p>
<p>nepathye|</p>
<p>bho bhoḥ pratihārādhikṛtāḥ mahārājo duryodhanaḥ samājñāpayati|</p>
<p>sūtradhāraḥ</p>
<p>bhavatu vijñātam|</p>
<p>utpanne dhārtarāṣṭrāṇāṃ virodhe pāṇḍavaiḥ saha|
mantraśālāṃ racayati bhṛtyo duryodhanājñayā|| 2||</p>
<p>niṣkrāntaḥ| sthāpanā| tataḥ praviśati kāñcukīyaḥ| kāñcukīyaḥ</p>
<p>bho bhoḥ pratihārādhikṛtāḥ mahārājo duryodhanaḥ samājñāpayati| adya
sarvapārthivaiḥ saha
mantrayitumicchāmi| tadāhūyantāṃ sarve rājāna iti|parikramyāvalokya|aye ayaṃ
mahārājo
duryodhana ita evābhivartate| ya eṣaḥ</p>
<p>śyāmo yuvā sitadukūlakṛtottarīyaḥ sacchattracāmaravaro racitāṅgarāgaḥ|
śrīmānvibhūṣaṇamaṇidyutirañjitāṅgo nakṣatramadhya iva parvagataḥ śaśāṅkaḥ|| 3||</p>
<p>tataḥ praviśati yathānirdiṣṭo duryodhanaḥ| duryodhanaḥ uddhūtaroṣamiva me
hṛdayaṃ saharṣaṃ prāptaṃ
raṇotsavamimaṃ sahasā vicintya| icchāmi pāṇḍavabale varavāraṇānā-
mutkṛttadantamusalāni
mukhāni kartum|| 4|| kāñcukīyaḥ</p>
<p>jayatu mahārājaḥ| mahārājaśāsanātsamānītaṃ sarvarājamaṇḍalam|</p>
<p>duryodhanaḥ</p>
<p>samyakkṛtam| praviśa tvamavarodhanam|</p>
<p>kāñcukīyaḥ</p>
<p>yadājñāpayati mahārājaḥ|</p>
<p>niṣkrāntaḥ| duryodhanaḥ</p>
<p>āryau vaikarṇavarṣadevau ucyatām| asti mamaikādaśākṣauhiṇībalasamudayaḥ| asya
kaḥ
senāpatirbhavitumarhatīti| kimāhaturbhavantau| mahānkhalvayamarthaḥ|
mantrayitvā vaktavyamiti|
sadṛśametat| tadāgamyatāṃ mantraśālāmeva praviśāmaḥ|</p>
<p>ācārya abhivādaye| praviśatu bhavānmantraśālām| pitāmaha abhivādaye| praviśatu
bhavānmantraśālām| mātula abhivādaye| praviśatu bhavānmantraśālām| āryau
vaikarṇavarṣadevau praviśatāṃ bhavantau| bho bhoḥ sarvakṣatriyāḥ svairaṃ
praviśantu bhavantaḥ|
vayasya karṇa praviśāvastāvat|</p>
<p>praviśya|ācārya etatkūrmāsanam| āsyatām| pitāmaha etatsiṃhāsanam| āsyatām| mātula
etaccarmāsanam| āsyatām| āryau vaikarṇavarṣadevau āsātāṃ bhavantau| bho bhoḥ
sarvakṣatriyāḥ
svairamāsatāṃ bhavantaḥ| kimiti kimiti| mahārājo nāsta iti| aho sevādharmaḥ|
nanvayamahamāse|
vayasya karṇa tvamapyāssva|</p>
<p>upaviśya|āryau vaikarṇavarṣadevau ucyatām| asti
mamaikādaśākṣauhiṇībalasamudayaḥ| asya kaḥ
senāpatirbhavitumarhatīti|</p>
<p>kimāhaturbhavantau| atrabhavāngāndhārarājo vakṣyatīti| bhavatu
mātulenābhidhīyatām|</p>
<p>kimāha mātulaḥ| atrabhavati gāṅgeye sthite ko.anyaḥ senāpatirbhavitumarhatīti|
samyagāha mātulaḥ|
bhavatu bhavatu pitāmaha eva bhavatu| vayamapyetadabhilaṣāmaḥ|</p>
<p>senāninādapaṭahasvanaśaṅkhanādai- ścaṇḍānilāhatamahodadhinādakalpaiḥ|
gāṅgeyamūrdhni
patitairabhiṣekatoyaiḥ sārdhaṃ patantu hṛdayāni narādhipānām|| 5|| praviśya|
kāñcukīyaḥ</p>
<p>jayatu mahārājaḥ| eṣa khalu pāṇḍavaskandhāvārāddautyenāgataḥ puruṣottamo
nārāyaṇaḥ|</p>
<p>duryodhanaḥ</p>
<p>mā tāvat| bho bādarāyaṇa kiṃ kiṃ kaṃsabhṛtyo dāmodarastava puruṣottamaḥ| sa
gopālakastava
puruṣottamaḥ| bārhadrathāpahṛtaviṣayakīrtibhogastava puruṣottamaḥ| aho
pārthivāsannamāśritya
bhṛtyajanasya samudācāraḥ| sagarvaṃ khalvasya vacanam| ā apadhvaṃsa|</p>
<p>kāñcukīyaḥ</p>
<p>prasīdatu mahārājaḥ| saṃbhrameṇa samudācāro vismṛtaḥ|pādayoḥ patati|</p>
<p>duryodhanaḥ</p>
<p>saṃbhrama iti| ā manuṣyāṇāmastyeva saṃbhramaḥ| uttiṣṭhotiṣṭha|</p>
<p>kāñcukīyaḥ</p>
<p>anugṛhīto.asmi|</p>
<p>duryodhanaḥ</p>
<p>idānīṃ prasanno.asmi| ka eṣa dūtaḥ prāptaḥ|</p>
<p>kāñcukīyaḥ</p>
<p>dūtaḥ prāptaḥ keśavaḥ|</p>
<p>duryodhanaḥ</p>
<p>keśava iti| evameṣṭavyam| ayameva samudācāraḥ| bho bho rājānaḥ dautyenāgatasya
keśavasya kiṃ
yuktam|</p>
<p>kimāhurbhavantaḥ| arghyapradānena pūjayitavyaḥ keśava iti| na me rocate|
grahaṇamasyātra hitaṃ
paśyāmi|</p>
<p>grahaṇamupagate tu vāsubhadre hṛtanayanā iva pāṇḍavā bhaveyuḥ| gatimatirahiteṣu
pāṇḍaveṣu
kṣitirakhilāpi bhavenmamāsapatnā|| 6||</p>
<p>api ca yo.atra keśavasya pratyutthāsyati sa mayā dvādaśasuvarṇabhāreṇa daṇḍyaḥ|
tadapramattā
bhavantu bhavantaḥ|ātmagatam|ko nu khalvidānīṃ mamāpratyutthānasyopāyaḥ| hanta
dṛṣṭa
upāyaḥ|prakāśam|bādarāyaṇa ānīyatāṃ sa citrapaṭo nanu yatra
draupadīkeśāmbarāvakarṣaṇamālikhitam|ātmagatam|tasmindṛṣṭivinyāsaṃ
kurvannotthāsyāmi
keśavasya|</p>
<p>kāñcukīyaḥ</p>
<p>yadājñāpayati mahārājaḥ|niṣkramya praviśya|jayatu mahārājaḥ| ayaṃ sa citrapaṭaḥ|</p>
<p>duryodhanaḥ</p>
<p>mamāgrataḥ prasāraya|</p>
<p>kāñcukīyaḥ</p>
<p>yadājñāpayati mahārājaḥ|prasārayati|</p>
<p>duryodhanaḥ</p>
<p>aho darśanīyo.ayaṃ citrapaṭaḥ| eṣa duḥśāsano draupadīṃ keśahaste gṛhītavān| eṣā
khalu
draupadī|</p>
<p>duḥśāsanaparāmṛṣṭā saṃbhramotphullalocanā| rāhuvaktrāntaragatā candralekheva
śobhate|| 7||</p>
<p>eṣa durātmā bhīmaḥ sarvarājasamakṣamavamānitāṃ draupadīṃ dṛṣṭvā
pravṛddhāmarṣaḥ
sabhāstambhaṃ tulayati| eṣa yudhiṣṭhiraḥ</p>
<p>satyadharmaghṛṇāyukto dyūtavibhraṣṭacetanaḥ| karotyapāṅgavikṣepaiḥ śāntāmarṣaṃ
vṛkodaram|| 8||</p>
<p>eṣa idānīmarjunaḥ|</p>
<p>roṣākulākṣaḥ sphuritādharoṣṭhastṛṇāya matvā ripumaṇḍalaṃ tat| utsādayiṣyanniva
sarvarājñaḥ
śanaiḥ samākarṣati gāṇḍivajyām|| 9||</p>
<p>eṣa yudhiṣṭhiro.arjunaṃ nivārayati| etau nakulasahadevau</p>
<p>kṛtaparikarabandhau carmanistriṃśahastau paruṣitamukharāgau
spaṣṭadaṣṭādharoṣṭhau|
vigatamaraṇaśaṅkau satvaraṃ bhrātaraṃ me harimiva mṛgapotau tejasābhiprayātau||</p>
<p>10||</p>
<p>eṣa yudhiṣṭhiraḥ kumārāvupetya nivārayati|</p>
<p>nīco.ahameva viparītamatiḥ kathaṃ vā roṣaṃ parityajatamadya nayānayajñau|
dyūtādhikāramavamānamamṛṣyamāṇāḥ sattvādhikeṣu vacanīyaparākramāḥ syuḥ|| 11||</p>
<p>iti| eṣa gāndhārarājaḥ</p>
<p>akṣānkṣipansa kitavaḥ prahasansagarvaṃ saṃkocayanniva mudaṃ dviṣatāṃ
svakīrtyā| svairāsano
drupadarājasutāṃ rudantīṃ kākṣeṇa paśyati likhatyapi gāṃ nayajñaḥ|| 12||</p>
<p>etāvācāryapitāmahau tāṃ dṛṣṭvā lajjāyamānau paṭāntāntarhitamukhau sthitau| aho
asya
varṇāḍhyatā| aho bhāvopapannatā| aho yuktalekhatā| suvyaktamālikhito.ayaṃ
citrapaṭaḥ|
prīto.asmi| ko.atra|</p>
<p>kāñcukīyaḥ</p>
<p>jayatu mahārājaḥ|</p>
<p>duryodhanaḥ</p>
<p>bādarāyaṇa ānīyatāṃ sa vihagavāhanamātravismito dūtaḥ|</p>
<p>kāñcukīyaḥ</p>
<p>yadājñāpayati mahārājaḥ|</p>
<p>niṣkrāntaḥ| duryodhanaḥ</p>
<p>vayasya karṇa
prāptaḥ kilādya vacanādiha pāṇḍavānāṃ dautyena bhṛtya iva kṛṣṇamatiḥ sa kṛṣṇaḥ|
śrotuṃ
sakhe tvamapi sajjaya karṇa karṇau nārīmṛdūni vacanāni yudhiṣṭhirasya|| 13|| tataḥ
praviśati
vāsudevaḥ kāñcukīyaśca| vāsudevaḥ</p>
<p>adya khalu dharmarājavacanāddhanaṃjayākṛtrimamitratayā
cāhavadarpamanuktagrāhiṇaṃ
suyodhanaṃ prati mayāpyanucitadautyasamayo.anuṣṭhitaḥ| atha ca</p>
<p>kṛṣṇāparābhavabhuvā ripuvāhinībha- kumbhasthalīdalanatīkṣṇagadādharasya|
bhīmasya
kopaśikhinā yudhi pārthapattri- caṇḍānilaiśca kuruvaṃśavanaṃ vinaṣṭam|| 14||</p>
<p>idaṃ suyodhanaśibiram| iha hi</p>
<p>āvāsāḥ pārthivānāṃ surapurasadṛśāḥ svacchandavihitā vistīrṇāḥ śastraśālā
bahuvidhakaraṇaiḥ śastrairupacitāḥ| heṣante mandurāsthāsturagavaraghaṭā bṛṃhanti
kariṇa
aiśvaryaṃ sphītametatsvajanaparibhavādāsannavilayam|| 15||</p>
<p>bhoḥ</p>
<p>duṣṭavādī guṇadveṣī śaṭhaḥ svajananirdayaḥ| suyodhano hi māṃ dṛṣṭvā naiva
kāryaṃ kariṣyati||</p>
<p>16||</p>
<p>bho bādarāyaṇa kiṃ praveṣṭavyam|</p>
<p>kāñcukīyaḥ</p>
<p>atha kimatha kim| praveṣṭumarhati padmanābhaḥ|</p>
<p>vāsudevaḥ</p>
<p>praviśya| kathaṃ kathaṃ māṃ dṛṣṭvā saṃbhrāntāḥ sarvakṣatriyāḥ| alamalaṃ
saṃbhrameṇa|
svairamāsatāṃ bhavantaḥ|</p>
<p>duryodhanaḥ</p>
<p>kathaṃ kathaṃ keśavaṃ dṛṣṭvā saṃbhrāntāḥ sarvakṣatriyāḥ| alamalaṃ saṃbhrameṇa|
smaraṇīyaḥ pūrvamāśrāvito daṇḍaḥ| nanvahamājñaptā|</p>
<p>vāsudevaḥ</p>
<p>upagamya|bhoḥ suyodhana kimāsse|</p>
<p>duryodhanaḥ</p>
<p>āsanātpatitvātmagatam|suvyaktaṃ prāpta eva keśavaḥ|</p>
<p>utsāhena matiṃ kṛtvāpyāsīno.asmi samāhitaḥ| keśavasya prabhāvena
calito.asmyāsanādaham|| 17||</p>
<p>aho bahumāyo.ayaṃ dūtaḥ|prakāśam|bho dūta etadāsanamāsyatām|</p>
<p>vāsudevaḥ</p>
<p>ācārya āsyatāṃ| gāṅgeyapramukhā rājānaḥ svairamāsatāṃ bhavantaḥ|
vayamapyupaviśāmaḥ|upaviśya|aho darśanīyo.ayaṃ citrapaṭaḥ| mā tāvat|
draupadīkeśāmbarākarṣaṇamatrālikhitam| aho nu khalu</p>
<p>suyodhano.ayaṃ svajanāvamānaṃ parākramaṃ paśyati bāliśatvāt| ko nāma loke
svayamātmadoṣamudghāṭayennaṣṭaghṛṇaḥ sabhāsu|| 18||</p>
<p>āḥ apanīyatāmeṣa citrapaṭaḥ|</p>
<p>duryodhanaḥ</p>
<p>bādarāyaṇa apanīyatāṃ kila citrapaṭaḥ|</p>
<p>kāñcukīyaḥ</p>
<p>yadājñāpayati maharājaḥ|apanayati|</p>
<p>duryodhanaḥ</p>
<p>bho dūta</p>
<p>dharmātmajo vāyusutaśca bhīmo bhrātārjuno me tridaśendrasūnuḥ| yamau ca
tāvaśvisutau vinītau
sarve sabhṛtyāḥ kuśalopapannāḥ|| 19|| vāsudevaḥ</p>
<p>sadṛśametadgāndhārīputrasya| atha kimatha kim| kuśalinaḥ sarve| bhavato rājye
śarīre
bāhyābhyantare ca kuśalamanāmayaṃ ca pṛṣṭvā vijñāpayanti yudhiṣṭhirādayaḥ
pāṇḍavāḥ|</p>
<p>anubhūtaṃ mahadduḥkhaṃ saṃpūrṇaḥ samayaḥ sa ca| asmākamapi dharmyaṃ
yaddāyādyaṃ
tadvibhajyatām|| 20||</p>
<p>iti|</p>
<p>duryodhanaḥ</p>
<p>kathaṃ kathaṃ dāyādyamiti| bhoḥ</p>
<p>vane pitṛvyo mṛgayāprasaṃgataḥ kṛtāparādho muniśāpamāptavān| tadāprabhṛtyeva sa
dāraniḥspṛhaḥ parātmajānāṃ pitṛtāṃ kathaṃ vrajet|| 21|| vāsudevaḥ</p>
<p>purāvidaṃ bhavantaṃ pṛcchāmi|</p>
<p>vicitravīryo viṣayī vipattiṃ kṣayeṇa yātaḥ punarambikāyām| vyāsena jāto
dhṛtarāṣṭra eva labheta
rājyaṃ janakaḥ kathaṃ te|| 22||</p>
<p>mā mā bhavān|</p>
<p>evaṃ parasparavirodhavivardhanena śīghraṃ bhavetkurukulaṃ nṛpa nāmaśeṣam|
tatkartumarhati
bhavānapakṛtya roṣaṃ yattvāṃ yudhiṣṭhiramukhāḥ praṇayādbruvanti|| 23||</p>
<p>duryodhanaḥ</p>
<p>bho dūta na jānāti bhavānrājyavyavahāram|</p>
<p>rājyaṃ nāma nṛpātmajaiḥ sahṛdairjitvā ripūnbhujyate talloke na tu yācyate na tu
punardīnāya vā
dīyate| kāṅkṣā cennṛpatitvamāptumacirātkurvantu te sāhasaṃ svairaṃ vā praviśantu
śāntamatibhirjuṣṭaṃ śamāyāśramam|| 24|| vāsudevaḥ</p>
<p>bhoḥ suyodhana alaṃ bandhujane paruṣamabhidhātum|</p>
<p>puṇyasaṃcayaprāptāmadhigamya nṛpaśriyam| vañcayedyaḥ suhṛdbandhūnsa
bhavedviphalaśramaḥ|| 25|| duryodhanaḥ</p>
<p>bho dūta</p>
<p>syālaṃ tava gurorbhūpaṃ kaṃsaṃ na te dayā| kathamasmākamevaṃ syātteṣu
nityāpakāriṣu|| 26||</p>
<p>vāsudevaḥ</p>
<p>alaṃ tanmaddoṣato jñātum|
kṛtvā putraviyogārtāṃ bahuśo jananīṃ mama| vṛddhaṃ svapitaraṃ baddhvā hato.ayaṃ
mṛtyunā
svayam|| 27|| duryodhanaḥ</p>
<p>sarvathā vañcitastvayā kaṃsaḥ| alamātmastavena| na śauryametat| paśya|</p>
<p>jāmātṛnāśavyasanābhitapte roṣābhibhūte magadheśvare.atha| palāyamānasya
bhayāturasya
śauryaṃ tadetatkva gataṃ tavāsīt|| 28|| vāsudevaḥ</p>
<p>bhoḥ suyodhana deśakālāvasthāpekṣitaṃ khalu śauryaṃ nayānugāminām| iha
tiṣṭhatu
tāvadasmadgataḥ parihāsaḥ| svakāryamanuṣṭhīyatām|</p>
<p>kartavyo bhrātṛṣu sneho vismartavyā guṇetarāḥ| saṃbandho bandhubhiḥ
śreyānlokayorubhayorapi||</p>
<p>29|| duryodhanaḥ devātmajairmanuṣyāṇāṃ kathaṃ vā bandhutā bhavet|
piṣṭapeṣaṇametāvatparyāptaṃ chidyatāṃ kathā|| 30|| vāsudevaḥ</p>
<p>ātmagatam|</p>
<p>prasādyamānaḥ sāmnāyaṃ na svabhāvaṃ vimuñcati| hanta saṃkṣobhayāmyenaṃ
vacobhiḥ
paruṣākṣaraiḥ|| 31||</p>
<p>prakāśam|bhoḥ suyodhana kiṃ na jānīṣe.arjunasya balaparākramam|</p>
<p>duryodhanaḥ</p>
<p>na jāne|</p>
<p>vāsudevaḥ</p>
<p>bhoḥ śrūyatām|</p>
<p>kairātaṃ vapurāsthitaḥ paśupatiryuddhena saṃtoṣito vahneḥ khāṇḍavamaśnataḥ
sumahatī vṛṣṭiḥ
śaraiśchāditā| devendrārtikarā nivātakavacā nītāḥ kṣayaṃ līlayā nanvekena tadā
virāṭanagare
bhīṣmādayo nirjitāḥ|| 32||</p>
<p>api ca tavāpi pratyakṣamaparaṃ kathayāmi|</p>
<p>nanu tvaṃ citrasenena nīyamāno nabhastalam| vikrośanghoṣayātrāyāṃ phalgunenaiva
mokṣitaḥ|| 33||</p>
<p>kiṃ bahunā|</p>
<p>dātumarhasi madvākyādrājyārdhaṃ dhṛtarāṣṭraja| anyathā sāgarāntāṃ gāṃ hariṣyanti
hi
pāṇḍavāḥ|| 34|| duryodhanaḥ</p>
<p>kathaṃ kathaṃ| hariṣyanti hi pāṇḍavāḥ|</p>
<p>praharati yadi yuddhe māruto bhīmarūpī praharati yadi sākṣātpārtharūpeṇa śakraḥ|
paruṣavacanadakṣa tvadvacobhirna dāsye tṛṇamapi pitṛbhukte vīryagupte svarājye||</p>
<p>35|| vāsudevaḥ</p>
<p>bhoḥ kurukulakalaṅkabhūta ayaśolubdha vayaṃ kila tṛṇāntarābhibhāṣakāḥ|</p>
<p>duryodhanaḥ</p>
<p>bho gopālaka tṛṇānyabhibhāṣyo bhavān|</p>
<p>avadhyāṃ pramadāṃ hatvā hayaṃ govṛṣameva ca| mallānapi sunirlajjo vaktumicchasi
sādhubhiḥ||</p>
<p>36|| vāsudevaḥ</p>
<p>bhoḥ suyodhana nanu kṣipasi mām|</p>
<p>duryodhanaḥ</p>
<p>nanu satyamevaitat|</p>
<p>vāsudevaḥ</p>
<p>gacchāmi tāvat|</p>
<p>duryodhanaḥ</p>
<p>gaccha gaccha paśukhuroddhatareṇurūpitāṅgo vrajameva| viphalīkṛtaḥ kālaḥ|</p>
<p>vāsudevaḥ</p>
<p>evamastu| na vayamanuktasaṃdeśā gantumicchāmaḥ| tadākarṇyatāṃ yudhiṣṭhirasya
saṃdeśaḥ|</p>
<p>duryodhanaḥ</p>
<p>āḥ abhāṣyastvam|</p>
<p>ahamavadhṛtapāṇḍarātapatro dvijavarahastadhṛtāmbusiktamūrdhā|
avanatanṛpamaṇḍalānuyātraiḥ
saha kathayāmi bhavadvidhairna bhāṣe|| 37|| vāsudevaḥ</p>
<p>na vyāharati kila māṃ suyodhanaḥ| bhoḥ</p>
<p>śaṭha bāndhavaniḥsneha kāka kekara piṅgala|
tvadarthātkuruvaṃśo.ayamacirānnāśameṣyati|| 38||</p>
<p>bho bho rājānaḥ gacchāmastāvat|</p>
<p>duryodhanaḥ</p>
<p>kathaṃ yāsyati kila keśavaḥ| duḥśāsana durmarṣaṇa durmukha durbuddhe
duṣṭeśvara
dūtasamudācāramatikrāntaḥ keśavo badhyatām| kathamaśaktāḥ| duḥśāsana na
samarthaḥ
khalvasi|</p>
<p>karituraganihantā kaṃsahantā sa kṛṣṇaḥ paśupakulanivāsādānujīvyānabhijñaḥ|
hṛtabhujabalavīryaḥ pārthivānāṃ samakṣaṃ svavacanakṛtadoṣo badhyatāmeṣa
śīghram|| 39||</p>
<p>ayamaśaktaḥ| mātula badhyatāmayaṃ keśavaḥ| kathaṃ parāṅmukhaḥ patati| bhavatu|
ahameva
pāśairbadhnāmi|pāśamudyamyopasarpati|</p>
<p>vāsudevaḥ</p>
<p>kathaṃ baddhukāmo māṃ kila suyodhanaḥ| bhavatu| suyodhanasya sāmarthyaṃ
paśyāmi|viśvarūpamāsthitaḥ|</p>
<p>duryodhanaḥ</p>
<p>bho dūta</p>
<p>sṛjasi yadi samantāddevamāyāḥ svamāyāḥ praharasi yadi vā tvaṃ durnivāraiḥ
surāstraiḥ|
hayagajavṛṣabhāṇāṃ pātanājjātadarpo narapatigaṇamadhye badhyase tvaṃ mayādya||</p>
<p>40||</p>
<p>āḥ tiṣṭhedānīm| kathaṃ na dṛṣṭaḥ keśavaḥ| ayaṃ keśavaḥ| aho hrasvatvaṃ keśavasya|
āḥ
tiṣṭhedānīm| kathaṃ na dṛṣṭaḥ keśavaḥ| ayaṃ keśavaḥ| aho dīrghatvaṃ keśavasya|
kathaṃ na
dṛṣṭaḥ keśavaḥ| ayaṃ keśavaḥ| sarvatra mantraśālāyāṃ keśavā bhavanti| kimidānīṃ
kariṣye|
bhavatu dṛṣṭam| bho bho rājānaḥ ekenaikaḥ keśavo badhyatām| kathaṃ svayameva
pāśairbaddhāḥ
patanti rājānaḥ| sādhu bho jambhaka sādhu|</p>
<p>matkārmukodaraviniḥsṛtabāṇajālai- rviddhaṃ kṣaratkṣatajarañjitasarvagātram|
paśyantu
pāṇḍutanayāḥ śibiropanītaṃ tvāṃ bāṣparuddhanayanāḥ pariniśvasantaḥ|| 41||</p>
<p>niṣkrāntaḥ|
vāsudevaḥ</p>
<p>bhavatu pāṇḍavānāṃ kāryamahameva sādhayāmi| bhoḥ sudarśana itastāvat|</p>
<p>tataḥ praviśati sudarśanaḥ| sudarśanaḥ</p>
<p>eṣa bhoḥ|</p>
<p>śrutvā giraṃ bhagavato vipulaprasādā- nnirdhāvito.asmi parivāritatoyadaughaḥ|
kasminkhalu
prakupitaḥ kamalāyatākṣaḥ kasyādya mūrdhani mayā pravijṛmbhitavyam|| 42||</p>
<p>kva nu khalu bhagavānnārāyaṇaḥ|</p>
<p>avyaktādiracintyātmā lokasaṃrakṣaṇodyataḥ| eko.anekavapuḥ
śrīmāndviṣadbalaniṣūdanaḥ|| 43||</p>
<p>vilokya|aye ayaṃ bhagavānhastinapuradvāre dūtasamudācāreṇopasthitaḥ| kutaḥ
khalvāpaḥ kutaḥ
khalvāpaḥ| bhagavati ākāśagaṅge āpastāvat| hanta sravati|ācamyopasṛtya|jayatu
bhagavānnārāyaṇaḥ|praṇamati|</p>
<p>vāsudevaḥ</p>
<p>sudarśana apratihataparākramo bhava|</p>
<p>sudarśanaḥ</p>
<p>anugṛhīto.asmi|</p>
<p>vāsudevaḥ</p>
<p>diṣṭyā bhavānkarmakāle prāptaḥ|</p>
<p>sudarśanaḥ</p>
<p>kathaṃ kathaṃ karmakāla iti| ājñāpayatu bhagavānājñāpayatu|</p>
<p>kiṃ merumandarakulaṃ parivartayāmi saṃkṣobhayāmi sakalaṃ makarālayaṃ vā|
nakṣatravaṃśamakhilaṃ bhuvi pātayāmi nāśakyamasti mama deva tava prasādāt|| 44||</p>
<p>vāsudevaḥ</p>
<p>bhoḥ sudarśana itastāvat| bhoḥ suyodhana</p>
<p>yadi lavaṇajalaṃ vā kandaraṃ vā girīṇāṃ grahagaṇacaritaṃ vā vāyumārgaṃ prayāsi|
mama
bhujabalayogaprāptasaṃjātavegaṃ bhavatu capala cakraṃ kālacakraṃ tavādya|| 45||</p>
<p>sudarśanaḥ</p>
<p>bhoḥ suyodhanahataka tiṣṭha tiṣṭha|punarvicārya|prasīdatu bhagavānnārāyṇaḥ|</p>
<p>mahībhārāpanayanaṃ kartuṃ jātasya bhūtale| asminnevaṃ gate deva nanu
syādviphalaśramaḥ|| 46||</p>
<p>vāsudevaḥ</p>
<p>sudarśana roṣātsamudācāro nāvekṣitaḥ| gamyatāṃ svanilayameva|</p>
<p>sudarśanaḥ</p>
<p>yadājñāpayati bhagavānnārāyaṇaḥ| kathaṃ kathaṃ gopālaka iti| tricaraṇātikrāntatriloko
nārāyaṇaḥ khalvatra bhagavān| śaraṇaṃ vrajantu bhavantaḥ| yāvadgacchāmi| aye
etadbhagavadāyudhavaraṃ śārṅgaṃ prāptam|</p>
<p>tanumṛdulalitāṅgaṃ strīsvabhāvopapannaṃ harikaradhṛtamadhyaṃ
śatrusaṃghaikakālaḥ|
kanakakhacitapṛṣṭhaṃ bhāti kṛṣṇasya pārśve navasaliladapārśve cāruvidyullekheva||</p>
<p>47||</p>
<p>bho bhoḥ śārṅga praśāntaroṣo bhagavānnārāyaṇaḥ| gamyatāṃ svanilayameva| hanta
nivṛttaḥ|
yāvadgacchāmi| aye iyaṃ kaumodakī prāptā|</p>
<p>maṇikanakavicitrā citramālottarīyā suraripugaṇagātradhvaṃsane jātatṛṣṇā|
girivarataṭarūpā
durnivārātivīryā vrajati nabhasi śīghraṃ meghavṛndānuyātrā|| 48||</p>
<p>he kaumodaki praśāntaroṣo bhagavānnārāyaṇaḥ| hanta nivṛttā| yāvadgacchāmi| aye
ayaṃ
pāñcajanyaḥ prāptaḥ|</p>
<p>pūrṇendukundakumudodarahāragauro nārāyaṇānanasarojakṛtaprasādaḥ| yasya svanaṃ
pralayasāgaraghoṣatulyaṃ garbhā niśamya nipatantyasurāṅganānām|| 49||</p>
<p>he pāñcajanya praśāntaroṣo bhagavān| gamyatāṃ svanilayameva| hanta nivṛttaḥ| aye
nandakāsiḥ
prāptaḥ|</p>
<p>vanitāvigraho yuddhe mahāsurabhayaṃkaraḥ| prayāti gagane śīghraṃ maholkeva
vibhātyayam|| 50||</p>
<p>he nandaka praśāntaroṣo bhagavān| gamyatāṃ svanilayameva| hanta nivṛttaḥ|
yāvadgacchāmi| aye
etāni bhagavadāyudhavarāṇi|</p>
<p>so.ayaṃ khaḍgaḥ kharāṃśorapahasitatanuḥ svaiḥ karairnandakākhyaḥ seyaṃ
kaumodakī yā
suraripukaṭhinoraḥsthalakṣodadakṣā| saiṣā śārṅgābhidhānā pralayaghanaravajyāravā
cāpayaṣṭiḥ so.ayaṃ gambhīraghoṣaḥ śaśikaraviśadaḥ śaṅkharāṭpāñcajanyaḥ|| 51|| he
śārṅga kaumodaki pāñcajanya daityāntakṛnnandaka śatruvahne| praśāntaroṣo
bhagavānmurāriḥ
svasthānamevātra hi gaccha tāvat|| 52||</p>
<p>hanta nivṛttāḥ| yāvadgacchāmi| aye atyuddhūto vāyuḥ| atitapatyādityaḥ| calitāḥ
parvatāḥ|
kṣubdhāḥ sāgarāḥ| patitā vṛkṣāḥ| bhrāntā meghāḥ| pralīnā vāsukiprabhṛtayo
bhujaṃgeśvarāḥ| kiṃ nu khalvidam| aye ayaṃ bhagavato vāhanaḥ garuḍaḥ prāptaḥ|</p>
<p>surāsurāṇāṃ parikhedalabdhaṃ yenāmṛtaṃ mātṛvimokṣaṇārthaṃ|
ācchinnamāsīddviṣato
murārestvāmudvahāmīti varo.api dattaḥ|| 53||</p>
<p>he kāśyapapriyasuta garuḍa praśāntaroṣo bhagavāndevadeveśaḥ| gamyatāṃ
svanilayameva| hanta
nivṛttaḥ| yāvadgacchāmi|</p>
<p>ete sthitā viyati kiṃnarayakṣasiddhāḥ devāśca saṃbhramacalanmukuṭottamāṅgāḥ|
ruṣṭe.acyute
vigatakāntiguṇāḥ praśāntaṃ śrutvā śrayanti sadanāni nivṛttatāpāḥ|| 54||</p>
<p>yāvadahamapi kāntāṃ meruguhāmeva yāsyāmi|</p>
<p>niṣkrāntaḥ| vāsudevaḥ</p>
<p>yāvadahamapi pāṇḍavaśibirameva yāsyāmi|</p>
<p>nepathye|</p>
<p>na khalu na khalu gantavyam|</p>
<p>vāsudevaḥ</p>
<p>aye vṛddharājasvara iva| bho rājan eṣa sthito.asmi|</p>
<p>tataḥ praviśati dhṛtarāṣṭraḥ| dhṛtarāṣṭraḥ</p>
<p>kva nu khalu bhagavānnārāyaṇaḥ| kva nu khalu bhagavānpāṇḍavaśreyaskaraḥ| kva nu
khalu
bhagavānviprapriyaḥ| kva nu khalu bhagavāndevakīnandanaḥ|</p>
<p>mama putrāparādhāttu śārṅgapāṇe tavādhunā| etanme tridaśādhyākṣa pādayoḥ
patitaṃ
śiraḥ|| 55|| patati| vāsudevaḥ</p>
<p>hā dhik| patito.atrabhavān| uttiṣṭhottiṣṭha|</p>
<p>dhṛtarāṣṭraḥ</p>
<p>anugṛhīto.asmi| bhagavan idamarghyaṃ pādyaṃ ca pratigṛhyatām|</p>
<p>vāsudevaḥ</p>
<p>sarvaṃ gṛhṇāmi| kiṃ te bhūyaḥ priyamupaharāmi|</p>
<p>dhṛtarāṣṭraḥ</p>
<p>yadi me bhagavānprasannaḥ kimataḥ paramicchāmi|</p>
<p>vāsudevaḥ</p>
<p>gacchatu bhavānpunardarśanāya|</p>
<p>dhṛtarāṣṭraḥ</p>
<p>yadājñāpayati bhagavannārāyaṇaḥ|</p>
<p>niṣkrāntaḥ| bharatavākyam| imāṃ sāgaraparyantāṃ himavadvindhyakuṇḍalām|
mahīmekātapatrāṅkāṃ rājasiṃhaḥ praśāstu naḥ|| 56|| niṣkrāntāḥ sarve| dūtavākyaṃ
samāptam|
ka iti| tricaraṇātikrāntatriloko
nārāyaṇaḥ khalvatra bhagavān| śaraṇaṃ vrajantu bhavantaḥ| yāvadga</p>
</body>
</text>
</TEI>
Notice an error, a missing source, or a date that should be revised? Suggest a correction. Every amendment enters the scholar moderation queue with the contributor cited.
URN · urn:vamshanidhi:scripture:01KTVG5RYMPV6GNPH39DJF8C9Y