Plate TXT · FK6AGopathabrāhmaṇaLatn
URN · urn:vamshanidhi:scripture:01KTNN4TJQ3CPQ9PQY5E6PFK6A
Scripture · veda
ProvisionalGopathabrāhmaṇa
Gopathabrāhmaṇa
The Digital Corpus of Sanskrit (DCS), Oliver Hellwig
om brahma ha vai idam agre āsīt svayaṃbhu ekam eva tat aikṣata mahat vai yakṣam yat ekam eva asmi hanta aham mat eva mad mātram dvitīyam devam nirmime iti tat abhyaśrāmyat abhyatapat samatapat tasya śrāntasya taptasya saṃtaptasya lalāṭe snehaḥ yat ārdram ājāyata tena anandat t…
Provenance ledger
3 entries
- Canonvedatextual
- AttributionThe Digital Corpus of Sanskrit (DCS), Oliver Hellwigtextual
- SourceUpstream TEI document · san · Latnpublished primary
IIText
sanom brahma ha vai idam agre āsīt svayaṃbhu ekam eva tat aikṣata mahat vai yakṣam yat ekam eva asmi hanta aham mat eva mad mātram dvitīyam devam nirmime iti tat abhyaśrāmyat abhyatapat samatapat tasya śrāntasya taptasya saṃtaptasya lalāṭe snehaḥ yat ārdram ājāyata tena anandat tat abravīt mahat vai yakṣam su vedam avidam aham iti tat yat abravīt mahat vai yakṣam su vedam avidam aham iti tasmāt su vedaḥ abhavat tam vai etam su vedam santam svedaḥ iti ācakṣate parokṣeṇa parokṣa priyāḥ iva hi devāḥ bhavanti pratyakṣa dviṣaḥ sa bhūyas aśrāmyat bhūyas atapyat bhūyas ātmānam samatapat tasya śrāntasya taptasya saṃtaptasya sarvebhyaḥ romagartebhyaḥ pṛthak sveda dhārāḥ prāsyandanta tābhiḥ anandat tat abravīt ābhiḥ vai aham idam sarvam dhārayiṣyāmi yat idam kim ca ābhiḥ vai aham idam sarvam janayiṣyāmi yat idam kim ca ābhiḥ vai aham idam sarvam āpsyāmi yat idam kim ca iti abravīt ābhiḥ vai aham idam sarvam dhārayiṣyāmi yat idam kim ca iti tasmāt dhārāḥ abhavan tat dhārāṇām dhārā tvam yat ca āsu dhriyate abravīt ābhiḥ vai aham idam sarvam janayiṣyāmi yat idam kim ca iti tasmāt jāyāḥ abhavan tat jāyānām jāyā tvam yat ca āsu puruṣaḥ jāyate yat ca putraḥ put nāma narakam aneka śata tāram tasmāt trāti iti putraḥ tat putrasya putra tvam abravīt ābhiḥ vai aham idam sarvam āpsyāmi yat idam kim ca iti tasmāt āpaḥ abhavan tat apām ap tvam āpnoti vai sa sarvān kāmān yān kāmayate tā apaḥ sṛṣṭvānvaikṣata tāsu svāṃ chāyām apaśyat tām asyekṣamāṇasya svayaṃ reto 'skandat tad apsu pratyatiṣṭhat tās tatraivābhyaśrāmyad abhyatapat samatapat tāḥ śrāntās taptāḥ saṃtaptāḥ sārdham eva retasā dvaidham abhavan tāsām anyatarā atilavaṇā apeyā asvādvyaḥ tā aśāntā retaḥ samudraṃ vṛtvātiṣṭhan athetarāḥ peyāḥ svādvyaḥ śāntāḥ tās tatraivābhyaśrāmyad abhyatapat samatapat tābhyaḥ śrāntābhyas taptābhyaḥ saṃtaptābhyo yad reta āsīt tad abhṛjjyata tasmād bhṛguḥ samabhavat tad bhṛgor bhṛgutvam bhṛgur iva vai sa sarveṣu lokeṣu bhāti ya evaṃ veda sa bhṛguṃ sṛṣṭvāntaradhīyata sa bhṛguḥ sṛṣṭaḥ prāṅ aijata taṃ vāg anvavadat vāyo vāya iti sa nyavartata sa dakṣiṇāṃ diśam aijata taṃ vāg anvavadat mātariśvan mātariśvann iti sa nyavartata sa pratīcīṃ diśam aijata taṃ vāg anvavadat pavamāna pavamāneti sa nyavartata sa udīcīṃ diśam aijata taṃ vāg anvavadat vāta vāteti tam abravīt na nv avidam aham iti na hīti athārvāṅ enam etāsv evāpsv anviccheti tad yad abravīd athārvāṅ enam etāsv evāpsv anviccheti tad atharvābhavat tad atharvaṇo 'tharvatvam tasya ha vā etasya bhagavato 'tharvaṇa ṛṣer yathaiva brahmaṇo lomāni yathāṅgāni yathā prāṇa evam evāsya sarva ātmā samabhavat tam atharvāṇaṃ brahmābravīt prajāpateḥ prajāḥ sṛṣṭvā pālayasveti tad yad abravīt prajāpateḥ prajāḥ sṛṣṭvā pālayasveti tasmāt prajāpatir abhavat tat prajāpateḥ prajāpatitvam atharvā vai prajāpatiḥ prajāpatir iva vai sa sarveṣu lokeṣu bhāti ya evaṃ veda tam atharvāṇam ṛṣim abhyaśrāmyad abhyatapat samatapat tasmācchrāntāttaptāt saṃtaptād daśatayān atharvaṇa ṛṣīn niramimataikarcān dvyṛcāṃs tṛcāṃścaturṛcān pañcarcānt ṣaḍarcānt saptarcān aṣṭarcān navarcān daśarcān iti tān atharvaṇa ṛṣīn abhyaśrāmyad abhyatapat samatapat tebhyaḥ śrāntebhyas taptebhyaḥ saṃtaptebhyo daśatayān ātharvaṇān ārṣeyān niramimataikādaśān dvādaśāṃs trayodaśāṃś caturdaśān pañcadaśān ṣoḍaśānt saptadaśān aṣṭādaśān navadaśān viṃśān iti tān atharvaṇa ṛṣīn ātharvaṇāṃś cārṣeyān abhyaśrāmyad abhyatapat samatapat tebhyaḥ śrāntebhyas taptebhyaḥ saṃtaptebhyo yān mantrān apaśyat sa ātharvaṇo vedo 'bhavat tam ātharvaṇaṃ vedam abhyaśrāmyad abhyatapat samatapat tasmācchrāntāttaptātsaṃtaptād omiti mana evordhvam akṣaram udakrāmat sa ya icchet sarvair etair atharvabhiś cātharvaṇaiś ca kurvīyety etayaiva tan mahāvyāhṛtyā kurvīta sarvair ha vā asyaitair atharvabhiś cātharvaṇaiś ca kṛtaṃ bhavati ya evaṃ veda yaś caivaṃ vidvān evam etayā mahāvyāhṛtyā kurute sa bhūyo 'śrāmyad bhūyo 'tapyad bhūya ātmānaṃ samatapat sa ātmata eva trīṃl lokān niramimīta pṛthivīm antarikṣaṃ divam iti sa khalu pādābhyām eva pṛthivīṃ niramimīta udarād antarikṣaṃ mūrdhno divam sa tāṃs trīṃllokān abhyaśrāmyad abhyatapat samatapat tebhyaḥ śrāntebhyas taptebhyaḥ saṃtaptebhyas trīn devān niramimīta agniṃ vāyum ādityam iti sa khalu pṛthivyā evāgniṃ niramimītāntarikṣād vāyuṃ diva ādityam sa tāṃs trīn devān abhyaśrāmyad abhyatapat samatapat tebhyaḥ śrāntebhyas taptebhyaḥ saṃtaptebhyas trīn vedān niramimīta ṛgvedaṃ yajurvedaṃ sāmavedam iti agner ṛgvedaṃ vāyor yajurvedaṃ ādityāt sāmavedam sa tāṃs trīn vedān abhyaśrāmyad abhyatapat samatapat tebhyaḥ śrāntebhyas taptebhyaḥ saṃtaptebhyas tisro mahāvyāhṛtīr niramimīta bhūr bhuvaḥ svar iti bhūr ity ṛgvedād bhuva iti yajurvedāt svar iti sāmavedāt sa ya icchet sarvair etais tribhir vedaiḥ kurvīyety etābhir eva tan mahāvyāhṛtibhiḥ kurvīta sarvair ha vā asyaitais tribhir vedaiḥ kṛtaṃ bhavati ya evaṃ veda yaś caivaṃ vidvān evam etābhir mahāvyāhṛtibhiḥ kurute tāḥ yāḥ amūḥ retaḥ samudram vṛtvā atiṣṭhan tāḥ prācyaḥ dakṣiṇācyaḥ pratīcyaḥ udīcyaḥ samavadravanta tat yat samavadravanta tasmāt samudraḥ ucyate tāḥ bhītāḥ abruvan bhagavantam eva vayam rājānam vṛṇīmahe iti yat ca vṛtvā atiṣṭhan tat varaṇaḥ abhavat tam vai etam varaṇam santam varuṇaḥ iti ācakṣate parokṣeṇa parokṣa priyāḥ iva hi devāḥ bhavanti pratyakṣa dviṣaḥ sa samudrāt amucyata sa mucyuḥ abhavat tam vai etam mucyum santam mṛtyuḥ iti ācakṣate parokṣeṇa parokṣa priyāḥ iva hi devāḥ bhavanti pratyakṣa dviṣaḥ tam varuṇam mṛtyum abhyaśrāmyat abhyatapat samatapat tasya śrāntasya taptasya saṃtaptasya sarvebhyaḥ aṅgebhyaḥ rasaḥ akṣarat saḥ aṅga rasaḥ abhavat tam vai etam aṅga rasam santam aṅgirāḥ iti ācakṣate parokṣeṇa parokṣa priyāḥ iva hi devāḥ bhavanti pratyakṣa dviṣaḥ tam aṅgirasam ṛṣim abhyaśrāmyad abhyatapat samatapat tasmācchrāntāt taptāt saṃtaptād viṃśino 'ṅgirasa ṛṣīn niramimīta tān viṃśino 'ṅgirasa ṛṣīn abhyaśrāmyad abhyatapat samatapat tebhyaḥ śrāntebhyas taptebhyaḥ saṃtaptebhyo daśatayān āṅgirasān ārṣeyān niramimīta ṣoḍaśino 'ṣṭādaśino dvādaśina ekarcān dvyṛcāṃs tṛcāṃś caturṛcān pañcarcān ṣaḍarcān saptarcān iti tān aṅgirasa ṛṣīn āṅgirasāṃś cārṣeyān abhyaśrāmyad abhyatapat samatapat tebhyaḥ śrāntebhyas taptebhyaḥ saṃtaptebhyo yān mantrān apaśyat sa āṅgiraso vedo 'bhavat tām āṅgirasaṃ vedam abhyaśrāmyad abhyatapat samatapat tasmācchrāntāt taptāt saṃtaptāj janad iti dvaitam akṣaraṃ vyabhavat sa ya icchet sarvair etair aṅgirobhiś cāṅgirasaiś ca kurvīyety etayaiva tan mahāvyāhṛtyā kurvīta sarvair ha vā asyaitairaṅgirobhiścāṅgirasaiśca kṛtaṃ bhavati ya evaṃ veda yaś caivaṃ vidvān evam etayā mahāvyāhṛtyā kurute sa ūrdhvo 'tiṣṭhat sa imāṃllokān vyaṣṭabhnāt tasmād aṅgiraso 'dhīyāna ūrdhvas tiṣṭhati tad vrataṃ sa manasā dhyāyed yad vā ahaṃ kiṃ ca manasā dhyāsyāmi tathaiva tad bhaviṣyati taddha sma tathaiva bhavati tadapyetadṛcoktam śreṣṭho ha vedas tapaso 'dhi jāto brahmajyānāṃ kṣitaye saṃbabhūva ṛjyad bhūtaṃ yad asṛjyatedaṃ niveśanam anṛṇaṃ dūram asyeti tā vā etā aṅgirasāṃ jāmayo yan menayaḥ karoti menibhir vīryaṃ ya evaṃ veda sa diśo 'nvaikṣata prācīṃ dakṣiṇāṃ pratīcīm udīcīṃ dhruvām ūrdhvām iti tās tatraivābhyaśrāmyad abhyatapat samatapat tābhyaḥ śrāntābhyas taptābhyaḥ saṃtaptābhyaḥ pañca vedān niramimīta sarpavedaṃ piśācavedam asuravedam itihāsavedaṃ purāṇavedam iti sa khalu prācyā eva diśaḥ sarpavedaṃ niramimīta dakṣiṇasyāḥ piśācavedam pratīcyā asuravedam udīcyā itihāsavedam dhruvāyāś cordhvāyāś ca purāṇavedam sa tān pañca vedān abhyaśrāmyad abhyatapat samatapat tebhyaḥ śrāntebhyas taptebhyaḥ saṃtaptebhyaḥ pañca mahāvyāhṛtīr niramimīta vṛdhat karad ruhan mahat tad iti vṛdhad iti sarpavedāt karad iti piśācavedāt ruhad ity asuravedāt mahad itītihāsavedāt tad iti purāṇavedāt sa ya icchet sarvair etaiḥ pañcabhir vedaiḥ kurvīyety etābhir eva tan mahāvyāhṛtibhiḥ kurvīta sarvair ha vā asyaitaiḥ pañcabhir vedaiḥ kṛtaṃ bhavati ya evaṃ veda yaś caivaṃ vidvān evam etābhir mahāvyāhṛtibhiḥ kurute sa āvataś ca parāvataś cānvaikṣata tās tatraivābhyaśrāmyad abhyatapat samatapat tābhyaḥ śrāntābhyas taptābhyaḥ saṃtaptābhyaḥ śam ity ūrdhvam akṣaram udakrāmat sa ya icchet sarvābhir etābhir āvadbhiś ca parāvadbhiś ca kurvīyety etayaiva tan mahāvyāhṛtyā kurvīta sarvābhir ha vā asyaitābhir āvadbhiś ca parāvadbhiś ca kṛtaṃ bhavati ya evaṃ veda yaś caivaṃ vidvān evam etayā mahāvyāhṛtyā kurute sa bhūyas aśrāmyat bhūyas atapyat bhūyas ātmānam samatapat sa manasaḥ eva candramasam niramimīta nakhebhyaḥ nakṣatrāṇi lomabhyaḥ oṣadhi vanaspatīn kṣudrebhyaḥ prāṇebhyaḥ anyān bahūn devān sa bhūyas aśrāmyat bhūyas atapyat bhūyas ātmānam samatapat saḥ trivṛtam sapta tantum ekaviṃśati saṃstham yajñam apaśyat tat api etat ṛcā uktam agniḥ yajñam trivṛtam sapta tantum iti atha api eṣa prākrīḍitaḥ ślokaḥ pratyabhivadati sapta sutyāḥ sapta ca pākayajñāḥ iti tam āharat tena ayajata tasya agniḥ hotā āsīt vāyuḥ adhvaryuḥ sūryaḥ udgātā candramāḥ brahmā parjanyaḥ sadasyaḥ oṣadhi vanaspatayaḥ camasādhvaryavaḥ viśve devāḥ hotrakāḥ atharva aṅgirasaḥ goptāraḥ tam ha sma etam evam vidvāṃsaḥ pūrve śrotriyāḥ yajñam tatam ha sma āha iti abhivrajanti mā naḥ ayam gharmaḥ udyataḥ pramattānām amṛtāḥ prajāḥ pradhākṣīt iti tān vai etān parirakṣakān sadaḥ prasarpakān iti ācakṣate dakṣiṇā samṛddhān tat u ha sma āha prajāpatiḥ yat vai yajñe akuśalāḥ ṛtvijaḥ bhavanti acaritinaḥ brahmacaryam aparāgyāḥ vā tat vai yajñasya viriṣṭam iti ācakṣate yajñasya viriṣṭam anu yajamānaḥ viriṣyate yajamānasya viriṣṭam anu ṛtvijaḥ viriṣyante ṛtvijām viriṣṭam anu dakṣiṇāḥ viriṣyante dakṣiṇānām viriṣṭam anu yajamānaḥ putra paśubhiḥ viriṣyate putra paśūnām viriṣṭam anu yajamānaḥ svargeṇa lokena viriṣyate svargasya lokasya viriṣṭam anu tasya ardhasya yogakṣemaḥ viriṣyate yasmin ardhe yajante iti brāhmaṇam taṃ ha smaitam evaṃ vidvāṃsaṃ brahmāṇaṃ yajñaviriṣṭī vā yajñaviriṣṭino vety upādhāveran namas te astu bhagavan yajñasya no viriṣṭaṃ saṃdhehīti tad yatraiva viriṣṭaṃ syāt tatrāgnīn upasamādhāya śāntyudakaṃ kṛtvā pṛthivyai śrotrāyeti trir evāgnīnt samprokṣati triḥ paryukṣati triḥ kārayamānam ācāmayati ca samprokṣati ca yajñavāstu ca samprokṣati athāpi vedānāṃ rasena yajñasya viriṣṭaṃ saṃdhīyate tad yathā lavaṇena suvarṇaṃ saṃdadhyāt suvarṇena rajataṃ rajatena lohaṃ lohena sīsaṃ sīsena trapv evam evāsya yajñasya viriṣṭaṃ saṃdhīyate yajñasya saṃdhitim anu yajamānaḥ saṃdhīyate yajamānasya saṃdhitim anv ṛtvijaḥ saṃdhīyante ṛtvijāṃ saṃdhitim anu dakṣiṇāḥ saṃdhīyante dakṣiṇānāṃ saṃdhitim anu yajamānaḥ putrapaśubhiḥ saṃdhīyate putrapaśūnāṃ saṃdhitim anu yajamānaḥ svargeṇa lokena saṃdhīyate svargasya lokasya saṃdhitim anu tasyārdhasya yogakṣemaḥ saṃdhīyate yasminn ardhe yajanta iti brāhmaṇam tad u ha smāhātharvā devo vijānan yajñaviriṣṭānandānīty upaśamayeran yajñe prāyaścittiḥ kriyate 'pi ca yad u bahv iva yajñe vilomaṃ kriyate na caivāsya kācanārtir bhavati na ca yajñaviṣkandham upayāty apahanti punarmṛtyum apātyeti punarājātiṃ kāmacāro 'sya sarveṣu lokeṣu bhāti ya evaṃ veda yaś caivaṃ vidvān brahmā bhavati yasya caivaṃ vidvān brahmā dakṣiṇataḥ sado 'dhyāste yasya caivaṃ vidvān brahmā dakṣiṇata udaṅmukha āsīno yajña ājyāhutīr juhotīti brāhmaṇam brahma ha vai brahmāṇam puṣkare sasṛje sa khalu brahmā sṛṣṭaḥ cintām āpede kena aham ekena akṣareṇa sarvān ca kāmān sarvān ca lokān sarvān ca devān sarvān ca vedān sarvān ca yajñān sarvān ca śabdān sarvāḥ ca vyuṣṭīḥ sarvāṇi ca bhūtāni sthāvara jaṅgamāni anubhaveyam iti sa brahmacaryam acarat saḥ om iti etat akṣaram apaśyat dvi varṇam catur mātram sarva vyāpi sarva vibhu ayātayāma brahma brāhmīm vyāhṛtim brahma daivatām tayā sarvān ca kāmān sarvān ca lokān sarvān ca devān sarvān ca vedān sarvān ca yajñān sarvān ca śabdān sarvāḥ ca vyuṣṭīḥ sarvāṇi ca bhūtāni sthāvara jaṅgamāni anvabhavat tasya prathamena varṇena apaḥ sneham ca anvabhavat tasya dvitīyena varṇena tejaḥ jyotīṃṣi anvabhavat tasya prathamayā svara mātrayā pṛthivīm agnim oṣadhi vanaspatīn ṛgvedam bhūḥ iti vyāhṛtim gāyatram chandaḥ trivṛtam stomam prācīm diśam vasantam ṛtum vācam adhyātmam jihvām rasam iti indriyāṇi anvabhavat tasya dvitīyayā svaramātrayāntarikṣaṃ vāyuṃ yajurvedaṃ bhuva iti vyāhṛtiṃ traiṣṭubhaṃ chandaḥ pañcadaśaṃ stomaṃ pratīcīṃ diśaṃ grīṣmam ṛtuṃ prāṇam adhyātmaṃ nāsike gandhaghrāṇam itīndriyāṇy anvabhavat tasya tṛtīyayā svaramātrayā divam ādityaṃ sāmavedaṃ svar iti vyāhṛtiṃ jāgataṃ chandaḥ saptadaśaṃ stomam udīcīṃ diśaṃ varṣā ṛtuṃ jyotir adhyātmaṃ cakṣuṣī darśanam itīndriyāny anvabhavat tasya vakāramātrayāpaś candramasam atharvavedaṃ nakṣatrāṇy om iti svam ātmānaṃ janad ity aṅgirasām ānuṣṭubhaṃ chanda ekaviṃśaṃ stomaṃ dakṣiṇāṃ diśaṃ śaradam ṛtuṃ mano 'dhyātmaṃ jñānaṃ jñeyam itīndriyāṇy anvabhavat tasya makāraśrutyetihāsapurāṇaṃ vākovākyaṃ gāthā nārāśaṃsīr upaniṣado 'nuśāsanānīti vṛdhat karad ruhan mahat tac cham om iti vyāhṛtīḥ svaraśamyanānātantrīḥ svaranṛtyagītavāditrāṇy anvabhavac caitrarathaṃ daivataṃ vaidyutaṃ jyotir bārhataṃ chandas triṇavatrayastriṃśau stomau dhruvām ūrdhvāṃ diśaṃ hemantaśiśirāv ṛtū śrotram adhyātmaṃ śabdaśravaṇam itīndriyāṇy anvabhavat sā eṣā eka akṣarā ṛc brahmaṇaḥ tapasaḥ agre prādurbabhūva brahmavedasya ātharvaṇam śukram atas eva mantrāḥ prādurbabhūvuḥ sa tu khalu mantrāṇām a tapasā a śuśrūṣā anadhyāya adhyayanena yat ūnam ca viriṣṭam ca yātayāmam ca karoti tat atharvaṇām tejasā pratyāpyāyayet mantrāḥ ca mām abhimukhībhaveyuḥ garbhāḥ iva mātaram abhijighāṃseyuḥ purastāt oṃkāram prayuṅkte etayā eva tat ṛcā pratyāpyāyayet eṣā eva yajñasya purastāt yujyate eṣā paścāt sarvatas etayā yajñaḥ tāyate tat api etat ṛcā uktam yā purastāt yujyate ṛcaḥ akṣare parame vyoman iti tat etat akṣaram brāhmaṇaḥ yam kāmam icchet tri rātra upoṣitaḥ prāc mukhaḥ vāgyataḥ barhiṣi upaviśya sahasra kṛtvas āvartayet sidhyanti asya arthāḥ sarva karmāṇi ca iti brāhmaṇam vasor dhārāṇām aindraṃ nagaram tad asurāḥ paryavārayanta te devā bhītā āsan ka imān asurān apahaniṣyatīti ta oṃkāraṃ brahmaṇaḥ putraṃ jyeṣṭhaṃ dadṛśuḥ te tam abruvan bhavatā mukhenemān asurāñ jayemeti sa hovāca kiṃ me pratīvāho bhaviṣyatīti varaṃ vṛṇīṣveti vṛṇā iti sa varam avṛṇīta na mām anīrayitvā brāhmaṇā brahma vadeyuḥ yadi vadeyur abrahma tat syād iti tatheti te devā devayajanasyottarārdhe 'suraiḥ saṃyattā āsan tān oṃkāreṇāgnīdhrīyād devā asurān parābhāvayanta tad yat parābhāvayanta tasmād oṃkāraḥ pūrvam ucyate yo ha vā etam oṃkāraṃ na vedāvaśī syād ity atha ya evaṃ veda brahmavaśī syād iti tasmād oṃkāra ṛcy ṛg bhavati yajuṣi yajuḥ sāmni sāma sūtre sūtram brāhmaṇe brāhmaṇam śloke ślokaḥ praṇave praṇava iti brāhmaṇam oṃkāraṃ pṛcchāmaḥ ko dhātuḥ kiṃ prātipadikam kiṃ nāmākhyātam kiṃ liṅgam kiṃ vacanam kā vibhaktiḥ kaḥ pratyayaḥ kaḥ svara upasargo nipātaḥ kiṃ vai vyākaraṇam ko vikāraḥ ko vikārī katimātraḥ kativarṇaḥ katyakṣaraḥ katipadaḥ kaḥ saṃyogaḥ kiṃ sthānānupradānakaraṇaṃ śikṣukāḥ kim uccārayanti kiṃ chandaḥ ko varṇa iti pūrve praśnāḥ athottare mantraḥ kalpo brāhmaṇam ṛg yajuḥ sāma kasmād brahmavādina oṃkāram āditaḥ kurvanti kiṃ daivatam kiṃ jyotiṣam kiṃ niruktam kiṃ sthānam kā prakṛtiḥ kimadhyātmam iti ṣaṭtriṃśat praśnāḥ pūrvottarāṇāṃ trayo vargā dvādaśakāḥ etair oṃkāraṃ vyākhyāsyāmaḥ indraḥ prajāpatim apṛcchat bhagavan abhiṣṭūya pṛcchāmi iti pṛccha vatsa iti abravīt kim ayam oṃkāraḥ kasya putraḥ kim ca etad chandaḥ kim ca etad varṇaḥ kim ca etat brahmā brahma sampadyate tasmāt vai tat bhadram oṃkāram pūrvam ālebhe svarita udāttaḥ eka akṣaraḥ oṃkāraḥ ṛgvede traisvarya udāttaḥ eka akṣaraḥ oṃkāraḥ yajurvede dīrgha pluta udāttaḥ eka akṣaraḥ oṃkāraḥ sāmavede hrasva udāttaḥ eka akṣaraḥ oṃkāraḥ atharvavede udātta udātta dvi padaḥ a u iti ardha catasraḥ mātrāḥ makāre vyañjanam iti āhuḥ yā sā prathamā mātrā brahma devatyā raktā varṇena yaḥ tām dhyāyate nityam sa gacchet brāhmam padam yā sā dvitīyā mātrā viṣṇu devatyā kṛṣṇā varṇena yaḥ tām dhyāyate nityam sa gacchet vaiṣṇavam padam yā sā tṛtīyā mātrā aiśāna devatyā kapilā varṇena yaḥ tām dhyāyate nityam sa gacchet aiśānam padam yā sā ardhacaturthī mātrā sarva devatyā vyaktībhūtā kham vicarati śuddha sphaṭika sannibhā varṇena yaḥ tām dhyāyate nityam sa gacchet padam anāmakam oṃkārasya ca utpattiḥ vipraḥ yaḥ na jānāti tad punar upanayanam tasmāt brāhmaṇa vacanam ādartavyam yathā lātavyaḥ gotraḥ brahmaṇaḥ putraḥ gāyatram chandaḥ śuklaḥ varṇaḥ puṃsaḥ vatsaḥ rudraḥ devatā oṃkāraḥ vedānām ko dhātur iti āpṛdhātuḥ avatim apy eke rūpasāmānyād arthasāmānyaṃ nedīyaḥ tasmād āper oṃkāraḥ sarvam āpnotīty arthaḥ kṛdantam arthavat prātipadikam adarśanam pratyayasya nāma sampadyate nipāteṣu cainaṃ vaiyākaraṇā udāttaṃ samāmananti tad avyayībhūtam anvarthavācī śabdo na vyeti kadācaneti sadṛśaṃ triṣu liṅgeṣu sarvāsu ca vibhaktiṣu vacaneṣu ca sarveṣu yan na vyeti tad avyayam ko vikārī cyavate prasāraṇam āpnoter ākarapakārau vikāryau ādita oṃkāro vikriyate dvitīyo makāraḥ eva dvivarṇa ekākṣara om ity oṃkāro nirvṛttaḥ katimātra iti ādes tisro mātrāḥ abhyādāne hi plavate makāraś caturthīm kiṃ sthānam iti ubhāv oṣṭhau sthānam nādānupradānakaraṇau ca dvisthānam saṃdhyakṣaram avarṇaleśaḥ kaṇṭhyo yathoktaśeṣaḥ pūrvo vivṛtakaraṇasthitaś ca dvitīyaspṛṣṭakaraṇasthitaś ca na saṃyogo vidyate ākhyātopasargānudāttasvaritaliṅgavibhaktivacanāni ca saṃsthānādhyāyina ācāryāḥ pūrve babhūvuḥ śravaṇād eva pratipadyante na kāraṇaṃ pṛcchanti athāparapakṣīyāṇāṃ kaviḥ pañcālacaṇḍaḥ paripṛcchako babhūvāṃbu pṛthagudgīthadoṣān bhavanto bruvantv iti tad vācy upalakṣayed varṇākṣarapadāṅkaśaḥ vibhaktyām ṛṣiniṣevitām iti vācaṃ stuvanti tasmāt kāraṇaṃ brūmaḥ varṇānām ayam idaṃ bhaviṣyatīti ṣaḍaṅgavidas tat tathādhīmahe kiṃ chanda iti gāyatraṃ hi chandaḥ gāyatrī vai devānām ekākṣarā śvetavarṇā ca vyākhyātā dvau dvādaśakau vargau etad vai vyākaraṇaṃ dhātvarthavacanaṃ śaikṣyaṃ chandovacanaṃ ca athottarau dvau dvādaśakau vargau vedarahasikī vyākhyātā mantraḥ kalpo brāhmaṇam ṛgyajuḥsāmātharvāṇi eṣā vyāhṛtiś caturṇāṃ vedānām ānupūrveṇoṃ bhūr bhuvaḥ svar iti vyāhṛtayaḥ asamīkṣyapravalhitāni śrūyante dvāparādāv ṛṣīṇām ekadeśo doṣapatir iha cintām āpede tribhiḥ somaḥ pātavyaḥ samāptam iva bhavati tasmād ṛgyajuḥsāmāny apakrāntatejāṃsy āsan tatra maharṣayaḥ paridevayāṃcakrire mahacchokabhayaṃ prāptāḥ smaḥ na caitat sarvaiḥ samabhihitam te vayaṃ bhagavantam evopadhāvāma sarveṣām eva śarma bhavānīti te tathety uktvā tūṣṇīm atiṣṭhan nānupasannebhya iti upopasīdāmīti nīcair babhūvuḥ sa ebhya upanīya provāca māmikām eva vyāhṛtim ādita āditaḥ kṛṇudhvam iti evaṃ māmakā ādhīyante narte bhṛgvaṅgirovidbhyaḥ somaḥ pātavyaḥ ṛtvijaḥ parābhavanti yajamāno rajasāpadhvasyati śrutiś cāpadhvastā tiṣṭhatīti evam evottarottarād yogāt tokaṃ tokaṃ praśādhvam iti evaṃ pratāpo na parābhaviṣyatīti tathā ha tathā ha bhagavann iti pratipedira āpyāyayan te tathā vītaśokabhayā babhūvuḥ tasmād brahmavādina oṃkāram āditaḥ kurvanti kiṃ devatam iti ṛcām agnir devatam tad eva jyotiḥ gāyatraṃ chandaḥ pṛthivī sthānam agnim īᄆe purohitaṃ yajñasya devam ṛtvijaṃ hotāraṃ ratnadhātamam ity evam ādiṃ kṛtvā ṛgvedam adhīyate yajuṣāṃ vāyur devatam tad eva jyotiḥ traiṣṭubhaṃ chandaḥ antarikṣaṃ sthānam iṣe tvorje tvā vāyava stha devo vaḥ savitā prārpayatu śreṣṭhatamāya karmaṇe ity evam ādiṃ kṛtvā yajurvedam adhīyate sāmnām ādityo devatam tad eva jyotiḥ jāgataṃ chandaḥ dyauḥ sthānam agna ā yāhi vītaye gṛṇāno havyadātaye ni hotā satsi barhiṣi ity evam ādiṃ kṛtvā sāmavedam adhīyate atharvaṇāṃ candramā devatam tad eva jyotiḥ sarvāṇi chandāṃsi āpaḥ sthānam śaṃ no devīr abhiṣṭaya ity evam ādiṃ kṛtvātharvavedam adhīyate adbhyaḥ sthāvarajaṅgamo bhūtagrāmaḥ sambhavati tasmāt sarvam āpomayaṃ bhūtaṃ sarvaṃ bhṛgvaṅgiromayam antaraite trayo vedā bhṛgūn aṅgirasaḥ śritā ity ab iti prakṛtir apām oṃkāreṇa ca etasmād vyāsaḥ purovāca bhṛgvaṅgirovidā saṃskṛto 'nyān vedān adhīyīta nānyatra saṃskṛto bhṛgvaṅgiraso 'dhīyīta sāmavede 'tha khilaśrutir brahmacaryeṇa caitasmād atharvāṅgiraso ha yo veda sa veda sarvam iti brāhmaṇam adhyātmam ātmabhaiṣajyam ātmakaivalyam oṃkāraḥ ātmānaṃ nirudhya saṃgamamātrīṃ bhūtārthacintāṃ cintayet atikramya vedebhyaḥ sarvaparam adhyātmaphalaṃ prāpnotītyarthaḥ savitarkaṃ jñānamayam ity etaiḥ praśnaiḥ prativacanaiś ca yathārthaṃ padam anuvicintya prakaraṇajño hi prabalo viṣayī syāt sarvasmin vākovākya iti brāhmaṇam etat ha sma etat vidvāṃsam ekādaśa akṣam maudgalyam glāvaḥ maitreyaḥ abhyājagāma sa tasmin brahmacaryaṃ vasato vijñāyovāca kiṃ svin maryā ayaṃ tan maudgalyo 'dhyeti yad asmin brahmacaryaṃ vasatīti tat hi maudgalyasya antevāsī śuśrāva saḥ ācāryāya āvrajya ācacaṣṭe duradhīyānam vai ayam bhavantam avocat yaḥ ayam adya atithiḥ bhavati kim saumya vidvān iti trīn vedān brūte bho iti tasya saumya yaḥ vipaṣṭaḥ vijigīṣaḥ antevāsī tam me hvaya iti tam ājuhāva tam abhyuvāca asau iti bho iti kim saumya te ācāryaḥ adhyeti iti trīn vedān brūte bho iti yat nu khalu saumya asmābhiḥ sarve vedāḥ mukhatas gṛhītāḥ katham te evam ācāryaḥ bhāṣate katham nu śiṣṭāḥ śiṣṭebhyaḥ evam bhāṣeran yam hi enam aham praśnam pṛcchāmi na tam vivakṣyati na hi enam adhyeti iti sa ha maudgalyaḥ svam antevāsinam uvāca parehi saumya glāvam maitreyam upasīda adhīhi bhoḥ sāvitrīm gāyatrīm caturviṃśati yonim dvādaśa mithunām yasyāḥ bhṛgu aṅgirasaḥ cakṣuḥ yasyām sarvam idam śritam tām bhavān prabravītu iti sa ced saumya duradhīyānaḥ bhaviṣyati ācārya uvāca brahmacārī brahmacāriṇaḥ sāvitrīm prāha iti vakṣyati tat tvam brūyāt duradhīyānam tam vai bhavān maudgalyam avocat sa tvā yam praśnam aprākṣīt na tam vyavocaḥ purā saṃvatsarāt ārtim āriṣyasi iti sa tatrājagāma yatretaro babhūva taṃ ha papraccha sa ha na pratipede taṃ hovāca duradhīyānaṃ taṃ vai bhavān maudgalyam avocat sa tvā yaṃ praśnam aprākṣīn na taṃ vyavocaḥ purā saṃvatsarād ārtim āriṣyasīti sa ha maitreyaḥ svān antevāsina uvāca yathārthaṃ bhavanto yathāgṛhaṃ yathāmano viprasṛjyantām duradhīyānaṃ vā ahaṃ maudgalyam avocam sa mā yaṃ praśnam aprākṣīn na taṃ vyavocam tam upaiṣyāmi śāntiṃ kariṣyāmīti sa ha maitreyaḥ prātaḥ samitpāṇir maudgalyam upasasādāsau vā ahaṃ bho maitreyaḥ kimartham iti duradhīyānaṃ vā ahaṃ bhavantam avocam tvaṃ mā yaṃ praśnam aprākṣīr na taṃ vyavocam tvām upaiṣyāmi śāntiṃ kariṣyāmīti sa hovācātra vā upetaṃ ca sarvaṃ ca kṛtaṃ pāpakena tvā yānena carantam āhuḥ atho 'yaṃ mama kalyāṇaḥ taṃ te dadāmi tena yāhīti sa hovācaitad evātrātviṣaṃ cānṛśaṃsyaṃ ca yathā bhavān āha upāyāmi tveva bhavantam iti taṃ hopeyāya taṃ hopetya papraccha kiṃ svid āhur bhoḥ savitur vareṇyaṃ bhargo devasya kavayaḥ kim āhur dhiyo vicakṣva yadi tāḥ pravettha pracodayāt savitā yābhir etīti tasmā etat provāca vedāṃś chandāṃsi savitur vareṇyam bhargo devasya kavayo 'nnam āhuḥ karmāṇi dhiyaḥ tad u te prabravīmi pracodayāt savitā yābhir etīti tam upasaṃgṛhya papracchādhīhi bhoḥ kaḥ savitā kā sāvitrī mana eva savitā vāk sāvitrī yatra hy eva manas tad vāg yatra vai vāk tan mana iti ete dve yonī ekaṃ mithunam agnir eva savitā pṛthivī sāvitrī yatra hy evāgnis tat pṛthivī yatra vai pṛthivī tad agnir iti ete dve yonī ekaṃ mithunam vāyur eva savitāntarikṣaṃ sāvitrī yatra hy eva vāyus tad antarikṣaṃ yatra vā antarikṣaṃ tad vāyur iti ete dve yonī ekaṃ mithunam āditya eva savitā dyauḥ sāvitrī yatra hy evādityas tad dyaur yatra vai dyaus tad āditya iti ete dve yonī ekaṃ mithunam candramā eva savitā nakṣatrāṇi sāvitrī yatra hy eva candramās tan nakṣatrāṇi yatra vai nakṣatrāṇi tac candramā iti ete dve yonī ekaṃ mithunam ahar eva savitā rātriḥ sāvitrī yatra hy evāhas tad rātrir yatra vai rātris tad ahar iti ete dve yonī ekaṃ mithunam uṣṇam eva savitā śītaṃ sāvitrī yatra hy evoṣṇaṃ tac chītaṃ yatra vai śītaṃ tad uṣṇam iti ete dve yonī ekaṃ mithunam abhram eva savitā varṣaṃ sāvitrī yatra hy evābhraṃ tad varṣaṃ yatra vai varṣaṃ tad abhram iti ete dve yonī ekaṃ mithunam vidyud eva savitā stanayitnuḥ sāvitrī yatra hy eva vidyut tat stanayitnur yatra vai stanayitnus tad vidyud iti ete dve yonī ekaṃ mithunam prāṇa eva savitānnaṃ sāvitrī yatra hy eva prāṇas tad annaṃ yatra vā annaṃ tat prāṇa iti ete dve yonī ekaṃ mithunam vedā eva savitā chandāṃsi sāvitrī yatra hy eva vedās tac chandāṃsi yatra vai chandāṃsi tad vedā iti ete dve yonī ekaṃ mithunam yajña eva savitā dakṣiṇāḥ sāvitrī yatra hy eva yajñas tad dakṣiṇā yatra vai dakṣiṇās tad yajña iti ete dve yonī ekaṃ mithunam etaddha smaitad vidvāṃsam opākārim āsastur brahmacārī te saṃsthita ity athaita āsastur ācita iva cito babhūva athotthāya prāvrājīd ity etad vā ahaṃ veda naitāsu yoniṣv ita etebhyo vā mithunebhyaḥ sambhūto brahmacārī mama purāyuṣaḥ preyād iti brahma hedaṃ śriyaṃ pratiṣṭhām āyatanam aikṣata tat tapasva yadi tad vrate dhriyeta tat satye pratyatiṣṭhat sa savitā sāvitryā brāhmaṇaṃ sṛṣṭvā tat sāvitrīṃ paryadadhāt tat savitur vareṇyam iti sāvitryāḥ prathamaḥ pādaḥ pṛthivyarcaṃ samadadhāt ṛcāgnim agninā śriyam śriyā striyam striyā mithunam mithunena prajām prajayā karma karmaṇā tapaḥ tapasā satyam satyena brahma brahmaṇā brāhmaṇam brāhmaṇena vratam vratena vai brāhmaṇaḥ saṃśito bhavati aśūnyo bhavaty avicchinno bhavaty avicchinno 'sya tantur avicchinnaṃ jīvanaṃ bhavati ya evaṃ veda yaś caivaṃ vidvān evam etaṃ sāvitryāḥ prathamaṃ pādaṃ vyācaṣṭe bhargo devasya dhīmahīti sāvitryā dvitīyaḥ pādaḥ antarikṣeṇa yajuḥ samadadhāt yajuṣā vāyum vāyunābhram abhreṇa varṣam varṣeṇauṣadhivanaspatīn oṣadhivanaspatibhiḥ paśūn paśubhiḥ karma karmaṇā tapaḥ tapasā satyam satyena brahma brahmaṇā brāhmaṇam brāhmaṇena vratam vratena vai brāhmaṇaḥ saṃśito bhavati aśūnyo bhavaty avicchinno bhavaty avicchinno 'sya tantur avicchinnaṃ jīvanaṃ bhavati ya evaṃ veda yaś caivaṃ vidvān evam etaṃ sāvitryā dvitīyaṃ pādaṃ vyācaṣṭe dhiyo yo naḥ pracodayād iti sāvitryās tṛtīyaḥ pādaḥ divā sāma samadadhāt sāmnādityam ādityena raśmīn raśmibhir varṣam varṣeṇauṣadhivanaspatīn oṣadhivanaspatibhiḥ paśūn paśubhiḥ karma karmaṇā tapaḥ tapasā satyam satyena brahma brahmaṇā brāhmaṇam brāhmaṇena vratam vratena vai brāhmaṇaḥ saṃśito bhavati aśūnyo bhavaty avicchinno bhavaty avicchinno 'sya tantur avicchinnaṃ jīvanaṃ bhavati ya evaṃ veda yaś caivaṃ vidvān evam etaṃ sāvitryās tṛtīyaṃ pādaṃ vyācaṣṭe tena ha vai evam viduṣā brāhmaṇena brahma abhipannam grasitam parāmṛṣṭam brahmaṇā ākāśam abhipannam grasitam parāmṛṣṭam ākāśena vāyuḥ abhipannaḥ grasitaḥ parāmṛṣṭaḥ vāyunā jyotiḥ abhipannam grasitam parāmṛṣṭam jyotiṣā apaḥ abhipannāḥ grasitāḥ parāmṛṣṭāḥ adbhiḥ bhūmiḥ abhipannā grasitā parāmṛṣṭā bhūmyā annam abhipannam grasitam parāmṛṣṭam annena prāṇaḥ abhipannaḥ grasitaḥ parāmṛṣṭaḥ prāṇena manaḥ abhipannam grasitam parāmṛṣṭam manasā vāc abhipannā grasitā parāmṛṣṭā vācā vedāḥ abhipannāḥ grasitāḥ parāmṛṣṭāḥ vedaiḥ yajñaḥ abhipannaḥ grasitaḥ parāmṛṣṭaḥ tāni ha vai etāni dvādaśa mahābhūtāni evaṃvidi pratiṣṭhitāni teṣām yajñaḥ eva parārdhyaḥ tam ha sma etam evam vidvāṃsaḥ manyante vidma enam iti yāthātathyam a vidvāṃsaḥ ayam yajñaḥ vedeṣu pratiṣṭhitaḥ vedāḥ vāci pratiṣṭhitāḥ vāc manasi pratiṣṭhitā manaḥ prāṇe pratiṣṭhitam prāṇaḥ anne pratiṣṭhitaḥ annam bhūmau pratiṣṭhitam bhūmiḥ apsu pratiṣṭhitā āpaḥ jyotiṣi pratiṣṭhitāḥ jyotiḥ vāyau pratiṣṭhitam vāyuḥ ākāśe pratiṣṭhitaḥ ākāśam brahmaṇi pratiṣṭhitam brahma brāhmaṇe brahma vidi pratiṣṭhitam yaḥ ha vai evaṃvid sa brahma vid puṇyām ca kīrtim labhate surabhīn ca gandhān saḥ apahata pāpmā anantām śriyam aśnute yaḥ evam veda yaḥ ca evam vidvān evam etām vedānām mātaram sāvitrīm saṃpadam upaniṣadam upāste iti brāhmaṇam āpaḥ garbham janayantīḥ iti apām garbhaḥ puruṣaḥ sa yajñaḥ adbhiḥ yajñaḥ praṇīyamānaḥ prāṅ tāyate tasmāt ācamanīyam pūrvam āhārayati sa yat ācāmati tris ācāmati dvis pariśumbhati āyuḥ avaruhya pāpmānam nirṇudati upasādya yajuṣā uddhṛtya mantrān prayujya avasāya prācīḥ śākhāḥ saṃdhāya niraṅguṣṭhe pāṇau amṛtam asi amṛtopastaraṇam asi amṛtāya tvā upastṛṇāmi iti pāṇau udakam ānīya jīvāḥ stha iti sūktena tris ācāmati sa yat pūrvam ācāmati sapta prāṇān tān etena asmin āpyāyayati yāḥ hi ā imāḥ bāhyāḥ śarīrāt mātrāḥ tat yathā etat agnim vāyum ādityam candramasam paśūn anyān ca prajāḥ tān etena asmin āpyāyayati āpaḥ amṛtam sa yat dvitīyam ācāmati sapta apānān tān etena asmin āpyāyayati yāḥ hi ā imāḥ bāhyāḥ śarīrāt mātrāḥ tat yathā etat paurṇamāsīm aṣṭakām amāvāsyām śraddhām dīkṣām yajñam dakṣiṇāḥ tān etena asmin āpyāyayati āpaḥ amṛtam sa yat tṛtīyam ācāmati sapta vyānān tān etena asmin āpyāyayati yāḥ hi ā imāḥ bāhyāḥ śarīrāt mātrāḥ tat yathā etat pṛthivīm antarikṣam divam nakṣatrāṇi ṛtūn ārtavān saṃvatsarān tān etena asmin āpyāyayati āpaḥ amṛtam puruṣaḥ brahma tasmāt vai vidvān puruṣam idam puṇḍarīkam iti prāṇaḥ eṣa sa puri śete sam puri śete iti puriśayam santam prāṇam puruṣaḥ iti ācakṣate parokṣeṇa parokṣa priyāḥ iva hi devāḥ bhavanti pratyakṣa dviṣaḥ sa yat pūrvam ācāmati purastāddhomān tena asmin avarunddhe sa yat dvitīyam ācāmati ājyabhāgau tena asmin avarunddhe sa yat tṛtīyam ācāmati saṃsthita homān tena asmin avarunddhe sa yat dvis pariśumbhati tat samidh saṃbarhiḥ sa yat sarvāṇi khāni sarvam deham āpyāyayati yat ca anya dātāram mantra kāryam yajñe skandati sarvam tena asmin avarunddhe sa yat oṃ pūrvān mantrān prayuṅkte ā sarvamedhāt ete kratavaḥ ete eva asya sarveṣu lokeṣu sarveṣu deveṣu sarveṣu vedeṣu sarveṣu bhūteṣu sarveṣu sattveṣu kāmacāraḥ kāma vimocanam bhavati ardhe ca na pramīyate yaḥ evam veda tat api etat ṛcā uktam āpaḥ bhṛgu aṅgiraḥ rūpam āpaḥ bhṛgu aṅgiraḥ mayam sarvam āpaḥ mayam bhūtam sarvam bhṛgu aṅgiraḥ mayam antarā ete trayaḥ vedāḥ bhṛgūn aṅgirasaḥ anugāḥ apām puṣpam mūrtiḥ ākāśam pavitram uttamam iti ācamya abhyukṣya ātmānam anumantrayate indra jīva iti brāhmaṇam om brahmacārīṣṇan carati rodasī ubhe iti ācāryam āha tasmin devāḥ saṃmanasaḥ bhavanti iti vāyum āha sa sadyas eti pūrvasmāt uttaram samudram iti ādityam āha dīkṣitaḥ dīrgha śmaśruḥ eṣa dīkṣitaḥ eṣa dīrgha śmaśruḥ eṣaḥ eva ācārya sthāne tiṣṭhan ācāryaḥ iti stūyate vaidyuta sthāne tiṣṭhan vāyuḥ iti stūyate dyau sthāne tiṣṭhan ādityaḥ iti stūyate tat api etat ṛcā uktam brahmacārīṣṇan iti jāyamānaḥ ha vai brāhmaṇaḥ sapta indriyāṇi abhijāyate brahmavarcasam ca yaśaḥ ca svapnam ca krodham ca ślāghām ca rūpam ca puṇyam eva gandham saptamam tāni ha vai asya etāni brahmacaryam upetya upakrāmanti mṛgān asya brahmavarcasam gacchati ācāryam yaśaḥ ajagaram svapnaḥ varāham krodhaḥ apaḥ ślāghā kumārīm rūpam oṣadhi vanaspatīn puṇyaḥ gandhaḥ sa yat mṛga ajināni vaste tena tat brahmavarcasam avarunddhe yat asya mṛgeṣu bhavati sa ha snātaḥ brahmavarcasī bhavati sa yat ahar ahar ācāryāya karma karoti tena tat yaśaḥ avarunddhe yat asya ācārye bhavati sa ha snātaḥ yaśasvī bhavati sa yat suṣupsuḥ nidrām ninayati tena tam svapnam avarunddhe yaḥ asya ajagare bhavati tam ha snātam svapantam āhuḥ svapitu mā enam bobudhatha iti sa yat kruddhaḥ vācā na kaṃcana hinasti puruṣāt puruṣāt pāpīyān iva manyamānaḥ tena tam krodham avarunddhe yaḥ asya varāhe bhavati tasya ha snātasya krodhāḥ ślāghīyasam viśante atha adbhiḥ ślāghamānaḥ na snāyāt tena tām ślāghām avarunddhe yā asya apsu bhavati sa ha snātaḥ ślāghīyaḥ anyebhyaḥ ślāghyate atha etat brahmacāriṇaḥ rūpam yat kumāryāḥ tām nagnām na udīkṣeta iti vā iti vā mukham viparidhāpayet tena tat rūpam avarunddhe yat asya kumāryām bhavati tam ha snātam kumārīm iva nirīkṣante atha etat brahmacāriṇaḥ puṇyaḥ gandhaḥ yaḥ oṣadhi vanaspatīnām tāsām puṇyam gandham pracchidya na upajighret tena tam puṇyam gandham avarunddhe yaḥ asya oṣadhi vanaspatiṣu bhavati sa ha snātaḥ puṇya gandhiḥ bhavati sa vā eṣa upayaṃś caturdhopaity agniṃ pādenācāryaṃ pādena grāmaṃ pādena mṛtyuṃ pādena sa yad aharahaḥ samidha āhṛtya sāyaṃ prātar agniṃ paricaret tena taṃ pādam avarunddhe yo 'syāgnau bhavati sa yad aharahar ācāryāya karma karoti tena taṃ pādam avarunddhe yo 'syācārye bhavati sa yad aharahar grāmaṃ praviśya bhikṣām eva parīpsati na maithunaṃ tena taṃ pādam avarunddhe yo 'sya grāme bhavati sa yat kruddho vācā na kaṃcana hinasti puruṣātpuruṣāt pāpīyān iva manyamānas tena taṃ pādam avarunddhe yo 'sya mṛtyau bhavati pañca ha vā ete brahmacāriṇy agnayo dhīyante dvau pṛthagghastayor mukhe hṛdaya upastha eva pañcamaḥ sa yad dakṣiṇena pāṇinā striyaṃ na spṛśati tenāharahar yājināṃ lokam avarunddhe yat savyena tena pravrājinām yan mukhena tenāgnipraskandinām yaddhṛdayena tena śūrāṇām yad upasthena tena gṛhamedhinām taiś cet striyaṃ parāharaty anagnir iva śiṣyate sa yad aharahar ācāryāya kule 'nutiṣṭhate so 'nuṣṭhāya brūyād dharma gupto mā gopāyeti dharmo hainaṃ gupto gopāyati tasya ha prajā śvaḥ śvaḥ śreyasī śreyasīha bhavati dhāyyaiva pratidhīyate svarge loke pitṝn nidadhāti tāntavaṃ na vasīta yas tāntavaṃ vaste kṣatraṃ vardhate na brahma tasmāt tāntavaṃ na vasīta brahma vardhatāṃ mā kṣatram iti nopary āsīta yad upary āste prāṇam eva tadātmano 'dharaṃ kurute yad vāto vahati adha evāsītādhaḥ śayītādhas tiṣṭhed adho vrajet evaṃ ha sma vai tat pūrve brāhmaṇā brahmacaryaṃ caranti taṃ ha sma tatputraṃ bhrātaraṃ vopatāpinam āhur upanayetainam iti ā samiddhārāt svar eṣyanto 'nnam adyāt athāha jaghanam āhuḥ snāpayetainam ity ā samiddhārāt na hy etāni vratāni bhavanti taṃ cec chayānam ācāryo 'bhivadet sa pratisaṃhāya pratiśṛṇuyāt taṃ cec chayānam utthāya taṃ ced utthitam abhiprakramya taṃ ced abhiprakrāntam abhipalāyamānam evaṃ ha sma vai tat pūrve brāhmaṇā brahmacaryaṃ caranti teṣāṃ ha sma vaiṣā puṇyā kīrtir gacchaty ā ha vā ayaṃ so 'dya gamiṣyatīti janamejayo ha vai pārīkṣito mṛgayāṃ cariṣyan haṃsābhyām asiṣyann upāvatastha iti tāv ūcatur janamejayaṃ pārīkṣitam abhyājagāma sa hovāca namo vāṃ bhagavantau kau nu bhagavantāv iti tāv ūcatur dakṣiṇāgniś cāhavanīyaś ceti sa hovāca namo vāṃ bhagavantau tadākīyatām iti ihopārāmam iti api kila devā na ramante na hi devā na ramante api caikopārāmād devā ārāmam upasaṃkrāmantīti sa hovāca namo vāṃ bhagavantau kiṃ puṇyam iti brahmacaryam iti kiṃ laukyam iti brahmacaryam eveti tat ko veda iti dantāvalo dhaumraḥ atha khalu dantāvalo dhaumro yāvati tāvati kāle pārīkṣitaṃ janamejayam abhyājagāma tasmā utthāya svayam eva viṣṭaraṃ nidadhau tam upasaṃgṛhya papracchādhīhi bho kiṃ puṇyam iti brahmacaryam iti kiṃ laukyam iti brahmacaryam eveti tasmā etat provācāṣṭācatvāriṃśadvarṣaṃ sarvavedabrahmacaryam tac caturdhā vedeṣu vyuhya dvādaśavarṣaṃ brahmacaryaṃ dvādaśavarṣāṇy avarārdham api snāyaṃś cared yathāśakty aparam tasmā uhasyṛṣabhau sahasraṃ dadau apy apakīrtitam ācāryo brahmacārīty eka āhur ākāśam adhidaivatam athādhyātmaṃ brāhmaṇo vratavāṃś caraṇavān brahmacārī brahma ha vai prajā mṛtyave samprāyacchat brahmacāriṇam eva na sampradadau sa hovācāśyām asminn iti kim iti yāṃ rātrīṃ samidham anāhṛtya vaset tām āyuṣo 'varundhīyeti tasmād brahmacāry aharahaḥ samidha āhṛtya sāyaṃ prātar agniṃ paricaret nopary upasādayed atha pratiṣṭhāpayet yad upary upasādayej jīmūtavarṣī tad ahaḥ parjanyo bhavati te devā abruvan brāhmaṇo vā ayaṃ brahmacaryaṃ cariṣyati brūtāsmai bhikṣā iti gṛhapatir brūta bahucārī gṛhapatnyā iti kim asyā vṛñjītādadatyā iti iṣṭāpūrtasukṛtadraviṇam avarundhyād iti tasmād brahmacāriṇe 'harahar bhikṣāṃ dadyād gṛhiṇī mā māyam iṣṭāpūrtasukṛtadraviṇam avarundhyād iti saptamīṃ nātinayet saptamīm atinayan na brahmacārī bhavati samidbhaikṣe saptarātram acaritavān brahmacārī punarupaneyo bhavati nopariśāyī syān na gāyano na nartano na saraṇo na niṣṭhīvet yad upariśāyī bhavaty abhīkṣṇaṃ nivāsā jāyante yad gāyano bhavaty abhīkṣṇaśa ākrandān dhāvante yan nartano bhavaty abhīkṣṇaśaḥ pretān nirharante yat saraṇo bhavaty abhīkṣṇaśaḥ prajāḥ saṃviśante yan niṣṭhīvati madhya eva tadātmano niṣṭhīvati sa cen niṣṭhīved divo nu mām yad atrāpi madhor ahaṃ yad atrāpi rasasya me ity ātmānam anumantrayate yad atrāpi madhor ahaṃ niraṣṭhaviṣam asmṛtam agniś ca tat savitā ca punar me jaṭhare dhattāṃ yad atrāpi rasasya me parāpapātāsmṛtaṃ tad ihopahvayāmahe tan ma āpyāyatāṃ punar iti na śmaśānam ātiṣṭhet sa ced abhitiṣṭhed udakaṃ haste kṛtvā yadīdam ṛtukāmyety abhimantrya japant samprokṣya parikrāmet samayāyoparivrajet yadīdam ṛtukāmyāghaṃ ripram upeyima andhaḥ śloṇa iva hīyatāṃ mā no 'nvāgād aghaṃ yata iti atha haitad devānāṃ pariṣūtaṃ yad brahmacārī tad apy etad ṛcoktaṃ devānām etat pariṣūtam anabhyārūḍhaṃ carati rocamānaṃ tasmin sarve paśavas tatra yajñās tasminn annaṃ saha devatābhir iti brāhmaṇam prāṇāpānau janayann iti śaṅkhasya mukhe maharṣer vasiṣṭhasya putra etāṃ vācaṃ sasṛje śītoṣṇāv ihotsau prādurbhaveyātām iti tathā tac chaśvad anuvartate atha khalu vipāṇmadhye vasiṣṭhaśilā nāma prathama āśramaḥ dvitīyaḥ kṛṣṇaśilāḥ tasmin vasiṣṭhaḥ samatapat viśvāmitrajamadagnī jāmadagne tapataḥ gautamabharadvājau siṃhau prabhave tapataḥ guṃgur guṃguvāse tapati ṛṣir ṛṣidroṇe 'bhyatapat agastyo 'gastyatīrthe tapati divy atrir ha tapati svayambhūḥ kaśyapaḥ kaśyapatuṅge 'bhyatapat ulavṛkarkṣutarakṣuḥ śvā varāhacilvaṭibabrukāḥ sarpadaṃṣṭranaḥ saṃhanukṛṇvānāḥ kaśyapatuṅgadarśanāt saraṇavāṭāt siddhir bhavati brāhmyaṃ varṣasahasram ṛṣivane brahmacāryekapādenātiṣṭhati dvitīyaṃ varṣasahasraṃ mūrdhany evāmṛtasya dhārām ādhārayat brāhmāṇyaṣṭācatvāriṃśadvarṣasahasrāṇi salilasya pṛṣṭhe śivo 'bhyatapat tasmāt taptāt tapaso bhūya evābhyatapat tad apy etā ṛco 'bhivadanti prāṇāpānau janayann iti brāhmaṇam ekapād dvipada iti vāyur ekapāt tasyākāśaṃ pādaḥ candramā dvipāt tasya pūrvapakṣāparapakṣau pādau ādityas tripāt tasyeme lokāḥ pādāḥ agniḥ ṣaṭpādaḥ tasya pṛthivy antarikṣaṃ dyaur āpa oṣadhivanaspataya imāni bhūtāni pādāḥ teṣāṃ sarveṣāṃ vedā gatir ātmā pratiṣṭhitāś catasro brahmaṇaḥ śākhāḥ atho āhuḥ ṣaḍ iti mūrtir ākāśaś ceti ṛcā mūrtiḥ yājuṣī gatiḥ sāmamayaṃ tejaḥ bhṛgvaṅgirasā māyā etad brahmaiva yajñaś catuṣpād dviḥ saṃsthita iti tasya bhṛgvaṅgirasaḥ saṃsthe atho āhur ekasaṃsthita iti yaddhotarcāṃ maṇḍalaiḥ karoti pṛthivīṃ tenāpyāyayati etasyāṃ hy agniś carati tad apy etad ṛcoktam agnivāsāḥ pṛthivy asitajñūr iti yad adhvaryur yajuṣā karoty antarikṣaṃ tenāpyāyayati tasmin vāyur na niviśate katamac ca nāhar iti tad apy etad ṛcoktam antarikṣe pathibhir hrīyamāṇo na niviśate katamac ca nāhaḥ apāṃ yoniḥ prathamajā ṛtasya kva svij jātaḥ kuta ābabhūveti yad udgātā sāmnā karoti divaṃ tenāpyāyayati tatra hy ādityaḥ śukraś carati tad apy etad ṛcoktam uccā patantam aruṇaṃ suparṇam iti yad brahmarcāṃ kāṇḍaiḥ karoty apas tenāpyāyayati candramāḥ hi apsu carati tad apy etad ṛcoktaṃ candramā apsv antar iti tāsām oṣadhivanaspatayaḥ kāṇḍāni tato mūlakāṇḍaparṇapuṣpaphalapraroharasagandhair yajño vartate adbhiḥ karṇāṇi pravartante adbhiḥ somo 'bhiṣūyate tad yad brahmāṇāṃ karṇāṇi karmaṇy āmantrayaty apas tenānujānāti eṣo hy asya bhāgaḥ tad yathā bhokṣyamāṇaḥ apa eva prathamam ācāmayed apa upariṣṭād evaṃ yajño 'dbhir eva pravartate apsu saṃsthāpyate tasmād brahmā purastāddhomasaṃsthitahomair yajño vartate antarā hi purastāddhomasaṃsthitahomair yajñaṃ parigṛhṇāti antarā hi bhṛgvaṅgiraso vedān āduhya bhṛgvaṅgirasaḥ somapānaṃ manyante somātmako hy ayaṃ veda tad apy etad ṛcoktaṃ somaṃ manyate papivān iti tad yathemāṃ pṛthivīm udīrṇāṃ jyotiṣā dhūmāyamānāṃ varṣaṃ śamayati evaṃ brahmā bhṛgvaṅgirobhir vyāhṛtibhir yajñasya viriṣṭaṃ śamayati agnir ādityāya śamayati ete 'ṅgirasaḥ eta idaṃ sarvaṃ samāpnuvanti vāyur āpaś candramā ity ete bhṛgavaḥ eta idaṃ sarvaṃ samāpyāyayanti ekam eva saṃsthaṃ bhavatīti brāhmaṇam vicārī ha vai kābandhiḥ kabandhasya ātharvaṇasya putraḥ medhāvī mīmāṃsakaḥ anūcānaḥ āsa sa ha svena atimānena mānuṣam vittam na iyāya tam mātā uvāca te eva etat annam avocan te ime eṣu kuru pañcāleṣu aṅga magadheṣu kāśi kauśaleṣu śālva matsyeṣu sa vaśa uśīnareṣu udīcyeṣu annam adanti iti atha vayam tava eva atimānena an ādyāḥ smaḥ vatsa vāhanam anviccha iti sa māndhātuḥ yauvanāśvasya sārvabhaumasya rājñaḥ somam prasūtam ājagāma sa sadaḥ anupraviśya ṛtvijaḥ ca yajamānam ca āmantrayāmāsa tat yāḥ prācyaḥ nadyaḥ vahanti yāḥ ca dakṣiṇācyaḥ yāḥ ca pratīcyaḥ yāḥ ca udīcyaḥ tāḥ sarvāḥ pṛthak nāmadheyāḥ iti ācakṣate tāsām samudram abhipadyamānānām chidyate nāmadheyam samudraḥ iti ācakṣate evam ime sarve vedāḥ nirmitāḥ sa kalpāḥ sa rahasyāḥ sa brāhmaṇāḥ sa upaniṣatkāḥ sa itihāsāḥ sa anvākhyānāḥ sa purāṇāḥ sa svarāḥ sa saṃskārāḥ sa niruktāḥ sa anuśāsanāḥ sa anumārjanāḥ sa vākovākyāḥ teṣām yajñam abhipadyamānānām chidyate nāmadheyam yajñaḥ iti eva ācakṣate bhūmer ha vā etad vicchinnaṃ devayajanaṃ yad aprākpravaṇaṃ yad anudakpravaṇaṃ yatkṛtrimaṃ yat samaviṣamam idaṃ ha tv eva devayajanaṃ yat samaṃ samūlam avidagdhaṃ pratiṣṭhitaṃ prāgudakpravaṇaṃ samaṃ samāstīrṇam iva bhavati yatra brāhmaṇasya brāhmaṇatāṃ vidyād brahmā brahmatvaṃ karotīti voce chandas tan na vindāmo yenottaram emahīti tān ha papraccha kiṃ vidvān hotā hautraṃ karoti kiṃ vidvān adhvaryur ādhvaryavaṃ karoti kiṃ vidvān udgātaudgātraṃ karoti kiṃ vidvān brahmā brahmatvaṃ karotīti voce chandas tan na vindāmo yenottaram emahīti te brūmo vāg eva hotā hautraṃ karoti vāco hi stomāś ca vaṣaṭkārāś cābhisaṃpadyante te brūmo vāg eva hotā vāg brahma vāg deva iti prāṇāpānābhyām evādhvaryur ādhvaryavaṃ karoti prāṇapraṇītāni ha bhūtāni prāṇapraṇītāḥ praṇītāḥ te brūmaḥ prāṇāpānāv evādhvaryuḥ prāṇāpānau brahma prāṇāpānau deva iti cakṣuṣaivodgātaudgātraṃ karoti cakṣuṣā hīmāni bhūtāni paśyanti atho cakṣur evodgātā cakṣur brahma cakṣur deva iti manasaiva brahmā brahmatvaṃ karoti manasā hi tiryak ca diśa ūrdhvaṃ yac ca kiṃca manasaiva karoti tad brahma te brūmo mana eva brahmā mano brahma mano deva iti tad yathā ha vā idaṃ yajamānaś ca yājayitāraś ca divaṃ brūyuḥ pṛthivīti pṛthivīṃ vā dyaur iti brūyus tad anyo nānujānāty etām evaṃ nānujānāti yad etad brūyāt atha nu katham iti hotety eva hotāraṃ brūyād vāg iti vācaṃ brahmeti brahma deva iti devam adhvaryur ity evādhvaryuṃ brūyāt prāṇāpānāv iti prāṇāpānau brahmeti brahma deva iti devam udgātety evodgātāraṃ brūyāc cakṣur iti cakṣur brahmeti brahma deva iti devaṃ brahmety eva brahmāṇaṃ brūyān mana iti mano brahmeti brahma deva iti devam nānāpravacanāni ha vā etāni bhūtāni bhavanti ye caivāsomapaṃ yājayanti ye ca surāpaṃ ye ca brāhmaṇaṃ vicchinnaṃ somayājinaṃ taṃ prātaḥ samitpāṇaya upodeyur upāyāmo bhavantam iti kimartham iti yān eva no bhavāṃs tān hyaḥ praśnān apṛcchat tān eva no bhavān vyācakṣīteti tatheti tebhya etān praśnān vyācacaṣṭe tad yena ha vā idaṃ vidyamānaṃ cāvidyamānaṃ cābhinidadhāti tad brahma tad yo veda sa brāhmaṇo 'dhīyāno 'dhītyācakṣata iti brāhmaṇam athāto devayajanāni ātmā devayajanam śraddhā devayajanam ṛtvijo devayajanam bhaumaṃ devayajanam tad vā etad ātmā devayajanaṃ yad upavyāyacchamāno vānupavyāyacchamāno vā śarīram adhivasati eṣa yajñaḥ eṣa yajataḥ etaṃ yajantaḥ etad devayajanam athaitacchraddhā devayajanam yadaiva kadācid ādadhyāt śraddhā tv evainaṃ nātīyāt tad devayajanam athaitad ṛtvijo devayajanam yatra kvacid brāhmaṇo vidyāvān mantreṇa karoti tad devayajanam athaitad bhaumaṃ devayajanam yatrāpas tiṣṭhanti yatra syandanti pra tad vahanty udvahanti tad devayajanam yat samaṃ samūlam avidagdhaṃ pratiṣṭhitaṃ prāgudakpravaṇaṃ samaṃ samāstīrṇam iva bhavati yasya śvabhra ūrmo vṛkṣaḥ parvato nadī panthā vā purastāt syāt na devayajanamātraṃ purastāt paryavaśiṣyet nottarato 'gneḥ paryupasīderann iti brāhmaṇam aditir vai prajākāmaudanam apacat tata ucchiṣṭam āśnāt sā garbham adhatta tata ādityā ajāyanta ya eṣa odanaḥ pacyata ārambhaṇam evaitat kriyata ākramaṇam eva prādeśamātrīḥ samidho bhavanti etāvān hy ātmā prajāpatinā saṃmitaḥ agner vai yā yajñiyā tanūr aśvatthe tayā samagacchata eṣāsya ghṛtyā tanūr yad ghṛtam yad ghṛtena samidho 'nakti tābhyām evainaṃ tat tanūbhyāṃ samardhayati yan nirmārgasyādadhāty avagūrtyā vai vīryaṃ kriyate yan nirmārgasyādadhāty avagūrtyā eva saṃvatsaro vai prajananam agniḥ prajananam etat prajananam yat saṃvatsara ṛcāgnau samidham ādadhāti prajananād evainaṃ tat prajanayitā prajanayati abhaktartur vai puruṣaḥ na hi tad veda yam ṛtum abhijāyate yan nakṣatraṃ tad āpnoti ya eṣa odanaḥ pacyate yonir evaiṣā kriyate yat samidha ādhīyante retas tad dhīyate saṃvatsare vai reto hitaṃ prajāyate yaḥ saṃvatsare paryete 'gnim ādhatte prajātam evainam ādhatte dvādaśasu rātrīṣu purā saṃvatsarasyādheyāḥ tā hi saṃvatsarasya pratimā atho tisṛṣv atho dvayor atho pūrvedyur ādheyās ta evāgnim ādadhānena ādityā vā ita uttamā amuṃ lokam āyan te pathirakṣayas ta iyakṣamāṇaṃ pratinudantaḥ uccheṣaṇabhājā vā ādityāḥ yad ucchiṣṭam yad ucchiṣṭena samidho 'nakti tebhya eva prāvocat tebhya eva procya svargaṃ lokaṃ yāti prajāpatiḥ atharvā devaḥ sa tapaḥ taptvā etam cātuḥprāśyam brahmaudanam niramimīta catur lokam catur devam catur vedam catur hautram iti catvāraḥ vai ime lokāḥ pṛthivī antarikṣam dyauḥ āpaḥ iti catvāraḥ vai ime devāḥ agniḥ vāyuḥ ādityaḥ candramāḥ catvāraḥ vai ime vedāḥ ṛgvedaḥ yajurvedaḥ sāmavedaḥ brahmavedaḥ iti catasraḥ vai imāḥ hotrāḥ hautram ādhvaryavam audgātram brahmatvam iti tat api etat ṛcā uktam catvāri śṛṅgā trayaḥ asya pādāḥ dve śīrṣe sapta hastāsaḥ asya tridhā baddhaḥ vṛṣabhaḥ roravīti mahaḥ devaḥ martyāṁ āviveśa iti catvāri śṛṅgā iti vedāḥ vai ete uktāḥ trayaḥ asya pādāḥ iti savanāni eva dve śīrṣe iti brahmaudana pravargyau eva sapta hastāsaḥ asya iti chandāṃsi eva tridhā baddhaḥ iti mantraḥ kalpaḥ brāhmaṇam vṛṣabhaḥ roravīti eṣa ha vai vṛṣabhaḥ eṣa tat roravīti yat yajñeṣu śastrāṇi śaṃsati ṛgbhiḥ yajurbhiḥ sāmabhiḥ brahmabhiḥ iti mahaḥ devaḥ martyāṁ āviveśa iti eṣa ha vai mahān devaḥ yat yajñaḥ eṣa martyāṁ āviveśa yo vidyāt sapta pravata iti prāṇān āha sapta vidyāt parāvataḥ iti apānān āha śiraḥ yajñasya yaḥ vidyāt iti etat vai yajñasya śiraḥ yat mantravān brahmaudanaḥ yaḥ ha vai etam amantravantam brahmaudanam upeyāt apaśirasā ha vai asya yajñam upetaḥ bhavati tasmāt mantravantam eva brahmaudanam upeyāt na amantravantam iti brāhmaṇam kimupajña ātreyo bhavatīti ādityaṃ hi tamo jagrāha tad atrir apanunoda tad atrir anvapaśyat tad apy etad ṛcoktaṃ srutād yam atrir divam unnināya divi tvātrir adhārayat sūryā māsāya kartava iti taṃ hovāca varaṃ vṛṇīṣveti sa hovāca dakṣiṇīyā me prajā syād iti tasmād ātreyāya prathamaṃ dakṣiṇā yajñe dīyanta iti brāhmaṇam prajāpatir vedān uvācāgnīn ādadhīyeti tān vāg abhyuvācāśvo vai sambhārāṇām iti taṃ ghorāt krūrāt salilāt sarasa udāninyuḥ tān vāg abhyuvācāśvaḥ śamyeteti tatheti tam ṛgveda etyovācāham aśvaṃ śameyam iti tasmā abhisṛptāya mahad bhayaṃ sasṛje sa etāṃ prācīṃ diśaṃ bheje sa hovācāśānto nv ayam aśva iti taṃ yajurveda etyovācāham aśvaṃ śameyam iti tasmā abhisṛptāya mahad bhayaṃ sasṛje sa etāṃ pratīcīṃ diśaṃ bheje sa hovācāśānto nv ayam aśva iti taṃ sāmaveda etyovācāham aśvaṃ śameyam iti kena nu tvaṃ śamayiṣyasīti rathantaraṃ nāma me sāmāghoraṃ cākrūraṃ ca tenāśva abhiṣṭūyeteti tasmā apy abhisṛptāya tad eva mahad bhayaṃ sasṛje sa etām udīcīṃ diśaṃ bheje sa hovācāśānto nv ayam aśva iti tān vāg abhyuvāca śaṃyumātharvaṇaṃ gacchateti te śaṃyumātharvaṇam āsīnaṃ prāpyocur namas te astu bhagavann aśvaḥ śamyeteti tatheti sa khalu kabandhasyātharvaṇasya putram āmantrayāmāsa vicārinn iti bhago iti hāsmai pratiśrutaṃ pratiśuśrāva aśvaḥ śamyeteti tatheti sa khalu śāntyudakaṃ cakārātharvaṇībhiś cāṅgirasībhiś ca cātanair mātṛnāmabhir vāstoṣpatyair iti śamayati tasya ha snātasyāśvasyābhyukṣitasya sarvebhyo romasamarebhyo 'ṅgārā āśīryanta so 'śvas tuṣṭo namaskāraṃ cakāra namaḥ śaṃyumātharvaṇāya yo mā yajñiyam acīkᄆpad iti bhaviṣyanti ha vā ato 'nye brāhmaṇā laghusambhāratamāḥ ta ādityasya pada ādhāsyanty anaḍuho vatsasyājasya śravaṇasya brahmacāriṇo vā etad vā ādityasya padaṃ yad bhūmiḥ tasyaiva pada āhitaṃ bhaviṣyatīti so 'gnau praṇīyamāṇe 'śve 'nvārabdhaṃ brahmā yajamānaṃ vācayati yad akrandaḥ prathamaṃ jāyamāna iti pañca taṃ brāhmaṇā upavahanti taṃ brahmopākurute eṣa ha vai vidvānt sarvavid brahmā yad bhṛgvaṅgirovid iti brāhmaṇam devāś ca ha vā asurāś cāspardhanta te devā indram abruvann imaṃ nas tāvad yajñaṃ gopāya yāvad asuraiḥ saṃyatāmahā iti sa vai nas tena rūpeṇa gopāya yena no rūpeṇa bhūyiṣṭhaṃ chādayasi yena śakṣyasi goptum iti sa ṛgvedo bhūtvā purastāt parītyopātiṣṭhat taṃ devā abruvann anyat tad rūpaṃ kuruṣva naitena no rūpeṇa bhūyiṣṭhaṃ chādayasi naitena śakṣyasi goptum iti sa yajurvedo bhūtvā paścāt parītyopātiṣṭhat taṃ devā abruvann anyat tad rūpaṃ kuruṣva naitena no rūpeṇa bhūyiṣṭhaṃ chādayasi naitena śakṣyasi goptum iti sa sāmavedo bhūtvottarataḥ parītyopātiṣṭhat taṃ devā abruvann anyad eva tad rūpaṃ kuruṣva naitena no rūpeṇa bhūyiṣṭhaṃ chādayasi naitena śakṣyasi goptum iti sa indra uṣṇīṣī brahmavedo bhūtvā dakṣiṇataḥ parītyopātiṣṭhat taṃ devā abruvann etat tad rūpaṃ kuruṣvaitena no rūpeṇa bhūyiṣṭhaṃ chādayasy etena śakṣyasi goptum iti tad yad indra uṣṇīṣī brahmavedo bhūtvā dakṣiṇataḥ parītyopātiṣṭhat tad brahmābhavat tad brahmaṇo brahmatvam tad vā etad atharvaṇo rūpaṃ yad uṣṇīṣī brahmā taṃ dakṣiṇato viśve devā upāsīdan taṃ yad dakṣiṇato viśve devā upāsīdaṃs tat sadasyo 'bhavat tat sadasyasya sadasyatvam baler ha vā etad balam upajāyate yat sadasye āmayato vai vrajasya bahulataraṃ vrajaṃ vidanti ghorā vā eṣā dig dakṣiṇā śāntā itarāḥ tad yāni stutāni brahmānumantrayate manasaiva tāni sadasyo janad ity etāṃ vyāhṛtiṃ japati ātmānaṃ janayati najityātmānam apitve dadhāti taṃ devā abruvan varaṃ vṛṇīṣveti vṛṇā iti sa varam avṛṇīta asyām eva māṃ hotrāyām indrabhūtaṃ punanta stuvantaḥ śaṃsantas tiṣṭheyur iti taṃ tasyām eva hotrāyām indrabhūtaṃ punanta stuvantaḥ śaṃsanto 'tiṣṭhan taṃ yat tasyām eva hotrāyām indrabhūtaṃ punanta stuvantaḥ śaṃsanto 'tiṣṭhaṃs tad brāhmaṇācchaṃsy abhavat tad brāhmaṇācchaṃsino brāhmaṇācchaṃsitvam saiṣaindrī hotrā yad brāhmaṇācchaṃsīyā dvitīyaṃ varaṃ vṛṇīṣveti vṛṇā iti sa varam avṛṇīta asyām eva māṃ hotrāyāṃ vāyubhūtaṃ punanta stuvantaḥ śaṃsantas tiṣṭheyur iti taṃ tasyām eva hotrāyāṃ vāyubhūtaṃ punanta stuvantaḥ śaṃsanto 'tiṣṭhan taṃ yat tasyām eva hotrāyāṃ vāyubhūtaṃ punanta stuvantaḥ śaṃsanto 'tiṣṭhaṃs tat potābhavat tat potuḥ potṛtvam saiṣā vāyavyā hotrā yat potrīyā tṛtīyaṃ varaṃ vṛṇīṣveti vṛṇā iti sa varam avṛṇīta asyām eva māṃ hotrāyām agnibhūtam indhānāḥ punanta stuvantaḥ śaṃsantas tiṣṭheyur iti taṃ tasyām eva hotrāyām agnibhūtam indhānāḥ punanta stuvantaḥ śaṃsanto 'tiṣṭhan taṃ yat tasyām eva hotrāyām agnibhūtam indhānāḥ punanta stuvantaḥ śaṃsanto 'tiṣṭhaṃs tad āgnīdhro 'bhavat tad āgnīdhrasyāgnīdhratvam saiṣāgneyī hotrā yad āgnīdhrīyeti brāhmaṇam brāhmaṇo ha vā imam agniṃ vaiśvānaraṃ babhāra so 'yam agnir vaiśvānaro brāhmaṇena bhriyamāṇa imāṃl lokāñ janayate athāyam īkṣate 'gnir jātavedā brāhmaṇadvitīyo ha vā ayam idam agnir vaiśvānaro jvalati hantāhaṃ yan mayi teja indriyaṃ vīryaṃ tad darśayāmy uta vai mā bibhṛyād iti sa ātmānam āpyāyyaitaṃ payo 'dhok tam imaṃ brāhmaṇaṃ darśayitvātmany ajuhot sa dvitīyam ātmānam āpyāyyaitaṃ ghṛtam adhok tam imaṃ brāhmaṇaṃ darśayitvātmany ajuhot sa tṛtīyam ātmānam āpyāyyaitad idaṃ viśvaṃ vikṛtam annādyam adhok tam imaṃ brāhmaṇaṃ darśayitvātmany ajuhot sa caturtham ātmānam āpyāyyaitena brāhmaṇasya jāyāṃ virājam apaśyat tām asmai prāyacchat sātmā apitvam abhavat tata imam agniṃ vaiśvānaraṃ parāsyur brāhmaṇo 'gniṃ jātavedasam adhatta so 'yam abravīd agne jātavedo 'bhinidhehi mehīti tasya dvaitaṃ nāmādhattāghoraṃ cākrūraṃ ca so 'śvo bhavat tasmād aśvo vahena rathaṃ na bhavati pṛṣṭhena sādinam sa devān āgacchat sa devebhyo 'nvātiṣṭhat tasmād devā abibhayuḥ taṃ brahmaṇe prāyacchat tam etayarcāśamayat agniṃ tvāhur vaiśvānaraṃ sadanān pradahanv agāḥ sa no devatrādhibrūhi mā riṣāmā vayaṃ taveti tam etābhiḥ pañcabhir ṛgbhir upākurute yad akrandaḥ prathamaṃ jāyamāna iti so 'śāmyat tasmād aśvaḥ paśūnāṃ jighatsutamo bhavati vaiśvānaro hy eṣa tasmād agnipadam aśvaṃ brahmaṇe dadāti brahmaṇe hi prattam tasya rasam apīḍayat sa raso 'bhavat raso ha vā eṣa taṃ vā etaṃ rasaṃ santaṃ ratha ity ācakṣate parokṣeṇa parokṣapriyā iva hi devā bhavanti pratyakṣadviṣaḥ sa devān āgacchat sa devebhyo 'nvātiṣṭhat tasmād devā abibhayuḥ taṃ brahmaṇe prāyacchat tam etayarcājyāhutyābhyajuhot indrasyaujo marutām anīkam iti ratham abhihutya tam etayarcātiṣṭhad vanaspate vīḍvaṅgo hi bhūyāḥ iti tasmād āgnyādheyikaṃ rathaṃ brahmaṇe dadāti brahmaṇe hi prattam tasya takṣāṇas tanūṃ jyeṣṭhāṃ dakṣiṇāṃ niramimata tāṃ pañcasv apaśyad ṛci yajuṣi sāmni śānte 'tha ghore tāsāṃ dve brahmaṇe prāyacchad vācaṃ ca jyotiś ca vāg vai dhenur jyotir hiraṇyam tasmād āgnyādheyikāṃ cātuḥprāśyāṃ dhenuṃ brahmaṇe dadāti brahmaṇe hi prattā paśuṣu śāmyamāneṣu cakṣur hāpayanti cakṣur eva tad ātmani dhatte yad vai cakṣus taddhiraṇyam tasmād āgnyādheyikaṃ hiraṇyaṃ brahmaṇe dadāti brahmaṇe hi prattaṃ tasyātmann adhatta tena prājvalayat yan nādhatta tad āglābhavat tad āglā bhūtvā sā samudraṃ prāviśat sā samudram adahat tasmāt samudro durgiravapi vaiśvānareṇa hi dagdhaḥ sā pṛthivīm udait sā pṛthivīṃ vyadahat sā devān āgacchat sā devān aheḍat te devā brahmāṇam upādhāvan sa naivāgāyan nānṛtyat saiṣāglā eṣā kāruvidā nama taṃ vā etam āglāhataṃ santam āglāgṛdha ity ācakṣate parokṣeṇa parokṣapriyā iva hi devā bhavanti pratyakṣadviṣaḥ ya eṣa brāhmaṇo gāyano nartano vā bhavati tam āglāgṛdha ity ācakṣate tasmād brāhmaṇo naiva gāyen na nṛtyen māglāgṛdhaḥ syāt tasmād brāhmyaṃ pūrvaṃ havir aparaṃ prājāpatyaṃ prājāpatyād brāhmyam evottaram iti brāhmaṇam atharvāṇaś ca ha vā aṅgirasaś ca bhṛgucakṣuṣī tad brahmābhivyapaśyan tadajānan vayaṃ vā idaṃ sarvaṃ yad bhṛgvaṅgirasa iti te devā brāhmyaṃ havir yat sāṃtapane 'gnāv ajuhavuḥ etad vai brāhmyaṃ havir yat sāṃtapane 'gnau hūyate eṣa ha vai sāṃtapano 'gnir yad brāhmaṇaḥ tasyorjayorjāṃ devā abhajanta sumanasa eva svadhāṃ pitaraḥ śraddhayā svargaṃ lokaṃ brāhmaṇāḥ tena sunvanty ṛṣayo 'ntata striyaḥ kevala ātmany avārundhata bāhyā ubhayena sunvanti yad vai yajñe brāhmyaṃ havir na nirupyetānṛjavaḥ prājāpatyahaviṣo manuṣyā jāyeran asau yāṃllokāñchṛṇviti pitā hy eṣa āhavanīyasya gārhapatyasya dakṣiṇāgner yo 'gnihotraṃ juhotīti devāḥ priye dhāmani madanti teṣām eṣo 'gniḥ sāṃtapanaḥ śreṣṭho bhavati etasya vāci tṛptāyām agnis tṛpyati prāṇe tṛpte vāyus tṛpyati cakṣuṣi tṛpta ādityas tṛpyati manasi tṛpte candramās tṛpyati śrotre tṛpte diśaś cāntardeśāś ca tṛpyanti sneheṣu tṛpteṣv āpas tṛpyanti lomeṣu tṛpteṣv oṣadhivanaspatayas tṛpyanti śarīre tṛpte pṛthivī tṛpyati evam eṣo 'gniḥ sāṃtapanaḥ śreṣṭhas tṛptaḥ sarvāṃs tṛptāṃs tarpayatīti brāhmaṇam sāṃtapanāḥ idam haviḥ iti eṣa ha vai sāṃtapanaḥ agniḥ yat brāhmaṇaḥ yasya garbhādhāna puṃsavana sīmantonnayana jātakarma nāmakaraṇa niṣkramaṇa annaprāśana godāna cūḍākaraṇa upanayana āplavana agnihotra vrata caryā ādīni kṛtāni bhavanti sa sāṃtapanaḥ atha yaḥ ayam anagnikaḥ sa kumbhe loṣṭaḥ tat yathā kumbhe loṣṭaḥ prakṣiptaḥ na eva śauca arthāya kalpate na eva śasyam nirvartayati evam eva ayam brāhmaṇaḥ anagnikaḥ tasya brāhmaṇasya anagnikasya na eva daivam dadyāt na pitryam na ca asya svādhyāya āśiṣaḥ na yajña āśiṣaḥ svargaṃgamāḥ bhavanti tat api etat ṛcā uktam agnim dūtam vṛṇīmahe hotāram viśva vedasam asya yajñasya sukratum iti atha ha prajāpatiḥ somena yakṣyamāṇo vedān uvāca kaṃ vo hotāraṃ vṛṇīya kam adhvaryuṃ kam udgātāraṃ kaṃ brāhmaṇam iti ta ūcur ṛgvidam eva hotāraṃ vṛṇīṣva yajurvidam adhvaryuṃ sāmavidam udgātāram atharvāṅgirovidaṃ brāhmaṇam tathā hāsya yajñaś caturṣu lokeṣu caturṣu deveṣu caturṣu vedeṣu catasṛṣu hotrāsu catuṣpād yajñaḥ pratitiṣṭhati pratitiṣṭhati prajayā paśubhir ya evaṃ veda tasmād ṛgvidam eva hotāraṃ vṛṇīṣva sa hi hautraṃ veda agnir vai hotā pṛthivī vā ṛcām āyatanam agnir devatā gāyatraṃ chando bhūr iti śukram tasmāt tam eva hotāraṃ vṛṇīṣvety etasya lokasya jitaye etasya lokasya vijitaye etasya lokasya saṃjitaye etasya lokasyāvaruddhaye etasya lokasya vivṛddhaye etasya lokasya samṛddhaye etasya lokasyodāttaye etasya lokasya vyāptaye etasya lokasya paryāptaye etasya lokasya samāptaye atha cen naivaṃvidaṃ hotāraṃ vṛṇute purastād evaiṣāṃ yajño ricyate yajurvidam evādhvaryuṃ vṛṇīṣva sa hy ādhvaryavaṃ veda vāyur vā adhvaryuḥ antarikṣaṃ vai yajuṣām āyatanam vāyur devatā traiṣṭubhaṃ chando bhuva iti śukram tasmāt tam evādhvaryuṃ vṛṇīṣvety etasya lokasyety eva atha cen naivaṃvidam adhvaryuṃ vṛṇute paścād evaiṣāṃ yajño ricyate sāmavidam evodgātāraṃ vṛṇīṣva sa hy audgātraṃ veda ādityo vā udgātā dyaur vai sāmnām āyatanam ādityo devatā jāgataṃ chandaḥ svar iti śukram tasmāt tam evodgātāraṃ vṛṇīṣvety etasya lokasyety eva atha cen naivaṃvidam udgātāraṃ vṛṇuta uttarata evaiṣāṃ yajño ricyate atharvāṅgirovidam eva brahmāṇaṃ vṛṇīṣva sa hi brahmatvaṃ veda candramā vai brahmā āpo vai bhṛgvaṅgirasām āyatanam candramā devatā vaidyutaś coṣṇikkākubhe chandasī om ity atharvaṇāṃ śukraṃ janad ity aṅgirasām tasmāt tam eva brahmāṇaṃ vṛṇīṣvety etasya lokasya jitaye etasya lokasya vijitaye etasya lokasya saṃjitaye etasya lokasyāvaruddhaye etasya lokasya vivṛddhaye etasya lokasya samṛddhaye etasya lokasyodāttaye etasya lokasya vyāptaye etasya lokasya paryāptaye etasya lokasya samāptaye atha cen naivaṃvidaṃ brahmāṇaṃ vṛṇute dakṣiṇata evaiṣāṃ yajño ricyate dakṣiṇata evaiṣāṃ yajño ricyate oṃ dakṣiṇāpravaṇā bhūmir dakṣiṇata āpo vahanti tasmād yajñās tadbhūmer unnatataram iva bhavati yatra bhṛgvaṅgiraso viṣṭhāḥ tad yathāpa imāṃllokān abhivahanty evam eva bhṛgvaṅgirasaḥ sarvān devān abhivahanti evam evaiṣā vyāhṛtiḥ sarvān vedān abhivahaty om iti harcām om iti yajuṣām om iti sāmnām om iti sarvasyāhābhivādaḥ taṃ ha smaitad uttaraṃ yajñe vidvāṃsaḥ kurvanti devā brahmāṇa āgacchatāgacchateti ete vai devā brahmāṇo yad bhṛgvaṅgirasaḥ tān evaitad gṛṇānās tān vṛṇānā hvayanto manyante nānyo 'bhṛgvaṅgirovido vṛto yajñam āgacchet yajñasya tejasā teja āpnoty ūrjayorjāṃ yaśasā yaśaḥ nānyo 'bhṛgvaṅgirovido vṛto yajñam āgacchen ned yajñaṃ parimuṣṇīyād iti tad yathā pūrvaṃ vatso 'dhītya gāṃ dhayed evaṃ brahmā bhṛgvaṅgirovid vṛto yajñam āgacchen ned yajñaṃ parimuṣṇīyād iti tad yathā gaur vāśvo vāśvataro vaikapād dvipāt tripād iti syāt kim abhivahet kim abhyaśnuyād iti tasmād ṛgvidam eva hotāraṃ vṛṇīṣva yajurvidam adhvaryuṃ sāmavidam udgātāram atharvāṅgirovidaṃ brahmāṇam tathā hāsya yajñaś caturṣu lokeṣu caturṣu deveṣu vedeṣu catasṛṣu hotrāsu catuṣpād yajñaḥ pratitiṣṭhati pratitiṣṭhati prajayā paśubhir ya evaṃ veda yaś caivam ṛtvijām ārtvijyaṃ veda yaś ca yajñe yajanīyaṃ vedeti brāhmaṇam prajāpatiḥ yajñam atanuta ṛcā eva hautram akarot yajuṣā ādhvaryavam sāmnā audgātram atharva aṅgirobhiḥ brahmatvam tam vai etam mahā vādyam kurute yat ṛcā eva hautram akarot yajuṣā ādhvaryavam sāmnā audgātram atharva aṅgirobhiḥ brahmatvam sa vai eṣa tribhiḥ vedaiḥ yajñasya anyataraḥ pakṣaḥ saṃskriyate manasā eva brahmā yajñasya anyataram pakṣam saṃskaroti ayam u vai yaḥ pavate sa yajñaḥ tasya manaḥ ca vāc ca vartanī manasā ca eva hi vācā ca yajñaḥ vartate adaḥ eva manaḥ iyam eva vāc sa yat vadan na asti vidyāt ardham me asya yajñasya antaragāt iti tat yathā ekapād puruṣaḥ yan eka cakraḥ vā rathaḥ vartamānaḥ bhreṣam nyeti evam eva asya yajñaḥ bhreṣam nyeti yajñasya bhreṣam anu yajamānaḥ bhreṣam nyeti yajamānasya bhreṣam anu ṛtvijaḥ bhreṣam niyanti ṛtvijām bhreṣam anu dakṣiṇāḥ bhreṣam niyanti dakṣiṇānām bhreṣam anu yajamānaḥ putra paśubhiḥ bhreṣam nyeti putra paśūnām bhreṣam anu yajamānaḥ svargeṇa lokena bhreṣam nyeti svargasya lokasya bhreṣam anu tasya ardhasya yogakṣemaḥ bhreṣam nyeti yasmin ardhe yajante iti brāhmaṇam tad u ha smāha śvetaketur āruṇeyo brahmāṇaṃ dṛṣṭvā bhāṣamāṇam ardhaṃ me 'sya yajñasyāntaragād iti tasmād brahmā stute bahiḥpavamāne vācoyamyam upāṃśv antaryāmābhyām atha ye pavamānā odṛcas teṣu atha yāni stotrāṇi saśastrāṇy ā vaṣaṭkārāt teṣu sa yad ṛkto bhreṣaṃ nyṛcched oṃ bhūr janad iti gārhapatye juhuyāt yadi yajuṣṭa oṃ bhuvo janad iti dakṣiṇāgnau juhuyāt yadi sāmata oṃ svar janad ity āhavanīye juhuyāt yady anājñātād brahmato voṃ bhūr bhuvaḥ svar janad om ity āhavanīya eva juhuyāt tad vākovākyasyarcāṃ yajuṣāṃ sāmnām atharvāṅgirasām athāpi vedānāṃ rasana yajñasya viriṣṭaṃ saṃdhīyate tad yathā lavaṇenety uktam tad yathobhayapāt puruṣo yann ubhayacakro vā ratho vartamāno 'bhreṣaṃ nyeti evam evāsya yajño 'bhreṣaṃ nyeti yajñasyābhreṣam anu yajamāno 'bhreṣaṃ nyeti yajamānasyābhreṣam anv ṛtvijo 'bhreṣaṃ niyanti ṛtvijām abhreṣam anu dakṣiṇā abhreṣaṃ niyanti dakṣiṇānām abhreṣam anu yajamānaḥ putrapaśubhir abhreṣaṃ nyeti putrapaśūnām abhreṣam anu yajamānaḥ svargeṇa lokenābhreṣaṃ nyeti svargasya lokasyābhreṣam anu tasyārdhasya yogakṣemo 'bhreṣaṃ nyeti yasminn ardhe yajanta iti brāhmaṇam tad yad audumbaryāṃ ma āsiṣṭa hiṅṅakārṣīn me prāstāvīn ma udagāsīn me subrahmaṇyām āhvāsīd ity udgātre dakṣiṇā nīyante grahān me 'grahīt prācārīn me 'śuśruvan me samanasas kārṣīd ayākṣīn me 'vaṣaṭkārṣīn ma ity adhvaryave hotṛṣadana āsiṣṭāyākṣīn me 'śāṃsīn me 'vaṣaṭkārṣīn ma iti hotre devayajanaṃ me cīkᄆpad brahmāsādaṃ me 'sīsṛpad brahmajapān me 'japīt purastāddhomasaṃsthitahomān me 'hauṣīd ayākṣīn me 'śāṃsīn me 'vaṣaṭkārṣīn ma iti brahmaṇe bhūyiṣṭhena mā brahmaṇākārṣīd iti etad vai bhūyiṣṭhaṃ brahma yad bhṛgvaṅgirasaḥ ye 'ṅgirasaḥ sa raso ye 'tharvāṇo ye 'tharvāṇas tadbheṣajam yad bheṣajaṃ tad amṛtaṃ yad amṛtaṃ tad brahma sa vā eṣa pūrveṣām ṛtvijām ardhabhāgasyārdham itareṣām ardhaṃ brahmaṇa iti brāhmaṇam devāś ca ha vā asurāś ca saṃgrāmaṃ samayatanta tatraitās tisro hotrā jihmaṃ pratipedire tāsām indra ukthāni sāmāni lulopa tāni hotre prāyacchat ājyaṃ ha vai hotur babhūva praugaṃ potur vaiśvadevaṃ ha vai hotur babhūva niṣkevalyaṃ neṣṭuḥ marutvatīyaṃ ha vai hotur babhūva āgnimārutam āgnīdhrasya tasmād etad abhyastataram iva śasyate yad āgnimārutam tasmād ete saṃśaṃsukā iva bhavanti yaddhotā potā neṣṭā āgnīdhro mumuhe vasīta tad brahmeyasāmivāsa tāsām ardhaṃ pratilulopa prathamārhaṇaṃ ca prathamapadaṃ caitad dakṣiṇāṃ caitat pariśiṣeded iti brāhmaṇam uddālakaḥ ha vai āruṇiḥ udīcyān vṛtaḥ dhāvayāṃcakāra tasya ha niṣkaḥ upāhitaḥ babhūva upavādāt bibhyataḥ yaḥ mā brāhmaṇaḥ anūcānaḥ upavadiṣyati tasmai etam pradāsyāmi iti tat ha udīcyān brāhmaṇān bhayam viveda uddālakaḥ ha vai ayam āyāti kaurupañcālaḥ brahmā brahma putraḥ saḥ ūrdhvam vṛtaḥ na paryādadhīta kena imam vīreṇa pratisaṃyatāmahai iti tam yatas eva prapannam dadhre tatas evam anupratipedire te ha svaidāyanam śaunakam ūcuḥ svaidāyana tvam vai naḥ brahmiṣṭhaḥ asi iti tvayā imam vīreṇa pratisaṃyatāmahai iti tam yatas eva prapannam dadhre tatas evam anupratipedire tam ha svaidāyana iti āmantrayāmāsa sa bho gautamasya putra iti ha asmai asūyā pratiśrutam pratiśuśrāva sa vai gautamasya putraḥ ūrdhvam dhāvet yas tad darśapūrṇamāsayo rūpaṃ vidyāt kasmād imāḥ prajāḥ śirastaḥ prathamaṃ lomaśā jāyante kasmād āsām aparam iva śmaśrūṇy upakakṣāṇy anyāni lomāni jāyante yas tad darśapūrṇamāsayo rūpaṃ vidyāt kasmād imāḥ prajāḥ śirastaḥ prathamaṃ palitā bhavanti kasmād antataḥ sarvā eva palitā bhavanti yas tad darśapūrṇamāsayo rūpaṃ vidyāt kasmād imāḥ prajā adantikā jāyante kasmād āsām aparam iva jāyante yas tad darśapūrṇamāsayo rūpaṃ vidyāt kasmād āsāṃ saptavarṣāṣṭavarṣāṇāṃ prabhidyante kasmād āsāṃ punar eva jāyante kasmād antataḥ sarva eva prabhidyante yas tad darśapūrṇamāsayo rūpaṃ vidyāt kasmād adhare dantāḥ pūrve jāyante para uttare yas tad darśapūrṇamāsayo rūpaṃ vidyāt kasmād adhare dantāḥ aṇīyāṃso hrasīyāṃsaḥ prathīyāṃso varṣīyāṃsa uttare yas tad darśapūrṇamāsayo rūpaṃ vidyāt kasmād imau daṃṣṭrau dīrghatarau kasmāt same iva jambhe yas tad darśapūrṇamāsayo rūpaṃ vidyāt kasmād ime śrotre antarataḥ same iva dīrṇe yas tad darśapūrṇamāsayo rūpaṃ vidyāt kasmāt pumāṃsaḥ śmaśruvanto 'śmaśruvaḥ striyaḥ yas tad darśapūrṇamāsayo rūpaṃ vidyāt kasmād āsāṃ saṃtatam iva śarīraṃ bhavati kasmād āsām asthīni dṛḍhatarāṇīva bhavanti yas tad darśapūrṇamāsayo rūpaṃ vidyāt kasmād āsāṃ prathame vayasi retaḥ siktaṃ na sambhavati kasmād āsāṃ madhyame vayasi retaḥ siktaṃ sambhavati kasmād āsām uttame vayasi retaḥ siktaṃ na sambhavati yas tad darśapūrṇamāsayo rūpaṃ vidyāt kasmād idaṃ śiśnam uccaśa eti nīcī padyate kasmāt sakṛd apānam atha yaḥ purastād aṣṭāv ājyabhāgān vidyān madhyataḥ pañca havirbhāgāḥ ṣaṭ prājāpatyā upariṣṭād aṣṭāv ājyabhāgān vidyāt atha yo gāyatrīṃ hariṇīṃ jyotiṣpakṣāṃ sarvair yajñair yajamānaṃ svargaṃ lokam abhivahantīṃ vidyāt atha yaḥ apaṅktiṃ pañcapadāṃ saptadaśākṣarāṃ sarvair yajñair yajamānaṃ svargaṃ lokam abhivahantīṃ vidyāt tasmai ha niṣkaṃ prayacchann uvācānūcāno ha vai svaidāyanāsi suvarṇaṃ vai suvarṇavide dadāmīti tad upayamya niścakrāma tatrāpavavrāja yatretaro babhūva taṃ ha papraccha kim eṣa gautamasya putra iti eṣa brahmā brahmaputra iti hovāca yad enaṃ kaścid upavadetota mīmāṃseta ha vā mūrdhā vā asya vipatet prāṇā vainaṃ jahyur iti te mitha eva cikrandeyurviprāpavavraja yatretaro babhūva te prātaḥ samitpāṇaya upodeyur upāyāmo bhavantam iti kimartham iti yān eva no bhavāṃs tān hyaḥ praśnān apṛcchat tān eva no bhavān vyācakṣīteti tatheti tebhya etān praśnān vyācacaṣṭe yat purastād vedeḥ prathamaṃ barhi stṛṇāti tasmād imāḥ prajāḥ śirastaḥ prathamaṃ lomaśā jāyante yad aparam iva prastaram anuprastṛṇāti tasmād āsām aparam iva śmaśrūṇy upakakṣāṇy anyāni lomāni jāyante yat prāg barhiṣaḥ prastaram anupraharati tasmād imāḥ prajāḥ śirastaḥ prathamaṃ palitā bhavanti yad antataḥ sarvam evānupraharati tasmād antataḥ sarva eva palitā bhavanti yat prayājā apuronuvākyāvanto bhavanti tasmād imāḥ prajā adantikā jāyante yaddhavīṃṣi puronuvākyāvanti bhavanti tasmād āsām aparam iva jāyante yad anuyājā apuronuvākyāvanto bhavanti tasmād āsāṃ saptavarṣāṣṭavarṣāṇāṃ prabhidyante yat patnīsaṃyājāḥ puronuvākyāvanto bhavanti tasmād āsāṃ punar eva jāyante yat samiṣṭayajur apuronuvākyāvad bhavati tasmād antataḥ sarva eva prabhidyante yad gāyatryānūcya triṣṭubhā yajati tasmād adhare dantāḥ pūrve jāyante para uttare yad ṛcānūcya yajuṣā yajati tasmād adhare dantā aṇīyāṃso hrasīyāṃsaḥ prathīyāṃso varṣīyāṃsa uttare yad āghārau dīrghatarau prāñcāv āghārayati tasmād imau daṃṣṭrau dīrghatarau yat saṃyājye sacchandasī tasmāt same iva jambhe yac caturthe prayāje samānayati tasmād ime śrotre antarataḥ same iva dīrṇe yaj japaṃ japitvābhihiṅkṛṇoti tasmāt pumāṃsaḥ śmaśruvanto 'śmaśruva striyaḥ yat sāmidhenīḥ saṃtanvann anvāha tasmād āsāṃ saṃtatam iva śarīraṃ bhavati yat sāmidhenyaḥ kāṣṭhahaviṣo bhavanti tasmād āsām asthīni dṛḍhatarāṇīva bhavanti yat prayājā ājyahaviṣo bhavanti tasmād āsāṃ prathame vayasi retaḥ siktaṃ na sambhavati yan madhye haviṣāṃ dadhnā ca puroḍāśena ca pracaranti tasmād āsāṃ madhyame vayasi retaḥ siktaṃ sambhavati yad anuyājā ājyahaviṣo bhavanti tasmād āsām uttame vayasi retaḥ siktaṃ na sambhavati yad uttame 'nuyāje sakṛd apāniti tasmād idaṃ śiśnam uccaśa eti nīcī padyate yan nāpānet sakṛcchūnaṃ syāt yan muhur apānet sakṛtpannaṃ syāt tasmāt sakṛd apāniti net sakṛcchūnaṃ syāt sakṛtpannaṃ veti atha ye purastād aṣṭāv ājyabhāgāḥ pañca prayājā dvāv āghārau dvāv ājyabhāgāv āgneya ājyabhāgānāṃ prathamaḥ saumyo dvitīyo havirbhāgānām havir hy eva saumyam āgneyaḥ puroḍāśaḥ agnīṣomīyaḥ puroḍāśo 'gniḥ sviṣṭakṛd ity ete madhyataḥ pañca havirbhāgāḥ atha ye ṣaṭ prājāpatyā iḍā ca prāśitraṃ ca yac cāgnīdhrāyāvadyati brahmabhāgo yajamānabhāgo 'nvāhārya eva ṣaṣṭhaḥ atha ya upariṣṭād aṣṭāv ājyabhāgās trayo 'nuyājāś catvāraḥ patnīsaṃyājāḥ samiṣṭayajur aṣṭamam atha yā gāyatrī hariṇī jyotiṣpakṣā sarvair yajñair yajamānaṃ svargaṃ lokam abhivahati vedir eva sā tasya ye purastād aṣṭāv ājyabhāgāḥ sa dakṣiṇaḥ pakṣaḥ atha ya upariṣṭād aṣṭāv ājyabhāgāḥ sa uttaraḥ pakṣaḥ havīṃṣy ātmā gārhapatyo jaghanam āhavanīyaḥ śiraḥ sauvarṇarājatau pakṣau tad yad ādityaṃ purastāt paryantaṃ na paśyanti tasmād ajyotiṣka utkaro bhavati atha yā paṅktiḥ pañcapadā saptadaśākṣarā sarvair yajñair yajamānaṃ svargaṃ lokam abhivahati yājyaiva sā tasyā oṃ śrāvayeti caturakṣaram astu śrauṣad iti caturakṣaram yajeti dvyakṣaram ye yajāmaha iti pañcākṣaram dvyakṣaro vai vaṣaṭkāraḥ saiṣā paṅktiḥ pañcapadā saptadaśākṣarā sarvair yajñair yajamānaṃ svargaṃ lokam abhivahati tad yatrāsyaiśvaryaṃ syād yatra vainam abhivaheyur evaṃvidam eva tatra brahmāṇaṃ vṛṇīyān nānevaṃvidam iti brāhmaṇam atha ha prācīnayogya ājagāmāgnihotraṃ bhavantaṃ pṛcchāmi gautameti pṛccha prācīnayogyeti kiṃdevatyaṃ te gavīḍāyām kiṃdevatyam upahūtāyām kiṃdevatyam upasṛṣṭāyām kiṃdevatyaṃ vatsam unnīyamānam kiṃdevatyaṃ vatsam unnītam kiṃdevatyaṃ duhyamānam kiṃdevatyaṃ dugdham kiṃdevatyaṃ prakramyamāṇam kiṃdevatyaṃ hriyamāṇam kiṃdevatyam adhiśrīyamāṇam kiṃdevatyam adhiśritam kiṃdevatyam abhyavajvālyamānam kiṃdevatyam abhyavajvālitam kiṃdevatyaṃ samudvāntam kiṃdevatyaṃ viṣyaṇṇam kiṃdevatyam adbhiḥ pratyānītam kiṃdevatyam udvāsyamānam kiṃdevatyam udvāsitam kiṃdevatyam unnīyamānam kiṃdevatyam unnītam kiṃdevatyaṃ prakramyamāṇam kiṃdevatyaṃ hriyamāṇam kiṃdevatyam upasādyamānam kiṃdevatyam upasāditam kiṃdevatyā samit kiṃdevatyāṃ prathamām āhutim ahauṣīḥ kiṃdevatyaṃ gārhapatyam avekṣiṣṭhāḥ kiṃdevatyottarāhutiḥ kiṃdevatyaṃ hutvā srucaṃ trir udañcam udanaiṣīḥ kiṃdevatyaṃ barhiṣi srucaṃ nidhāyonmṛjyottarataḥ pāṇī niramārkṣīḥ kiṃdevatyaṃ dvitīyam unmṛjya pitryupavītaṃ kṛtvā dakṣiṇataḥ pitṛbhyaḥ svadhām akārṣīḥ kiṃdevatyaṃ prathamaṃ prāśīḥ kiṃdevatyaṃ dvitīyam kiṃdevatyam antataḥ sarvam eva prāśīḥ kiṃdevatyam aprakṣālitayodakaṃ srucā nyanaiṣīḥ kiṃdevatyaṃ prakṣālitayā kiṃdevatyam apareṇāhavanīyam udakaṃ srucā nyanaiṣīḥ kiṃdevatyaṃ sruvaṃ srucaṃ ca pratyatāpsīḥ kiṃdevatyaṃ rātrau srugdaṇḍam avāmārkṣīḥ kiṃdevatyaṃ prātar udamārkṣīr iti etac ced vettha gautama hutaṃ te yady u na vetthāhutaṃ ta iti brāhmaṇam sa hovāca raudraṃ me gavīḍāyām mānavyam upahūtāyām vāyavyam upasṛṣṭāyām vairājaṃ vatsam unnīyamānam jāgatam unnītam āśvinaṃ duhyamānam saumyaṃ dugdham bārhaspatyaṃ prakramyamāṇam dyāvāpṛthivyaṃ hriyamāṇam āgneyam adhiśrīyamāṇam vaiśvānarīyam adhiśritam vaiṣṇavam abhyavajvālyamānam mārutam abhyavajvālitam pauṣṇaṃ samudvāntam vāruṇaṃ viṣyaṇṇam sārasvatam adbhiḥ pratyānītam tvāṣṭram udvāsyamānam dhātram udvāsitam vaiśvadevam unnīyamānam sāvitram unnītam bārhaspatyaṃ prakramyamāṇam dyāvāpṛthivyaṃ hriyamāṇam aindram upasādyamānam balāyopasannam āgneyī samit yāṃ prathamām āhutim ahauṣaṃ mām eva tat svarge loke 'dhām yad gārhapatyam avekṣiṣam asya lokasya saṃtatyai prājāpatyottarāhutiḥ tasmāt pūrṇatarā manasaiva sā yaddhutvā srucaṃ trir udañcam udanaiṣaṃ rudrāṃs tenāpraiṣam yad barhiṣi srucaṃ nidhāyonmṛjyottarataḥ pāṇī niramārkṣam oṣadhivanaspatīṃs tenāpraiṣam yad dvitīyam unmṛjya pitryupavītaṃ kṛtvā dakṣiṇataḥ pitṛbhyaḥ svadhām akārṣaṃ pitṝṃs tenāpraiṣam yat prathamaṃ prāśiṣaṃ prāṇāṃs tenāpraiṣam yad dvitīyaṃ garbhāṃs tena tasmād anaśnanto garbhā jīvanti yad antataḥ sarvam eva prāśiṣaṃ viśvān devāṃs tenāpraiṣam yad aprakṣālitayodakaṃ srucā nyanaiṣaṃ sarpetarajanāṃs tenāpraiṣam yat prakṣālitayā sarpapuṇyajanāṃs tena yad apareṇāhavanīyam udakaṃ srucā nyanaiṣaṃ gandharvāpsarasas tenāpraiṣam yat sruvaṃ srucaṃ ca pratyatāpsaṃ saptarṣīṃs tenāpraiṣam yad rātrau srugdaṇḍam avāmārkṣaṃ ye rātrau saṃviśanti dakṣiṇāṃs tān udanaiṣam yat prātar udamārkṣaṃ ye prātaḥ pravrajanti dakṣiṇāṃs tānudanaiṣam iti brāhmaṇam evam evaitad bho yathā bhavān āha pṛcchāmi tveva bhavantam iti pṛccha prācīnayogyeti yasya sāyam agnaya upasamāhitāḥ syuḥ sarve jvalayeyuḥ prakṣālitāni yajñapātrāṇy upasannāni syur atha ced dakṣiṇāgnir udvāyāt kiṃ vā tato bhayam āgacched iti kṣipram asya patnī praiti yo 'vidvāñ juhoti vidyayā tvevāham abhijuhomīti kā te vidyā kā prāyaścittir iti gārhapatyād adhi dakṣiṇāgniṃ praṇīya prāco 'ṅgārān uddhṛtya prāṇāpānābhyāṃ svāheti juhuyāt atha prātar yathāsthānam agnīn upasamādhāya yathāpuraṃ juhuyāt sā me vidyā sā prāyaścittir iti atha ced āhavanīya udvāyāt kiṃ vā tato bhayam āgacched iti kṣipram asya putraḥ praiti yo 'vidvāñ juhoti vidyayā tvevāham abhijuhomīti kā te vidyā kā prāyaścittir iti gārhapatyād adhy āhavanīyaṃ praṇīya pratīco 'ṅgārān uddhṛtya samānavyānābhyāṃ svāheti juhuyāt atha prātar yathāsthānam agnīn upasamādhāya yathāpuraṃ juhuyāt sā me vidyā sā prāyaścittir iti atha ced gārhapatya udvāyāt kiṃ vā tato bhayam āgacched iti kṣipraṃ gṛhapatiḥ praiti yo 'vidvāñ juhoti vidyayā tvevāham abhijuhomīti kā te vidyā kā prāyaścittir iti sabhasmakam āhavanīyaṃ dakṣiṇena dakṣiṇāgniṃ parihṛtya gārhapatyasyāyatane pratiṣṭhāpya tata āhavanīyaṃ praṇīya udīco 'ṅgārān uddhṛtyodānarūpābhyāṃ svāheti juhuyāt atha prātar yathāsthānam agnīn upasamādhāya yathāpuraṃ juhuyāt sā me vidyā sā prāyaścittir iti atha cet sarve 'gnaya udvāyeyuḥ kiṃ vā tato bhayam āgacched iti kṣipraṃ gṛhapatiḥ sarvajyāniṃ jīyate yo 'vidvāñ juhoti vidyayā tvevāham abhijuhomīti kā te vidyā kā prāyaścittir iti ānaḍuhena śakṛtpiṇḍenāgnyāyatanāni parilipya homyam upasādyāgniṃ nirmathya prāṇāpānābhyāṃ svāhā samānavyānābhyāṃ svāhodānarūpābhyāṃ svāheti juhuyāt atha prātar yathāsthānam agnīn upasamādhāya yathāpuraṃ juhuyāt sā me vidyā sā prāyaścittir iti atha cen nāgniṃ janayituṃ śaknuyur na kutaścana vāto vāyāt kiṃ vā tato bhayam āgacched iti mogham asyeṣṭaṃ ca hutaṃ ca bhavati yo 'vidvāñ juhoti vidyayā tvevāham abhijuhomīti kā te vidyā kā prāyaścittir iti ānaḍuhenaiva śakṛtpiṇḍenāgnyāyatanāni parilipya homyam upasādya vāta ā vātu bheṣajam iti sūktenātmany eva juhuyāt atha prātar agniṃ nirmathya yathāsthānam agnīn upasamādhāya yathāpuraṃ juhuyāt sā me vidyā sā prāyaścittir iti brāhmaṇam evam evaitad bho bhagavan yathā bhavān āha upayāmi tveva bhavantam iti evaṃ cen nāvakṣyo mūrdhā te vyapatiṣyad iti hanta tu te tad vakṣyāmi yathā te na vipatiṣyatīti yo ha vā evaṃ vidvān aśnāti ca pibati ca vāk tena tṛpyati vāci tṛptāyām agnis tṛpyati agnau tṛpte pṛthivī tṛpyati pṛthivyāṃ tṛptāyāṃ yāni pṛthivyāṃ bhūtāny anvāyattāni tāni tṛpyanti yo ha vā evaṃ vidvān aśnāti ca pibati ca prāṇas tena tṛpyati prāṇe tṛpte vāyus tṛpyati vāyau tṛpte 'ntarikṣaṃ tṛpyati antarikṣe tṛpte yāny antarikṣe bhūtāny anvāyattāni tāni tṛpyanti yo ha vā evaṃ vidvān aśnāti ca pibati ca cakṣus tena tṛpyati cakṣuṣi tṛpta ādityas tṛpyati āditye tṛpte dyaus tṛpyati divi tṛptāyāṃ yāni divi bhūtāny anvāyattāni tāni tṛpyanti yo ha vā evaṃ vidvān aśnāti ca pibati ca manas tena tṛpyati manasi tṛpte candramās tṛpyati candramasi tṛpta āpas tṛpyanti apsu tṛptāsu yāny apsu bhūtāny anvāyattāni tāni tṛpyanti yo ha vā evaṃ vidvān aśnāti ca pibati ca śrotraṃ tena tṛpyati śrotre tṛpte diśaś cāntardeśāś ca tṛpyanti dikṣu cāntardeśeṣu ca tṛpteṣu yāni dikṣu cāntardeśeṣu ca bhūtāny anvāyattāni tāni tṛpyanti yo ha vā evaṃ vidvān aśnāti ca pibati ca tasyāyam eva dakṣiṇaḥ pāṇir juhūḥ savya upabhṛt kaṇṭho dhruvā annaṃ haviḥ prāṇā jyotīṃṣi sadeṣṭaṃ sadā hutaṃ sadāśitaṃ pāyitam agnihotraṃ bhavati ya evaṃ veda yaś caivaṃ vidvān agnihotraṃ juhotīti brāhmaṇam priyamedhā ha vai bharadvājā yajñavido manyamānāḥ te ha sma na kaṃcana vedavidam upayanti te sarvam aviduḥ te sahaivāviduḥ te 'gnihotra eva na samavadanta teṣām ekaḥ sakṛd agnihotram ajuhod dvir ekas trir ekaḥ teṣāṃ yaḥ sakṛd agnihotram ajuhot tam itarāv apṛcchatāṃ kasmai tvaṃ juhoṣīti ekadhā vā idaṃ sarvaṃ prajāpatiḥ prajāpataya evāhaṃ sāyaṃ juhomīti prajāpataye prātar iti teṣāṃ yo dvir ajuhot tam itarāv apṛcchatāṃ kābhyāṃ tvaṃ juhoṣīti agnaye prajāpataya iti sāyaṃ sūryāya prajāpataya iti prātaḥ teṣāṃ yas trir ajuhot tam itarāvapṛcchatāṃ kebhyas tvaṃ juhoṣīty agnaye prajāpataye 'numataya iti sāyaṃ sūryāya prajāpataye 'gnaye sviṣṭakṛta iti prātaḥ teṣāṃ yo dvir ajuhot sa ārdhnot sa bhūyiṣṭho 'bhavat prajayā cetarau śriyā cetarāv atyākrāmat tasya ha prajām itarayoḥ praje sajātatvam upaitām tasmād dvir hotavyaṃ yajuṣā caiva manasā ca yām eva sa ṛddhim ārdhnot tām ṛdhnoti ya evaṃ veda yaś caivaṃ vidvān agnihotraṃ juhotīti brāhmaṇam svāhā vai kutaḥ sambhūtā kena prakṛtā kiṃ vāsyā gotram katyakṣarā katipadā kativarṇā kiṃ pūrvāvasānā kva cit sthitā kimadhiṣṭhānā brūhi svāhāyā yad daivataṃ rūpaṃ ca svāhā vai satyasambhūtā brahmaṇā prakṛtā lāmagāyanasagotrā dve akṣare ekaṃ padam trayaś ca varṇāḥ śuklaḥ padmaḥ suvarṇa iti sarvacchandasāṃ vedeṣu samāsabhūtaikocchvāsā varṇānte catvāro vedāḥ śarīre ṣaḍaṅgāny oṣadhivanaspatayo lomāni cakṣuṣī sūryācandramasau sā svāhā sā svadhā yajñeṣu vaṣaṭkārabhūtā prayujyate tasyā agnir daivatam brāhmaṇo rūpam iti brāhmaṇam athāpi kāravo ha nāma ṛṣayo 'lpasvā āsan ta imam ekagum agniṣṭomaṃ dadṛśuḥ tam āharan tenāyajanta te svar yayuḥ sa ya icchet svar iyām iti sa etenaikagunāgniṣṭomena yajeteti brāhmaṇam athātaḥ savanīyasya paśor vibhāgaṃ vyākhyāsyāmaḥ uddhṛtyāvadānāni hanū sajihve prastotuḥ kaṇṭhaḥ sakākudraḥ pratihartuḥ śyenaṃ vakṣa udgātuḥ dakṣiṇaṃ pārśvaṃ sāṃsam adhvaryoḥ savyam upagātṝṇām savyo 'ṃsaḥ pratiprasthātuḥ dakṣiṇā śroṇirathyāstrī brahmaṇaḥ avarasakthaṃ brāhmaṇācchaṃsinaḥ ūruḥ potuḥ savyā śroṇir hotuḥ avarasakthaṃ maitrāvaruṇasya arur acchāvākasya dakṣiṇā dor neṣṭuḥ savyā sadasyasya sadaṃ cānūkaṃ ca gṛhapateḥ jāghanī patnyāḥ tāṃ sā brāhmaṇena pratigrāhayati vaniṣṭhur hṛdayaṃ vṛkkau cāṅgulyāni dakṣiṇo bāhur āgnīdhrasya savya ātreyasya dakṣiṇau pādau gṛhapater vratapradasya savyau pādau gṛhapatnyāḥ vratapradāyāḥ sahaivainayor oṣṭhaḥ taṃ gṛhapatir evānuśinaṣṭi maṇikāś ca skandhyās tisraś ca kīkasā grāvastutaḥ tisraś caiva kīkasā ardhaṃ cāpānasyonnetuḥ ata ūrdhvaṃ camasādhvaryūṇām klomā śamayituḥ śiraḥ subrahmaṇyasya yaḥ śvaḥsutyām āhvayate tasya carma tathā khalu ṣaṭtriṃśat sampadyante ṣaṭtriṃśadavadānā gauḥ ṣaṭtriṃśadakṣarā bṛhatī bārhato vai svargo lokaḥ bṛhatyā vai devāḥ svarge loke yajante bṛhatyā svarge loke pratitiṣṭhanti pratitiṣṭhanti prajayā paśubhir ya evaṃ vibhajante atha yad ato 'nyathāśīliko vā pāpakṛto vā hutādo vānyajanā vā vimathnīrann evam evaiṣāṃ paśur vimathito bhavaty asvargyaḥ devabhājo ha vā imaṃ śrutaṛṣiḥ paśor vibhāgaṃ vidāṃcakāra tam u girijāya bābhravyāyānyo manuṣyebhyaḥ provāca tato 'yam arvāṅ manuṣyeṣv āsīd iti brāhmaṇam athāto dīkṣā kasya sviddhetor dīkṣita ityācakṣate śreṣṭhāṃ dhiyaṃ kṣiyatīti taṃ vā etaṃ dhīkṣitaṃ santaṃ dīkṣita ity ācakṣate parokṣeṇa parokṣapriyā iva hi devā bhavanti pratyakṣadviṣaḥ kasya sviddhetor dīkṣito 'pratyutthāyiko bhavaty anabhivādukaḥ pratyuttheyo 'bhivādyaḥ ye pratyuttheyā abhivādyās ta enam āviṣṭā bhavanty atharvāṅgirasaḥ tasya kim ātharvaṇam iti yad ātmany eva juhvati na parasmin evaṃ hātharvaṇānām odanasavānām ātmany eva juhvati na parasmin athāsya kim āṅgirasam iti yad ātmanaś ca pareṣāṃ ca nāmāni na gṛhṇāty evaṃ ha tasminnāsād ātmanaś caiva pareṣāṃ ca nāmāni na gṛhyante vicakṣaṇavatīṃ vācaṃ bhāṣante canasitavatīm vicakṣayanti brāhmaṇaṃ canasayanti prājāpatyam saiṣā vratadhug atharvāṅgirasaḥ tāṃ hy anvāyattāḥ kasya sviddhetor dīkṣito 'nāśyanno bhavati nāsya nāma gṛhṇanti annastho nāmastho bhavatīty āhus tasya ye 'nnam adanti te 'sya pāpmānam adanti athāsya ye nāma gṛhṇanti te 'sya nāmnaḥ pāpmānam apāghnate athāpi vedānāṃ garbhabhūto bhavatīty āhuḥ tasyājātasyāvijñātasyākrītasomasyābhojanīyaṃ bhavatīty āhuḥ sa dīkṣāṇāṃ prātar jāyate somaṃ krīṇanti tasya jātasya vijñātasya krītasomasya bhojanīyaṃ bhavatīty āhuḥ kasya sviddhetoḥ saṃsavāḥ parijihīrṣitā bhavanti yataro vīryavattaro bhavati sa parasya yajñaṃ parimuṣṇāti kasya sviddhetor daive na dhyāyet saṃsthite nādhīyīteti saṃsavasyaiva hetor iti vidyotamāne stanayaty atho varṣati vāyavyam abhiṣuṇvanti vai devāḥ somaṃ ca bhakṣayanti tad abhiṣuṇvanti brāhmaṇāḥ śuśruvāṃso 'nūcānāḥ teṣāṃ sarvarasabhakṣāḥ pitṛpitāmahā bhavanti sa daive na dhyāyet saṃsthite nādhīyīteti brāhmaṇam samāvṛttā ācāryā niṣeduḥ tān ha yajño dīkṣiṣyamāṇān brāhmaṇarūpaṃ kṛtvopodeyāya itthaṃ ced vo 'pasamavatsur hanta vo 'haṃ madhye dīkṣā iti ta ūcur naiva tvā vidma na jānīmaḥ ko hīd avijñāyamānena saha dīkṣiṣyatīti yan nv idaṃ dīkṣiṣyadhve bhūyo na dīkṣiṣyadhve athavā u evaṃ dīkṣayiṣyatha saṃ vai tarhi mohiṣyatha mohiṣyati vo yajñaḥ sarve te dīkṣayiṣyatheti athavā u ekaṃ dīkṣayiṣyatha te vā ahīnartvijo gṛhapatayo bhaviṣyatha te tūṣṇīṃ dhyāyanta āsāṃcakrire sa hovāca kiṃ nu tūṣṇīm ādhve bhūyo vaḥ pṛcchāmaḥ pṛcchateti yan nv idaṃ dīkṣiṣyadhva upame etasmin saṃvatsare mithunaṃ cariṣyatha nopaiṣyatheti dhig iti hocuḥ kathaṃ na dīkṣitā upaiṣyāmo nopaiṣyāmahā iti te vai brāhmaṇānām abhimantāro bhaviṣyatha reto ha vo ya etasmin saṃvatsare brāhmaṇās tad abhaviṣyaṃs te bodhimatā bhaviṣyatheti athavā upeṣyāmo nopeṣyāmahā iti te vai dīkṣitā avakīrṇino bhaviṣyatha na ha vai devayānaḥ panthā prādurbhaviṣyatīti tiro vai devayānaḥ panthā bhaviṣyatīti te vayaṃ bhagavantam evopadhāvāma yathā svasti saṃvatsarasyodṛcaṃ samaśnavāmahā iti brāhmaṇam sa hovāca dvādaśa ha vai vasūni dīkṣitād utkrāmanti na ha vai dīkṣito 'gnihotraṃ juhuyāt na paurṇamāsena yajñena yajeta nāmāvāsyena asmin vasīta na pitṛyajñena yajeta na tatra gacched yatra manasā jigamiṣet neṣṭyā yajeta na vācā yathākathācid abhibhāṣeta na mithunaṃ caret nānnasya yathākāmam upayuñjīta na paśubandhena yajñena yajeta na tatra gacched yatra cakṣuṣā parāpaśyet kṛṣṇājinaṃ vasīta kurīraṃ dhārayet muṣṭī kuryāt aṅguṣṭhaprabhṛtayas tisra ucchrayet mṛgaśṛṅgaṃ gṛhṇīyāt tena kaṣeta atha yasya dīkṣitasya vāg vāyatā syān muṣṭī vā visṛṣṭau sa etāni japet agnihotraṃ ca mā paurṇamāsaś ca yajñaḥ purastāt pratyañcam ubhau kāmaprau bhūtvā kṣityā sahāviśatām vasatiś ca māmāvāsyaś ca yajñaḥ paścāt prāñcam ubhāv iti samānam manaś ca mā pitṛyajñaś ca yajño dakṣiṇata udañcam ubhāv iti samānam vāk ca meṣṭiś cottarato dakṣiṇāñcam ubhāv iti samānam retaś ca mānnaṃ ceta ūrdhvam ubhāv iti samānam cakṣuś ca mā paśubandhaś ca yajño 'muto 'rvāñcam ubhau kāmaprau bhūtvākṣityā sahāviśatām iti khalu ha vai dīkṣito ya ātmani vasūni dhatte na caivāsya kācanārtir bhavati na ca yajñaviṣkandham upayāty apahanti punarmṛtyum apātyeti punarājātim kāmacāro 'sya sarveṣu lokeṣu bhāti ya evaṃ veda yaś caivaṃ vidvān dīkṣām upaitīti brāhmaṇam atha yasya dīkṣitasyartumatī jāyā syāt pratisnāvā pratisnāvā sarūpavatsāyā goḥ payasi sthālīpākaṃ śrapayitvābhighāryodvāsyoddhṛtyābhihiṅkṛtya garbhavedanapuṃsavanaiḥ saṃpātavantaṃ kṛtvā taṃ paraiva prāśnīyāt reto vā annam vṛṣā hiṃkāraḥ evaṃ hīśvarā yā dīkṣitāya dīkṣitā jāyā putraṃ labheteti etenaiva prakrameṇa yajeteti brāhmaṇam om ayaṃ vai yajño yo 'yaṃ pavate tam eta īpsanti ye saṃvatsarāya dīkṣante teṣāṃ gṛhapatiḥ prathamo dīkṣate ayaṃ vai loko gṛhapatiḥ asmin vā idaṃ sarvaṃ loke pratiṣṭhitam gṛhapatā u eva sarve sattriṇaḥ pratiṣṭhitāḥ pratiṣṭhāyā evainaṃ tat pratiṣṭhityai dīkṣante atha brahmāṇaṃ dīkṣayati candramā vai brahmādhidaivaṃ mano 'dhyātmam manasaiva tad oṣadhīḥ saṃdadhāti tad yā oṣadhīr veda sa eva brahmauṣadhīs tad anena lokena saṃdadhāti tasmād etāv antareṇānyo na dīkṣeta sa yad etāv antareṇānyo dīkṣetemaṃ taṃ lokam oṣadhibhir vyāpādayet ucchoṣukā ha syuḥ tasmād etāv antareṇānyo na dīkṣeta athodgātāraṃ dīkṣayati ādityo vā udgātādhidaivaṃ cakṣur adhyātmam parjanya ādityaḥ parjanyād adhi vṛṣṭir jāyate vṛṣṭir eva tad oṣadhīḥ saṃdadhāti tasmād etāv antareṇānyo na dīkṣeta sa yad etāv antareṇānyo dīkṣetemaṃ taṃ lokaṃ varṣeṇa vyāpādayet avarṣukā ha syuḥ tasmād etāv antareṇānyo na dīkṣeta atha hotāraṃ dīkṣayati agnir vai hotādhidaivaṃ vāg adhyātmam annaṃ vṛṣṭiḥ vācaṃ caiva tad agniṃ cānnena saṃdadhāti tasmād etāv antareṇānyo na dīkṣeta sa yad etāv antareṇānyo dīkṣetemaṃ taṃ lokam annena vyāpādayet aśanāyukā ha syuḥ tasmād etāv antareṇānyo na dīkṣeta athādhvaryuṃ pratiprasthātā dīkṣayati vāyur vā adhvaryur adhidaivaṃ prāṇo 'dhyātmam annaṃ vṛṣṭiḥ vāyuṃ caiva tat prāṇaṃ cānnena saṃdadhāti tasmād etāv antareṇānyo na dīkṣeta sa yad etāv antareṇānyo dīkṣetemaṃ taṃ lokaṃ prāṇena vyāpādayet pramāyukā ha syuḥ tasmād etāv antareṇānyo na dīkṣeta atha brahmaṇe brāhmaṇācchaṃsinaṃ dīkṣayati athodgātre prastotāraṃ dīkṣayati atha hotre maitrāvaruṇaṃ dīkṣayati athādhvaryave pratiprasthātāraṃ neṣṭā dīkṣayati sa hainam anu eteṣāṃ vai navānāṃ kᄆptim anv itare kalpante nava vai prāṇāḥ prāṇair yajñas tāyate atha brahmaṇe potāraṃ dīkṣayati athodgātre pratihartāraṃ dīkṣayati atha hotre 'cchāvākaṃ dīkṣayati athādhvaryave neṣṭāram unnetā dīkṣayati sa hainam anu atha brahmaṇa āgnīdhraṃ dīkṣayati athodgātre subrahmaṇyaṃ dīkṣayati atha hotre grāvastutaṃ dīkṣayati atha tamanyaḥ snātako vā brahmacārī vā dīkṣayati na pūtaḥ pāvayed ity āhuḥ saiṣānupūrvaṃ dīkṣā tad ya evaṃ dīkṣante dīkṣiṣyamāṇā eva te sattriṇāṃ prāyaścittaṃ na vindante sattriṇāṃ prāyaścittam anu tasyārdhasya yogakṣemaḥ kalpate yasminn ardhe dīkṣanta iti brāhmaṇam śraddhāyā vai devā dīkṣaṇīyāṃ niramimatāditeḥ prāyaṇīyām somāt krayam viṣṇor ātithyam ādityāt pravargyam svadhāyā upasadaḥ agnīṣomābhyām aupavasathyam ahaḥ prātaryāvadbhyo devebhyaḥ prātaranuvākam vasubhyaḥ prātaḥsavanam rudrebhyo mādhyaṃdinaṃ savanam ādityebhyas tṛtīyasavanam varuṇād avabhṛtham aditer udayanīyām mitrāvaruṇābhyām anūbandhyām tvaṣṭus tvāṣṭram devībhyo devikābhyo devatāhavīṃṣi kāmād daśātirātram svargāllokād udavasānīyām tad vā etad agniṣṭomasya janma sa ya evam etad agniṣṭomasya janma vedāgniṣṭomena sātmā saloko bhūtvā devān apyetīti brāhmaṇam atha yad dīkṣaṇīyayā yajante śraddhām eva tad devīṃ devatāṃ yajante śraddhā devī devatā bhavanti śraddhāyā devyāḥ sāyujyaṃ salokatāṃ yanti ya etad upayanti atha yat prāyaṇīyayā yajante 'ditim eva tad devīṃ devatāṃ yajante aditir devī devatā bhavanti adityā devyāḥ sāyujyaṃ salokatāṃ yanti ya etad upayanti atha yat krayam upayanti somam eva tad devaṃ devatāṃ yajante somo devo devatā bhavanti somasya devasya sāyujyaṃ salokatāṃ yanti ya etad upayanti atha yad ātithyayā yajante viṣṇum eva tad devaṃ devatāṃ yajante viṣṇur devo devatā bhavanti viṣṇor devasya sāyujyaṃ salokatāṃ yanti ya etad upayanti atha yat pravargyam upayanty ādityam eva tad devaṃ devatāṃ yajante ādityo devo devatā bhavanti ādityasya devasya sāyujyaṃ salokatāṃ yanti ya etad upayanti atha yad upasadam upayanti svadhām eva tad devīṃ devatāṃ yajante svadhā devī devatā bhavanti svadhāyā devyāḥ sāyujyaṃ salokatāṃ yanti ya etad upayanti atha yad aupavasathyam ahar upayanty agnīṣomāv eva tad devau devate yajante agnīṣomau devau devate bhavanti agnīṣomayor devatayoḥ sāyujyaṃ salokatāṃ yanti ye etad upayanti atha yat prātaranuvākam upayanti prātaryāvṇa eva tad devān devatā yajante prātaryāvāṇo devā devatā bhavanti prātaryāvṇāṃ devānāṃ sāyujyaṃ salokatāṃ yanti ya etad upayanti atha yat prātaḥsavanamupayanti vasūn eva tad devān devatā yajante vasavo devā devatā bhavanti vasūnāṃ devānāṃ sāyujyaṃ salokatāṃ yanti ya etad upayanti atha yan mādhyaṃdinaṃ savanam upayanti rudrān eva tad devān devatā yajante rudrā devā devatā bhavanti rudrāṇāṃ devānāṃ sāyujyaṃ salokatāṃ yanti ya etad upayanti atha yattṛtīyasavanam upayanty ādityān eva tad devān devatā yajante ādityā devā devatā bhavanti ādityānāṃ devānāṃ sāyujyaṃ salokatāṃ yanti ya etad upayanti atha yad avabhṛtham upayanti varuṇam eva tad devaṃ devatāṃ yajante varuṇo devo devatā bhavanti varuṇasya devasya sāyujyaṃ salokatāṃ yanti ya etad upayanti atha yad udayanīyayā yajante 'ditim eva tad devīṃ devatāṃ yajante aditir devī devatā bhavanti adityā devyāḥ sāyujyaṃ salokatāṃ yanti ya etad upayanti atha yad anūbandhyayā yajante mitrāvaruṇāv eva tad devau devate yajante mitrāvaruṇau devau devate bhavanti mitrāvaruṇayor devayoḥ sāyujyaṃ salokatāṃ yanti ya etad upayanti atha yat tvāṣṭreṇa paśunā yajante tvaṣṭāram eva tad devaṃ devatāṃ yajante tvaṣṭā devo devatā bhavanti tvaṣṭur devasya sāyujyaṃ salokatāṃ yanti ya etad upayanti atha yad devikāhavirbhiś caranti yā etā upasatsu bhavanty agniḥ somo viṣṇur iti devyo devikā devatā bhavanti devīnāṃ devikānāṃ devatānāṃ sāyujyaṃ salokatāṃ yanti ya etad upayanti atha yad daśātirātram upayanti kāmam eva tad devaṃ devatāṃ yajante kāmo devo devatā bhavanti kāmasya devasya sāyujyaṃ salokatāṃ yanti ya etad upayanti atha yad udavasānīyayā yajante svargam eva tallokaṃ devaṃ devatāṃ yajante svargo loko devo devatā bhavanti svargasya lokasya devasya sāyujyaṃ salokatāṃ yanti ya etad upayanti tad vā etad agniṣṭomasya janma sa ya evam etad agniṣṭomasya janma vedāptvaiva tad agniṣṭomaṃ svarge loke pratitiṣṭhati pratitiṣṭhati prajayā paśubhir ya evaṃ veda agniṣṭomena sātmā saloko bhūtvā devān apyetīti brāhmaṇam ahorātrābhyāṃ vai devāḥ prāyaṇīyam atirātraṃ niramimata ardhamāsebhyaś caturviṃśam ahaḥ brahmaṇo 'bhiplavam kṣatrāt pṛṣṭhyam agner abhijitam adbhyaḥ svarasāmnaḥ sūryād viṣuvantam uktā āvṛttāḥ svarasāmānaḥ indrād viśvajitam uktau pṛṣṭhyābhiplavau mitrāvaruṇābhyāṃ gavāyuṣī viśvebhyo devebhyo daśarātram digbhyo dāśarātrikaṃ pṛṣṭhyaṃ ṣaḍaham ebhyo lokebhyaśchandomaṃ tryaham saṃvatsarād daśamam ahaḥ prajāpater mahāvratam svargāllokād udayanīyam atirātram tad vā etat saṃvatsarasya janma sa ya evam etat saṃvatsarasya janma veda saṃvatsareṇa sātmā saloko bhūtvā devān apyetīti brāhmaṇam atha yat prāyaṇīyam atirātram upayanty ahorātrāv eva tad devau devate yajante ahorātrau devau devate bhavanti ahorātrayor devayoḥ sāyujyaṃ salokatāṃ yanti ya etad upayanti atha yaccaturviṃśam ahar upayanty ardhamāsān eva tad devān devatā yajante ardhamāsā devā devatā bhavanti ardhamāsānāṃ devānāṃ sāyujyaṃ salokatāṃ yanti ya etad upayanti atha yad abhiplavam upayanti brahmāṇam eva tad devaṃ devatāṃ yajante brahmā devo devatā bhavanti brahmaṇo devasya sāyujyaṃ salokatāṃ yanti ya etad upayanti atha yat pṛṣṭhyam upayanti kṣatram eva tad devaṃ devatāṃ yajante kṣatraṃ devo devatā bhavanti kṣatrasya devasya sāyujyaṃ salokatāṃ yanti ya etad upayanti atha yad abhijitam upayanty agnim eva tad devaṃ devatāṃ yajante agnir devo devatā bhavanti agner devasya sāyujyaṃ salokatāṃ yanti ya etad upayanti atha yat svarasāmna upayanty eva tad devīr devatā yajante āpo devyo devatā bhavanti apāṃ devīnāṃ sāyujyaṃ salokatāṃ yanti ya etad upayanti atha yad viṣuvantam upayanti sūryam eva tad devaṃ devatāṃ yajante sūryo devo devatā bhavanti sūryasya devasya sāyujyaṃ salokatāṃ yanti ya etad upayanti uktā āvṛttāḥ svarasāmānaḥ atha yad viśvajitam upayantīndram eva tad devaṃ devatāṃ yajante indro devo devatā bhavanti indrasya devasya sāyujyaṃ salokatāṃ yanti ya etad upayanti uktau pṛṣṭhyābhiplavau atha yad gavāyuṣī upayanti mitrāvaruṇāv eva tad devau devate yajante mitrāvaruṇau devau devate bhavanti mitrāvaruṇayor devayoḥ sāyujyaṃ salokatāṃ yanti ya etad upayanti atha yad daśarātram upayanti viśvān eva tad devān devatā yajante viśve devā devatā bhavanti viśveṣāṃ devānāṃ sāyujyaṃ salokatāṃ yanti ya etad upayanti atha yad dāśarātrikaṃ pṛṣṭhyaṃ ṣaḍaham upayanti diśa eva tad devīr devatā yajante diśo devyo devatā bhavanti diśāṃ devīnāṃ sāyujyaṃ salokatāṃ yanti ya etad upayanti atha yac chandomaṃ tryaham upayantīmān eva tallokān devān devatā yajante ime lokā devā devatā bhavanti eṣāṃ lokānāṃ devānāṃ sāyujyaṃ salokatāṃ yanti ya etad upayanti atha yad daśamam ahar upayanti saṃvatsaram eva tad devaṃ devatāṃ yajante saṃvatsaro devo devatā bhavanti saṃvatsarasya devasya sāyujyaṃ salokatāṃ yanti ya etad upayanti atha yan mahāvratam upayanti prajāpatim eva tad devaṃ devatāṃ yajante prajāpatir devo devatā bhavanti prajāpater devasya sāyujyaṃ salokatāṃ yanti ya etad upayanti atha yad udayanīyam atirātram upayanti svargam eva tallokaṃ devaṃ devatāṃ yajante svargo loko devo devatā bhavanti svargasya lokasya devasya sāyujyaṃ salokatāṃ yanti ya etad upayanti tad vā etat saṃvatsarasya janma sa ya evam etat saṃvatsarasya janma vedāptvaiva tat saṃvatsaraṃ svarge loke pratitiṣṭhati pratitiṣṭhati prajayā paśubhir ya evaṃ veda saṃvatsareṇa sātmā saloko bhūtvā devān apyetīti brāhmaṇam sa vā eṣa saṃvatsaro 'dhidaivaṃ cādhyātmaṃ ca pratiṣṭhitaḥ sa ya evam etat saṃvatsaram adhidaivaṃ cādhyātmaṃ ca pratiṣṭhitaṃ veda pratitiṣṭhati pratitiṣṭhati prajayā paśubhir ya evaṃ veda sa vā eṣa saṃvatsaro bṛhatīm abhisaṃpannaḥ dvāvakṣarāvahnāṃ ṣaḍahau dvau pṛṣṭhyābhiplavau gavāyuṣī daśarātraḥ tathā khalu ṣaṭtriṃśat sampadyante ṣaṭtriṃśadavadānā gauḥ ṣaṭtriṃśadakṣarā bṛhatī bārhato vai svargo lokaḥ bṛhatyā vai devāḥ svarge loke yajante bṛhatyā svarge loke pratitiṣṭhati pratitiṣṭhati prajayā paśubhir ya evaṃ veda sa vā eṣa saṃvatsaras trimahāvrataḥ caturviṃśe mahāvrataṃ viṣuvati mahāvrataṃ mahāvrata eva mahāvratam taṃ ha smaitam evaṃ vidvāṃsaḥ pūrve trimahāvratam upayanti te tejasvina āsaṃt satyavādinaḥ saṃśitavratāḥ ya enam adya tathopeyur yathāmapātram udaka āsikte nirmṛtyed evaṃ yajamānā nirmṛtyerann upary upayanti tathā hāsya satyena tapasā vratena cābhijitam avaruddhaṃ bhavati ya evaṃ veda atha yaccaturviṃśam ahar upetyānupetya viṣuvantaṃ mahāvratam upeyāt katham anāgūrtyai bhavatīti yam evāmuṃ purastād viṣuvato 'tirātram upayanti teneti brūyāt abhiplavāt pṛṣṭhyo nirmitaḥ pṛṣṭhyād abhijit abhijitaḥ svarasāmānaḥ svarasāmabhyo viṣuvān viṣuvataḥ svarasāmānaḥ svarasāmabhyo viśvajit viśvajitaḥ pṛṣṭhyābhiplavau pṛṣṭhyābhiplavābhyāṃ gavāyuṣī gavāyurbhyāṃ daśarātraḥ daśarātrān mahāvratam mahāvratād udayanīyo 'tirātraḥ udayanīyo 'tirātraḥ svargāya lokāyānnādyāya pratiṣṭhityai atha yac caturviṃśam ahar upetyānupetya viṣuvantaṃ mahāvratam upeyāt katham anāgūrtyai bhavatīti yam evāmuṃ purastād viṣuvato 'tirātram upayanti teneti brūyāt abhiplavāt pṛṣṭhyo nirmitaḥ pṛṣṭhyād abhijit abhijitaḥ svarasāmānaḥ svarasāmabhyo viṣuvān viṣuvataḥ svarasāmānaḥ svarasāmabhyo viśvajit viśvajitaḥ pṛṣṭhyābhiplavau pṛṣṭhyābhiplavābhyāṃ gavāyuṣī gavāyurbhyāṃ daśarātraḥ atha ha devebhyo mahāvrataṃ na tasthe katham ūrdhvai stomair viṣuvantam upāgātāvṛttair mām iti te devā ihasāmivāsur upa taṃ yajñakratuṃ jānīmo ca ūrdhvastomo yenaitad ahar avāpnuyāmeti tata etaṃ dvādaśarātram ūrdhvastomaṃ dadṛśuḥ tam āharan tenāyajanta tata ebhyo 'tiṣṭhan tiṣṭhati hāsmai mahāvratam pratitiṣṭhati pratitiṣṭhati prajayā paśubhir ya evaṃ veda atha yaccaturviṃśam ahar upetyānupetya viṣuvantaṃ mahāvratam upeyāt katham anāgūrtyai bhavatīti yam evāmuṃ purastād viṣuvato 'tirātram upayanti teneti brūyāt tad āhuḥ kati saṃvatsarasya parāñcy ahāni bhavanti katy arvāñci tad yāni sakṛtsakṛd upayanti tāni parāñci atha yāni punaḥpunar upayanti tāny arvāñcīty evaināny upāsīran ṣaḍahayor hy āvṛttim anvāvartante atha yaccaturviṃśam ahar upetyānupetya viṣuvantaṃ mahāvratam upeyāt katham anāgūrtyai bhavatīti yam evāmuṃ purastād viṣuvato 'tirātram upayanti teneti brūyāt abhiplavaṃ purastād viṣuvataḥ pūrvam upayanti pṛṣṭhyam upariṣṭāt pitā vā abhiplavaḥ putraḥ pṛṣṭhyaḥ tasmāt pūrve vayasi putrāḥ pitaram upajīvanti pṛṣṭhyaṃ paścād viṣuvataḥ pūrvam upayanty abhiplavam upariṣṭāt pitā vā abhiplavaḥ putraḥ pṛṣṭhyaḥ tasmād uttame vayasi putrān pitopajīvati ya evaṃ veda tad apy etad ṛcoktaṃ śatam innu śarado anti devā yatrā naś cakrā jarasaṃ tanūnāṃ putrāso yatra pitaro bhavanti mā no madhyā rīriṣatāyur gantor iti upa ha vā enaṃ pūrve vayasi putrāḥ pitaram upajīvanty upottame vayasi putrān pitopajīvati ya evaṃ veda atha haiṣa mahāsuparṇaḥ tasya yān purastād viṣuvataḥ ṣaṇmāsān upayanti sa dakṣiṇaḥ pakṣaḥ atha yān āvṛttān upariṣṭāt ṣaḍ upayanti sa uttaraḥ pakṣaḥ ātmā vai saṃvatsarasya viṣuvān aṅgāni pakṣau yatra vā ātmā tat pakṣau yatra vai pakṣau tad ātmā na vā ātmā pakṣāv atiricyate no pakṣāv ātmānam atiricyete iti evam u haiva tad apareṣāṃ sviditamahnāṃ pareṣām ity apareṣāṃ caiva pareṣāṃ ceti brūyāt tad āhur yad dvādaśa māsāḥ saṃvatsaro 'tha haitad ahar avāpnuyāmeti yad vaiṣuvatam apareṣāṃ sviditamahāṃ pareṣām iti apareṣāṃ caiva pareṣāṃ ceti brūyāt ātmā vai saṃvatsarasya viṣuvān aṅgāni māsāḥ yatra vā ātmā tad aṅgāni yatrāṅgāni tad ātmā na vā ātmāṅgāny atiricyate no 'ṅgāny ātmānam atiricyanta iti evam u haiva tad apareṣāṃ sviditamahnāṃ pareṣām ity apareṣāṃ caiva pareṣāṃ ceti brūyāt sa vā eṣa saṃvatsaraḥ tad āhuḥ katham ubhayatojyotiṣo 'bhiplavā anyataratojyotiḥ pṛṣṭhya iti ubhayatojyotiṣo vā ime lokā agnineta ādityenāmuta iti eṣa ha vā eteṣāṃ jyotir ya enaṃ pramṛdīva tapati devacakre ha vā ete pṛṣṭhyapratiṣṭhite pāpmānaṃ tṛṃhatī pariplavete tad ya evaṃ viduṣāṃ dīkṣitānāṃ pāpakaṃ kīrtayed ete evāsya tad devacakre śiraś chindataḥ daśarātram uddhiḥ pṛṣṭhyābhiplavau cakre daśarātram uddhiṃ pṛṣṭhyābhiplavau cakre tantraṃ kurvīteti ha smāha vāsyuḥ tayo stotrāṇi ca śastrāṇi ca saṃcārayet yaḥ saṃcārayet tasmād ime puruṣe prāṇā nānā santa ekodayāccharīram adhivasati yan na saṃcārayet pramāyuko ha yajamānaḥ syāt eṣa ha vai pramāyuko yo 'ndho vā badhiro vā navāgniṣṭomā māsi sampadyante nava vai prāṇāḥ prāṇair yajñas tāyate ekaviṃśatir ukthyāḥ eka ukthyaḥ ṣoḍaśī annaṃ vā ukthyaḥ vīryaṃ ṣoḍaśy eva tathā rūḍhvā svargaṃ lokam adhyārohanti athāto 'hnām adhyārohaḥ prāyaṇīyenātirātreṇodayanīyam atirātram adhyārohanti caturviṃśena mahāvratam abhiplavena param abhiplavam pṛṣṭhyena paraṃ pṛṣṭhyam abhijitābhijitaṃ svarasāmabhiḥ parānt svarasāmānaḥ athaitad ahar avāpnuyāmeti yad vaiṣuvatam apareṣāṃ sviditamahnāṃ pareṣām ity apareṣāṃ caiva pareṣāṃ ceti brūyāt sa vā eṣa saṃvatsaraḥ athāto 'hnāṃ nivāhaḥ prāyaṇīyo 'tirātraś caturviṃśāyāhne nivahati caturviṃśam ahar abhiplavāya abhiplavaḥ pṛṣṭhyāya pṛṣṭhyo 'bhijite abhijit svarasāmabhyaḥ svarasāmāno viṣuvate viṣuvānt svarasāmabhyaḥ svarasāmāno viśvajite viśvajit pṛṣṭhyābhiplavābhyām pṛṣṭhyābhiplavau gavāyurbhyām gavāyuṣī daśarātrāya daśarātro mahāvratāya mahāvratam udayanīyāyātirātrāya udayanīyo 'tirātraḥ svargāya lokāyānnādyāya pratiṣṭhityai ādityāś ca ha vā aṅgirasaś ca svarge loke 'spardhanta vayaṃ pūrve svar eṣyāmo vayaṃ pūrva iti ta ādityā laghubhiḥ sāmabhiś caturbhi stomair dvābhyāṃ pṛṣṭhyābhyāṃ svargaṃ lokam abhyaplavanta yad abhyaplavanta tasmād abhiplavaḥ anvañca evāṅgiraso gurubhiḥ sāmabhiḥ sarvai stomaiḥ sarvaiḥ pṛṣṭhyaiḥ svargaṃ lokam abhyaspṛśanta yad abhyaspṛśanta tasmāt spṛśyaḥ taṃ vā etaṃ spṛśyaṃ santaṃ pṛṣṭhya ity ācakṣate parokṣeṇa parokṣapriyā iva hi devā bhavanti pratyakṣadviṣaḥ abhiplavāt pṛṣṭhyo nirmitaḥ pṛṣṭhyād abhijit abhijitaḥ svarasāmānaḥ svarasāmabhyo viṣuvān viṣuvataḥ svarasāmānaḥ svarasāmabhyo viśvajit viśvajitaḥ pṛṣṭhyābhiplavau pṛṣṭhyābhiplavābhyāṃ gavāyuṣī gavāyurbhyāṃ daśarātraḥ tāni ha vā etāni yajñāraṇyāni yajñakṛntatrāṇi teṣāṃ śataṃ śataṃ rathānānyantaraṃ tad yathāraṇyāny ārūḍhā aśanāpipāse te pāpmānaṃ tṛṃhatī pariplavete evaṃ haivaite praplavante ye 'vidvāṃsa upayanti atha ye vidvāṃsa upayanti tad yathā pravāhāt pravāhaṃ sthalāt sthalaṃ samāt samaṃ sukhāt sukham abhayād abhayam upasaṃkrāmantīty evaṃ haivaite saṃvatsarasyodṛcaṃ samaśnavāmahā iti brāhmaṇam predir ha vai kauśāmbeyaḥ kausurubindur uddālaka āruṇau brahmacaryam uvāsa tam ācāryaḥ papraccha kumāra kati te pitā saṃvatsarasyāhāny amanyateti kati tveveti daśeti hovāca daśa vā iti hovāca daśākṣarā virāḍ virājo yajñaḥ kati tveveti naveti hovāca nava vā iti hovāca nava vai prāṇāḥ prāṇair yajñas tāyate kati tveveti aṣṭeti hovāca aṣṭau vā iti hovāca aṣṭākṣarā gāyatrī gāyatrī yajñaḥ kati tveveti sapteti hovāca sapta vā iti hovāca sapta chandāṃsi chandobhir yajñas tāyate kati tveveti ṣaḍ iti hovāca ṣaḍ vā iti hovāca ṣaḍ vā ṛtavaḥ ṛtūnām āptyai kati tveveti pañceti hovāca pañca vā iti hovāca pañcapadā paṅktiḥ pāṅkto yajñaḥ kati tveveti catvārīti hovāca catvāri vā iti hovāca catvāro vai vedāḥ vedair yajñas tāyate kati tveveti trīṇīti hovāca trīṇi vā iti hovāca triṣavaṇo vai yajñaḥ savanair yajñas tāyate kati tveveti dve iti hovāca dve vā iti hovāca dvipād vai puruṣaḥ dvipratiṣṭhaḥ puruṣaḥ puruṣo vai yajñaḥ kati tveveti ekam iti hovāca ekaṃ vā iti hovāca aharahar ity eva sarvaṃ saṃvatsaraṃ om abhiplavaḥ ṣaḍahaḥ ṣaḍḍhyahāni bhavanti jyotir gaur āyur gaur āyur jyotiḥ abhiplavaḥ pañcāhaḥ pañca hyevāhāni bhavanti yaddhyeva prathamam ahas tad uttamam ahaḥ abhiplavaścaturahaḥ catvāro hi stomā bhavanti trivṛt pañcadaśaḥ saptadaśa ekaviṃśa eva abhiplavas tryahaḥ tryāvṛttir jyotir gaur āyuḥ abhiplavo dvyahaḥ dve hyeva sāmanī bhavato bṛhadrathantare eva abhiplava ekāhaḥ ekāhasya hi stomais tāyate caturṇām ukthyānāṃ dvādaśa stotrāṇyatiricyante sa saptamo 'gniṣṭomaḥ tathā khalu saptāgniṣṭomā māsi sampadyanta iti brāhmaṇam athāto gādhapratiṣṭhā samudraṃ vā ete prataranti ye saṃvatsarāya dīkṣante teṣāṃ tīrtham eva prāyaṇīyo 'tirātraḥ tīrthena hi prataranti tad yathā samudraṃ tīrthena pratareyus tādṛk tat gādhaṃ pratiṣṭhā caturviṃśam ahar yathopakakṣadaghnaṃ vā kaṇṭhadaghnaṃ vā yato viśramya prasnāyeyus tādṛk tat prasneyo 'bhiplavaḥ prasneyaḥ pṛṣṭhyaḥ gādhaṃ pratiṣṭhābhijid yathopakakṣadaghnaṃ vā kaṇṭhadaghnaṃ vā yato viśramya prasnāyeyus tādṛk tat nīvidaghna eva prathamaḥ svarasāmā jānudaghno dvitīyaḥ kulphadaghnas tṛtīyaḥ dvīpaḥ pratiṣṭhā viṣuvān yathopakakṣadaghnaṃ vā kaṇṭhadaghnaṃ vā yato viśramya prasnāyeyus tādṛk tat kulphadaghna eva prathamo 'rvāksvarasāmā jānudaghno dvitīyaḥ nīvidaghnas tṛtīyaḥ gādhaṃ pratiṣṭhā viśvajid yathopakakṣadaghnaṃ vā kaṇṭhadaghnaṃ vā yato viśramya prasnāyeyus tādṛk tat prasneyaḥ pṛṣṭhyaḥ prasneyo 'bhiplavaḥ prasneye gavāyuṣī prasneyo daśarātraḥ gādhaṃ pratiṣṭhā mahāvrataṃ yathopakakṣadaghnaṃ vā kaṇṭhadaghnaṃ vā yato viśramya prasnāyeyus tādṛk tat teṣāṃ tīrtham evodayanīyo 'tirātraḥ tīrthena hy udyanti tad yathā samudraṃ tīrthenodeyus tādṛk tat atha ha smāha śvetaketur āruṇeyaḥ saṃvatsarāya nv ahaṃ dīkṣā iti tasya ha pitā mukham udīkṣyovāca vettha nu tvam āyuṣmant saṃvatsarasya gādhapratiṣṭhe iti vedeti etaddha smaitad vidvānāheti brāhmaṇam puruṣo vāva saṃvatsaraḥ tasya pādāveva prāyaṇīyo 'tirātraḥ pādābhyāṃ hi prayanti tayor yac chuklaṃ tad ahno rūpam yat kṛṣṇaṃ tad rātreḥ nakhāni nakṣatrāṇāṃ rūpam lomāny oṣadhivanaspatīnām ūrū caturviṃśam ahaḥ uro 'bhiplavaḥ pṛṣṭhaṃ pṛṣṭhyaḥ śira eva trivṛt trivṛtaṃ hy eva śiro bhavati tvag asthi majjā mastiṣkam grīvāḥ pañcadaśaś caturdaśa hy evaitasyāṃ karūkarāṇi bhavanti vīryaṃ pañcadaśam tasmād ābhiraṇvībhiḥ satībhir guruṃ bhāraṃ harati tasmād grīvāḥ pañcadaśaḥ uraḥ saptadaśaḥ aṣṭāv anye jatravo 'ṣṭāv anya uraḥ saptadaśam tasmād uraḥ saptadaśaḥ udaram ekaviṃśaḥ viṃśatir hy evaitasyāntara udare kuntāpāni bhavanty udaram ekaviṃśam tasmād udaram ekaviṃśaḥ pārśve triṇavaḥ trayodaśānyāḥ parśavas trayodaśānyāḥ pārśve triṇave tasmāt pārśve triṇavaḥ anūkaṃ trayastriṃśaḥ dvātriṃśatir hy evaitasya pṛṣṭīkuṇḍīlāni bhavanti anūkaṃ trayastriṃśam tasmād anūkaṃ trayastriṃśaḥ tasyāyam eva dakṣiṇo bāhur abhijit tasyeme dakṣiṇe trayaḥ prāṇāḥ svarasāmānaḥ ātmā viṣuvān tasyeme savye trayaḥ prāṇā arvāksvarasāmānaḥ tasyāyaṃ savyo bāhur viśvajit uktau pṛṣṭhyābhiplavau yāv avāñcau prāṇau te gavāyuṣī aṅgāni daśarātraḥ mukhaṃ mahāvratam tasya hastāv evodayanīyo 'tirātraḥ hastābhyāṃ hy udyanti puruṣo vāva saṃvatsaraḥ tasya prāṇa eva prāyaṇīyo 'tirātraḥ prāṇena hi prayanti vāg ārambhaṇīyam ahaḥ yadyad ārabhate vāg ārabhate vācaiva tad ārabhate tasyāyam eva dakṣiṇaḥ pāṇir abhiplavaḥ tasyedaṃ prātaḥsavanam idaṃ mādhyandinaṃ savanam idaṃ tṛtīyasavanam gāyatryā āyatane tasmād iyam asyai hrasiṣṭhā tasyedaṃ prātaḥsavanam idaṃ mādhyandinaṃ savanam idaṃ tṛtīyasavanam triṣṭubha āyatane tasmād iyam asyai variṣṭhā tasyedaṃ prātaḥsavanam idaṃ mādhyandinaṃ savanam idaṃ tṛtīyasavanam jagatyā āyatane tasmād iyam anayor variṣṭhā tasyedaṃ prātaḥsavanam idaṃ mādhyandinaṃ savanam idaṃ tṛtīyasavanam paṅktyā āyatane pṛthur iva vai paṅktiḥ tasmād iyam āsāṃ prathiṣṭhā tasyedaṃ prātaḥsavanam idaṃ mādhyandinaṃ savanam idaṃ tṛtīyasavanam virāja āyatane annaṃ vai śrīḥ virāḍ annādyam annādyasya śriyo 'varuddhyai tasmād iyam āsāṃ variṣṭhā tasyedaṃ prātaḥsavanam idaṃ mādhyandinaṃ savanam idaṃ tṛtīyasavanam atichandasa āyatane atichando vai chandasām āyatanam tasmād idaṃ prathiṣṭhaṃ phalakam tasyedaṃ prātaḥsavanam idaṃ mādhyandinaṃ savanam idaṃ tṛtīyasavanam sa itaḥ sa ito 'bhiplavaḥ sa ita ātmā pṛṣṭhyaḥ plavatīvābhiplavaḥ tiṣṭhatīva pṛṣṭhyaḥ plavata iva hy evam aṅgaiḥ tiṣṭhatīvātmanā tasyāyam eva dakṣiṇaḥ karṇo 'bhijit tasya yad dakṣiṇam akṣṇaḥ śuklaṃ sa prathamaḥ svarasāmā yat kṛṣṇaṃ sa dvitīyaḥ yan maṇḍalaṃ sa tṛtīyaḥ nāsike viṣuvān maṇḍalam eva prathamo 'rvāksvarasāmā yat kṛṣṇaṃ sa dvitīyaḥ yacchuklaṃ sa tṛtīyaḥ tasyāyaṃ savyaḥ karṇo viśvajit uktau pṛṣṭhyābhiplavau yāvavāñcau prāṇau te gavāyuṣī aṅgāni daśarātraḥ mukhaṃ mahāvratam tasyodāna evodayanīyo 'tirātraḥ udānena hy udyanti puruṣo vāva saṃvatsaraḥ puruṣa ity ekam saṃvatsara ity ekam atra tat samam dve ahorātre saṃvatsarasya dvāv imau puruṣe prāṇāv iti atra tat samam trayo vā ṛtavaḥ saṃvatsarasya traya ime puruṣe prāṇā iti atra tat samam ṣaḍ vā ṛtavaḥ saṃvatsarasya ṣaḍ ime puruṣe prāṇā iti atra tatsamam sapta vā ṛtavaḥ saṃvatsarasya sapteme puruṣe prāṇā iti atra tat samam dvādaśa māsāḥ saṃvatsarasya dvādaśeme puruṣe prāṇā iti atra tat samam trayodaśa māsāḥ saṃvatsarasya trayodaśeme puruṣe prāṇā iti atra tat samam caturviṃśatir ardhamāsāḥ saṃvatsarasya caturviṃśo 'yaṃ puruṣaḥ viṃśatyaṅguliś caturaṅga iti atra tat samam ṣaḍviṃśatir ardhamāsāḥ saṃvatsarasya ṣaḍviṃśo 'yaṃ puruṣaḥ pratiṣṭhe ṣaḍviṃśe iti atra tat samam trīṇi ca ha vai śatāni ṣaṣṭiś ca saṃvatsarasyāhorātrāṇīti etāvanta eva puruṣasya prāṇā iti atra tat samam sapta ca ha vai śatāni viṃśatiś ca saṃvatsarasyāhāni ca rātrayaś ceti etāvanta eva puruṣasyāsthīni ca majjānaś ceti atra tat samam caturdaśa ca ha vai śatāni catvāriṃśac ca saṃvatsarasyārdhāhāś cārdharātrayaś ceti etāvanta eva puruṣasya sthūrā māṃsānīti atra tat samam aṣṭāviṃśatiś ca ha vai śatāny aśītiś ca saṃvatsarasya pādāhāś ca pādarātrayaś ceti etāvanta eva puruṣasya snāvā bandhyā iti atra tat samam daśa ca ha vai sahasrāṇy aṣṭau ca śatāni saṃvatsarasya muhūrtā iti etāvanta eva puruṣasya peśaśamarā iti atra tat samam yāvanto muhūrtāḥ pañcadaśa kṛtvas tāvantaḥ prāṇāḥ yāvantaḥ prāṇāḥ pañcadaśa kṛtvas tāvanto 'pānāḥ yāvanto 'pānāḥ pañcadaśa kṛtvas tāvanto vyānāḥ yāvanto vyānāḥ pañcadaśa kṛtvas tāvantaḥ samānāḥ yāvantaḥ samānāḥ pañcadaśa kṛtvas tāvanta udānāḥ yāvanta udānāḥ pañcadaśa kṛtvas tāvanty etādīni yāvanty etādīni tāvanty etarhīṇi yāvanty etarhīṇi tāvanti svedāyanāni yāvanti svedāyanāni tāvanti kṣiprāyaṇāni yāvanti kṣiprāyaṇāni tāvanto romakūpāḥ yāvanto romakūpāḥ pañcadaśa kṛtvas tāvanto varṣato dhārāḥ tad etat krośaśatikaṃ parimāṇam tad apyetadṛcoktam śramād anyatra parivartamānaś caran vāsīno yadi vā svapann api ahorātrābhyāṃ puruṣaḥ kṣaṇena kati kṛtvaḥ prāṇiti cāpāniti ca śataṃ śatāni parivatsarāṇām aṣṭau ca śatāni saṃvatsarasya muhūrtān yān vadanty ahorātrābhyāṃ puruṣaḥ samena kati kṛtvaḥ prāṇiti cāpāniti ca iti brāhmaṇam saṃvatsarasya samatā veditavyeti ha smāha vāsyuḥ ekam eva purastād viṣuvato 'tirātram upayanty ekam upariṣṭāt tripañcāśatam eva purastād viṣuvato 'gniṣṭomān upayanti tripañcāśatam upariṣṭāt viṃśatiśatam eva purastād viṣuvata ukthyān upayanti viṃśatiśatam upariṣṭāt ṣaḍ eva purastād viṣuvataḥ ṣoḍaśina upayanti ṣaḍ upariṣṭāt triṃśad eva purastād viṣuvataḥ ṣaḍahān upayanti triṃśad upariṣṭāt saiṣā saṃvatsarasya samatā sa ya evam etāṃ saṃvatsarasya samatāṃ veda saṃvatsareṇa sātmā saloko bhūtvā devān apyetīti brāhmaṇam athāto yajñakramāḥ agnyādheyam agnyādheyātpūrṇāhutiḥ pūrṇāhuteragnihotram agnihotrāddarśapūrṇamāsau darśapūrṇamāsābhyām āgrayaṇam āgrayaṇāccāturmāsyāni cāturmāsyebhyaḥ paśubandhaḥ paśubandhādagniṣṭomaḥ agniṣṭomādrājasūyaḥ rājasūyādvājapeyaḥ vājapeyādaśvamedhaḥ aśvamedhātpuruṣamedhaḥ puruṣamedhātsarvamedhaḥ sarvamedhāddakṣiṇāvantaḥ dakṣiṇāvadbhyo 'dakṣiṇāḥ adakṣiṇāḥ sahasradakṣiṇe pratyatiṣṭhan te vā ete yajñakramāḥ sa ya evam etān yajñakramān veda yajñena sātmā saloko bhūtvā devān apyetīti brāhmaṇam prajāpatir akāmayatānantyam aśnuvīyeti so 'gnīn ādhāya pūrṇāhutyāyajata so 'ntam evāpaśyat so 'gnihotreṇeṣṭvāntam evāpaśyat sa darśapūrṇamāsābhyām iṣṭvāntam evāpaśyat sa āgrayaṇeneṣṭvāntam evāpaśyat sa cāturmāsyair iṣṭvāntam evāpaśyat sa paśubandheneṣṭvāntam evāpaśyat so 'gniṣṭomeneṣṭvāntam evāpaśyat sa rājasūyeneṣṭvā rājeti nāmādhatta so 'ntam evāpaśyat sa vājapeyeneṣṭvā samrāḍ iti nāmādhatta so 'ntam evāpaśyat so 'śvamedheneṣṭvā svarāḍ iti nāmādhatta so 'ntam evāpaśyat sa puruṣamedheneṣṭvā virāḍ iti nāmādhatta so 'ntam evāpaśyat sa sarvamedheneṣṭvā sarvarāḍ iti nāmādhatta so 'ntam evāpaśyat so 'hīnair dakṣiṇāvadbhir iṣṭvāntam evāpaśyat so 'hīnair adakṣiṇāvadbhir iṣṭvāntam evāpaśyat sa sattreṇobhayato 'tirātreṇāntato 'yajata vācaṃ ha vai hotre prāyacchat prāṇam adhvaryave cakṣur udgātre mano brahmaṇe 'ṅgāni hotrakebhya ātmānaṃ sadasyebhyaḥ evam ānantyam ātmānaṃ dattvānantyam āśnuta tad yā dakṣiṇā ānayat tābhir ātmānaṃ niṣkrīṇīya tasmād etena jyotiṣṭomenāgniṣṭomenātmaniṣkrayaṇena sahasradakṣiṇena pṛṣṭhaśamanīyena tvareta yo hyaniṣṭvā pṛṣṭhaśamanīyena praityātmānaṃ so 'niṣkrīya praitīti brāhmaṇam yad vai saṃvatsarāya saṃvatsarasado dīkṣante katham eṣām agnihotram anantaritaṃ bhavati vrateneti brūyāt katham eṣāṃ darśo 'nantarito bhavati dadhnā ca puroḍāśena ceti brūyāt katham eṣāṃ paurṇamāsam anantaritaṃ bhavati ājyena ca puroḍāśena ceti brūyāt katham eṣām āgrayaṇam anantaritaṃ bhavati saumyena caruṇeti brūyāt katham eṣāṃ cāturmāsyāny anantaritāni bhavanti payasyayeti brūyāt katham eṣāṃ paśubandho 'nantarito bhavati paśunā ca puroḍāśena ceti brūyāt katham eṣāṃ saumyo 'dhvaro 'nantarito bhavati grahair iti brūyāt katham eṣāṃ gṛhamedho 'nantarito bhavati dhānākarambhair iti brūyāt katham eṣāṃ pitṛyajño 'nantarito bhavati aupāsanair iti brūyāt katham eṣāṃ mithunam anantaritaṃ bhavati hiṃkāreneti brūyāt saiṣā saṃvatsare yajñakratūnām apītiḥ sa ya evam etāṃ saṃvatsare yajñakratūnām apītiṃ veda yajñena sātmā saloko bhūtvā devān apyetīti brāhmaṇam devā ha vai sahasrasaṃvatsarāya didīkṣire teṣāṃ pañca śatāni saṃvatsarāṇāṃ paryupetāny āsann athedaṃ sarvaṃ śaśrāma ye stomā yāni pṛṣṭhāni yāni śastrāṇi te devā ihasāmivāsurupa taṃ yajñakratuṃ jānīmo yaḥ sahasrasaṃvatsarasya pratimā ko hi tasmai manuṣyo yaḥ sahasrasaṃvatsareṇa yajeteti tad ayātayāma madhye yajñasyāpaśyan tenāyātayāmnā yā vede vyaṣṭir āsīt tāṃ pañcasv apaśyann ṛci yajuṣi sāmni śānte 'tha ghore tā vā etāḥ pañca vyāhṛtayo bhavanty o śrāvayāstu śrauṣaḍ yaja ye yajāmahe vauṣaḍ iti te devā ihasāmivāsurupa taṃ yajñakratuṃ jānīmo yaḥ sahasrasaṃvatsarasya pratimā ko hi tasmai manuṣyo yaḥ sahasrasaṃvatsareṇa yajeteti tata etaṃ tāpaścitaṃ sahasrasaṃvatsarasyāñjasyam apaśyan te hyeva stomā bhavanti tāni pṛṣṭhāni tāni śastrāṇi sa khalu dvādaśa māsān dīkṣābhir eti dvādaśamāsān upasadbhir dvādaśamāsāṃt sutyābhiḥ atha yad dvādaśa māsān dīkṣābhir eti dvādaśamāsān upasadbhis tenaitāvagnyarkāvāpnoti atha yad dvādaśa māsāṃt sutyābhis tenedaṃ mahaduktham avāpnoti te devā ihasāmivāsurupa taṃ yajñakratuṃ jānīmo yaḥ sahasrasaṃvatsarasya pratimā ko hi tasmai manuṣyo yaḥ sahasrasaṃvatsareṇa yajeteti tata etaṃ saṃvatsaraṃ tāpaścitasyāñjasyam apaśyan te hy eva stomā bhavanti tāni pṛṣṭhāni tāni śastrāṇi te devā ihasāmivāsurupa taṃ yajñakratuṃ jānīmo yaḥ sahasrasaṃvatsarasya pratimā ko hi tasmai manuṣyo yaḥ sahasrasaṃvatsareṇa yajeteti tata etaṃ dvādaśāhaṃ saṃvatsarasyāñjasyam apaśyan te hy eva stomā bhavanti tāni pṛṣṭhāni tāni śastrāṇi sa khalu dvādaśāhaṃ dīkṣābhir eti dvādaśāham upasadbhir dvādaśāhaṃ sutyābhiḥ atha yad dvādaśāhaṃ dīkṣābhir eti dvādaśāham upasadbhis tenaitāv agnyarkāv āpnoti atha yad dvādaśāhaṃ sutyābhis tenedaṃ mahaduktham avāpnoti te devā ihasāmivāsurupa taṃ yajñakratuṃ jānīmo yaḥ sahasrasaṃvatsarasya pratimā ko hi tasmai manuṣyo yaḥ sahasrasaṃvatsareṇa yajeteti tata etaṃ pṛṣṭhyaṃ ṣaḍahaṃ dvādaśāhasyāñjasyam apaśyan te hy eva stomā bhavanti tāni pṛṣṭhāni tāni śastrāṇi te devā ihasāmivāsurupa taṃ yajñakratuṃ jānīmo yaḥ sahasrasaṃvatsarasya pratimā ko hi tasmai manuṣyo yaḥ sahasrasaṃvatsareṇa yajeteti tata etaṃ viśvajitaṃ pṛṣṭhyaṣaḍahasyāñjasyam apaśyan te hy eva stomā bhavanti tāni pṛṣṭhāni tāni śastrāṇi te devā ihasāmivāsurupa taṃ yajñakratuṃ jānīmo yaḥ sahasrasaṃvatsarasya pratimā ko hi tasmai manuṣyo yaḥ sahasrasaṃvatsareṇa yajeteti sa vā eṣa viśvajid yaḥ sahasrasaṃvatsarasya pratimā eṣa ha prajānāṃ prajāpatir yad viśvajid iti brāhmaṇam puruṣaṃ ha vai nārāyaṇaṃ prajāpatir uvāca yajasva yajasveti sa hovāca yajasva yajasvety evaṃ hāttha mā trir apikṣata me vasavaḥ prātaḥsavanenāgū rudrā mādhyaṃdinasavanenādityās tṛtīyasavanena yajñavāstuny eva paryaśiṣo yajñavāstum ity evam āśiṣo 'haṃ vā etad veda yajñe vasavaḥ prātaḥsavanenāgū rudrā mādhyaṃdinasavanenādityās tṛtīyasavanena yajñavāstuny eva paryaśiṣo yajñavāstum ity evam āśiṣo vidvāṃso nūnaṃ tvā yājayeyuḥ ete ha vā avidvāṃso yatrānṛgviddhotā bhavaty ayajurvid adhvaryur asāmavid udgātābhṛgvaṅgirovid brahmā yajasvaiva hanta tu te tad vakṣyāmi yathā sūtre maṇir iva sūtram etāny ukthāhāni bhavanti sūtram iva vā maṇāv iti tasmād ya eva sarvavit syāt taṃ brahmāṇaṃ kurvīta eṣa ha vai vidvāṃt sarvavid brahmā yad bhṛgvaṅgirovit ete ha vā asya sarvasya śamayitāraḥ pālayitāraḥ tasmād brahmā stute bahiṣpavamāne vācayati śyeno 'si gāyatrachandāḥ anu tvārabhe svasti mā saṃpārayeti sa yad āha śyeno 'sīti somaṃ vā etad āha eṣa ha vā agnir bhūtvāsmiṃlloke saṃśāyayati tad yat saṃśāyayati tasmācchyenaḥ tacchyenasya śyenatvam sa yad āha gāyatrachandā anu tvārabha iti gāyatreṇa chandasā vasubhir devaiḥ prātaḥsavane 'smiṃlloke 'gniṃ santam anvārabhate sa yad āha svasti mā saṃpārayeti gāyatreṇaiva chandasā vasubhir devaiḥ prātaḥsavane 'smiṃlloke 'gninā devena svasti mā saṃpārayeti gāyatreṇaivainaṃ tacchandasā vasubhir devaiḥ prātaḥsavane 'smiṃlloke 'gninā devena svasti sampadyate ya evaṃ veda atha mādhyaṃdine pavamāne vācayati samrāḍ asi triṣṭupchandāḥ anu tvārabhe svasti mā saṃpārayeti sa yad āha samrāḍ asīti somaṃ vā etad āha eṣa ha vai vāyurbhūtvāntarikṣaloke saṃrājati tad yat saṃrājati tasmāt samrāṭ tat saṃrājasya samrāṭtvam sa yad āha triṣṭupchandā anu tvārabha iti traiṣṭubhena chandasā rudrair devair mādhyaṃdine savane 'ntarikṣaloke vāyuṃ santam anvārabhate sa yad āha svasti mā saṃpārayeti traiṣṭubhenaiva chandasā rudrair devair mādhyaṃdine savane antarikṣaloke vāyunā devena svasti mā saṃpārayeti traiṣṭubhenaivainaṃ tacchandasā rudrair devair mādhyaṃdine savane antarikṣaloke vāyunā devena svasti sampadyate ya evaṃ veda athārbhave pavamāne vācayati svaro 'si gayo 'si jagacchandāḥ anu tvārabhe svasti mā saṃpārayeti sa yad āha svaro 'sīti somaṃ vā etad āha eṣa ha vai sūryo bhūtvāmuṣmiṃlloke svarati tad yat svarati tasmāt svaraḥ tat svarasya svaratvam sa yad āha gayo 'sīti somaṃ vā etad āha eṣa ha vai candramā bhūtvā sarvāṃllokān gacchati tad yad gacchati tasmād gayaḥ tad gayasya gayatvam sa yad āha jagacchandā anu tvārabha iti jāgatena chandasādityair devais tṛtīyasavane 'muṣmiṃlloke sūryaṃ santam anvārabhate sa yad āha svasti mā saṃpārayeti jāgatenaiva chandasādityair devais tṛtīyasavane 'muṣmiṃlloke sūryeṇa devena svasti mā saṃpārayeti jāgatenaivainaṃ tacchandasādityair devais tṛtīyasavane 'muṣmiṃlloke sūryeṇa devena svasti sampadyate ya evaṃ veda atha saṃsthite saṃsthite savane vācayati mayi bhargo mayi maho mayi yaśo mayi sarvam iti pṛthivy eva bhargo 'ntarikṣa eva maho dyaur eva yaśo 'pa eva sarvam agnir eva bhargo vāyur eva maha āditya eva yaśaś candramā eva sarvam vasava eva bhargo rudrā eva maha ādityā eva yaśo viśvedevā eva sarvam gāyatry eva bhargas triṣṭub eva maho jagaty eva yaśo 'nuṣṭub eva sarvam prācy eva bhargaḥ pratīcy eva maha udīcy eva yaśo dakṣiṇaiva sarvam vasanta eva bhargo grīṣma eva maho varṣā eva yaśaḥ śarad eva sarvam trivṛd eva bhargaḥ pañcadaśa eva mahaḥ saptadaśa eva yaśa ekaviṃśa eva sarvam ṛgveda eva bhargo yajurveda eva mahaḥ sāmaveda eva yaśo brahmaveda eva sarvam hotaiva bhargo 'dhvaryur eva maha udgātaiva yaśo brahmaiva sarvam vāg eva bhargaḥ prāṇa eva mahaś cakṣur eva yaśo mana eva sarvam sa yad āha mayi bharga iti pṛthivīm evaitallokānām āhāgniṃ devānāṃ vasūn devān devagaṇānāṃ gāyatraṃ chandasāṃ prācīṃ diśāṃ vasantam ṛtūnāṃ trivṛtaṃ stomānām ṛgvedaṃ vedānāṃ hautraṃ hotrakāṇāṃ vācam indriyāṇām sa yad āha mayi maha ity antarikṣam evaitallokānām āha vāyuṃ devānāṃ rudrān devān devagaṇānāṃ traiṣṭubhaṃ chandasāṃ pratīcīṃ diśāṃ grīṣmam ṛtūnāṃ pañcadaśaṃ stomānāṃ yajurvedaṃ vedānām ādhvaryavaṃ hotrakāṇāṃ prāṇam indriyāṇām sa yad āha mayi yaśa iti divam evaitallokānām āhādityaṃ devānām ādityān devagaṇānāṃ jāgataṃ chandasām udīcīṃ diśāṃ varṣā ṛtūnāṃ saptadaśaṃ stomānāṃ sāmavedaṃ vedānām audgātraṃ hotrakāṇāṃ cakṣur indriyāṇām sa yad āha mayi sarvam ity apa evaitallokānām āha candramasaṃ devānāṃ viśvān devān devagaṇānām ānuṣṭubhaṃ chandasāṃ dakṣiṇāṃ diśāṃ śaradam ṛtūnām ekaviṃśaṃ stomānāṃ brahmavedaṃ vedānāṃ brahmatvaṃ hotrakāṇāṃ mana indriyāṇām sa vā eṣa daśadhā catuḥ sampadyate daśa ca ha vai catur virājo 'kṣarāṇi taṃ garbhā upajīvanti śrīr vai virāṭ yaśo 'nnādyam śriyam eva tad virājaṃ yaśasy annādye pratiṣṭhāpayati pratiṣṭhantīr idaṃ sarvam anupratiṣṭhati pratitiṣṭhati prajayā paśubhir ya evaṃ veda anarvāṇaṃ ha vai devaṃ dadhyaṅṅ āṅgirasa upasīdaṃ ha yajñasya śnuṣṭiṃ samaśnavāmaha iti sa dadhyaṅṅ āṅgiraso 'bravīd yo vai saptadaśaṃ prajāpatiṃ yajñe 'nvitaṃ veda nāsya yajño riṣyate na yajñapatiṃ riṣyanta iti tā vā etāḥ pañca vyāhṛtayo bhavanty o śrāvayāstu śrauṣaḍ yaja ye yajāmahe vauṣaḍ iti sa dadhyaṅṅ āṅgiraso 'bravīn na vayaṃ vidmo yadi brāhmaṇāḥ smo yady abrāhmaṇāḥ smo yadi tasyarṣeḥ smo vānyasyeti anarvāṇaś ca ha vā ṛtāvantaś ca pitaraḥ svadhāyām āvṛṣāyanta vayaṃ vadāmahai vayaṃ vadāmahā iti so 'yāt svāyaṃbhuvo vā ṛtāvanto madayātāṃ na vayaṃ vadāmahā iti tasmāt pravare pravriyamāṇe vācayed devāḥ pitara iti tisraḥ ya eti saṃyajati sa bhavati yaś ca na brūte yaś ca na brūta iti brāhmaṇam sāvitraṃ ha smaitaṃ pūrve purastāt paśum ālabhanta ity etarhi prājāpatyam yo hy eva savitā sa prajāpatir iti vadantaḥ tasmād u samupyāgnīṃs tena yajeran te samānadhiṣṇyā eva syur okhāsaṃbharaṇīyāyāḥ ukhāsaṃbharaṇīyāyāṃ vinyupyāgnīṃs tayā yajeran te nānādhiṣṇyā eva syur ā dīkṣaṇīyāyāḥ dīkṣaṇīyāyāṃ saṃnyupyāgnīṃs tayā yajeran te samānadhiṣṇyā eva syur odavasānīyāyāḥ udavasānīyāyāṃ vinyupyāgnīṃs tayā yajeran te nānādhiṣṇyā eva syuḥ atha yadi yajamānasyopatapet pārśvato 'gnīn ādhāya tāvad āsīta yāvad agadaḥ syāt yadi preyāt svair eva tam agnibhir dahet aśavāgnibhir itare yajamānā āsata iti vadantaḥ tasya tad eva brāhmaṇaṃ yad adaḥ puraḥsavane pitṛmedha āśiṣo vyākhyātāḥ sāyaṃprātarhomau sthālīpāko navaś ca yaḥ baliś ca pitṛyajñaś cāṣṭakā saptamaḥ paśuḥ ity ete pākayajñāḥ agnyādheyam agnihotraṃ paurṇamāsyamāvāsye naveṣṭiś cāturmāsyāni paśubandho 'tra saptamaḥ ity ete haviryajñāḥ agniṣṭomo 'tyagniṣṭoma ukthyaḥ ṣoḍaśimāṃs tataḥ vājapeyo 'tirātraś cāptoryāmātra saptamaḥ ity ete sutyāḥ ke svid devāḥ pravovājāḥ ke svid devā abhidyavaḥ ke svid devā haviṣmantaḥ kiṃ svij jigāti sumnayuḥ ṛtava eva pravovājā māsā devā abhidyavaḥ ardhamāsā haviṣmantas taj jigāti sumnayuḥ kati svid rātrayaḥ katy ahāni kati stotrāṇi kati śastrāṇy asya kati svit savanāḥ saṃvatsarasya stotriyāḥ padākṣarāṇi katy asya dvāv atirātrau ṣaṭ śatam agniṣṭomā dve viṃśatiśate ukthyānāṃ dvādaśa ṣoḍaśinaḥ ṣaṣṭiḥ ṣaḍahā vaiṣuvataṃ ca ahānyasya viṃśatiśatāni trīṇy ahaś caikaṃ tāvad asya saṃvatsarasya savanāḥ sahasram asīti trīṇi ca saṃstutasya ṣaṭṣaṣṭiś ca dve ca śate bhavata stutaśastrāṇām ayutaṃ caikam asya stotriyāś ca navatisahasrā dve niyute navatiś cāti ṣaṭ ca aṣṭau śatāny ayutāni triṃśac caturnavatiś ca padāny asya saṃvatsarasya kavibhir mitasyaitāvatī madhyamā devamātrā ayutam ekaṃ prayutāni triṃśad dve niyute tathā hy anusṛṣṭāḥ aṣṭau śatāni nava cākṣarāṇy etāvān ātmā paramaḥ prajāpateḥ ādyaṃ vaṣaṭkāraḥ pradānāntam etam agniṣṭome parvaśaḥ sādhu kᄆptam saubheṣajaṃ chanda īpsan yad agnau catuḥśataṃ bahudhā hūyate yat prātaḥsavanastuta ekaviṃśo gāyatrastomamita eka eva mādhyaṃdinaḥ saptadaśena kᄆptas trayastriṃśena savanaṃ tṛtīyam śraddhāyāṃ retas tapasā tapasvī vaiśvānaraḥ siṣice 'patyam īpsan tato jajñe lokajit somajambhā ṛṣer ṛṣir aṅgirāḥ saṃbabhūva ṛṣer yajñasya caturvidhasya śraddhāṃ yaḥ śreyasīṃ lokam amuṃ jigāya yasmai vedāḥ prasṛtāḥ somabinduyuktā vahanti sukṛtām u lokam ṛco 'sya bhāgāṃś caturo vahanty ukthaśastraiḥ pramudo modamānāḥ grahair havirbhiś ca kṛtākṛtaś ca yajūṃṣi bhāgāṃś caturo vahanti audumbaryāṃ sāmaghoṣeṇa tāvat saviṣṭutibhiś ca stomaiḥ chandasā sāmāni bhāgāṃś caturo vahanti gītyā stomena saha prastāvena ca prāyaścittair bheṣajaiḥ saṃstuvanto 'tharvāṇo 'ṅgirasaś ca śāntāḥ brahmā brahmatvena pramudo modamānā asaṃsṛṣṭān bhāgāṃś caturo vahanti yo brahmavit so 'bhikaro 'stu vaḥ śivo dhiyā dhīro rakṣatu dharmam etam mā vaḥ pramattām amṛtāc ca yajñāt karmācca yenānaṅgiraso 'piyāsīt māyuṃ daśaṃ māruśastāḥ prameṣṭā mā me bhūr yuktā vidahātha lokān divyaṃ bhayaṃ rakṣata dharmam udyataṃ yajñaṃ kālāśa stutigopanāyanam hotā ca maitrāvaruṇaś ca pādam acchāvākaḥ saha grāvastutaikam ṛgbhi stuvanto 'harahaḥ pṛthivyā agniṃ pādaṃ brahmaṇā dhārayanti adhvaryuḥ pratiprasthātā neṣṭonnetā nihitaṃ pādam ekam sam antarikṣaṃ yajuṣā stuvanto vāyuṃ pādaṃ brahmaṇā dhārayanti sāmnodgātā chādayann apramatta audumbaryāṃ stobhadeyaḥ sagadgadaḥ vidvān prastotā vidahātha suṣṭutiṃ subrahmaṇyaḥ pratihartātha yajñe sāmnā divy ekaṃ nihitaṃ stuvantaḥ sūryaṃ pādaṃ brahmaṇā dhārayanti brahmā haikaṃ brāhmaṇācchaṃsinaḥ saha potāgnīdhro nihitaṃ pādam ekam atharvabhir aṅgirobhiś ca gupto 'psu candraṃ pādaṃ brahmaṇā dhārayanti ṣoḍaśikaṃ hotrakā abhiṣṭuvanti vedeṣu yuktāḥ prapṛthak caturdhā manīṣiṇo dīkṣitāḥ śraddadhānā hotāro guptā abhivahanti yajñam dakṣiṇato brahmaṇasyoṃ janad ity etāṃ vyāhṛtiṃ japan saptadaśaṃ sadasyaṃ taṃ kīrtayanti purā viduḥ aṣṭādaśī dīkṣitā dīkṣitānāṃ yajñe patnī śraddadhāneha yuktā ekonaviṃśaḥ śamitā babhūva viṃśo yajñe gṛhapatir eva sunvan ekaviṃśatir evaiṣāṃ saṃsthāyām aṅgiro vaha vedair abhiṣṭuto loko nānāveśāparājitaḥ sapta sutyāḥ sapta ca pākayajñāḥ haviryajñāḥ sapta tathaikaviṃśatiḥ sarve te yajñā aṅgiraso 'piyanti nūtanā yān ṛṣayo sṛjanti ye ca sṛṣṭāḥ purāṇaiḥ eteṣu vedeṣv api caikam evāpavrajam ṛtvijāṃ saṃbharanti kṛṭstṛpāt sacate tām aśastiṃ viṣkandham enaṃ visṛtaṃ prajāsu nivartante dakṣiṇā nīyamānāḥ sute some vitate yajñatantre moghāśiṣo yanty anivartamānā aniṣṭayajñā na taranti lokān dvādaśavarṣaṃ brahmacaryaṃ pṛthag vedeṣu tat smṛtam evaṃ vyavasthitā vedāḥ sarva eva svakarmasu santi caiṣāṃ samānāḥ mantrāḥ kalpāś ca brāhmaṇāni ca vyavasthānaṃ tu tat sarvaṃ pṛthagvedeṣu tat smṛtam ṛgvedasya pṛthivī sthānam antarikṣasthāno 'dhvaraḥ dyau sthānaṃ sāmavedasyāpo bhṛgvaṅgirasāṃ smṛtam agnir devata ṛgvedasya yajurvedo vāyudevataḥ ādityaḥ sāmavedasya candramā vaidyutaś ca bhṛgvaṅgirasām trivṛtstoma ṛgvedasya yajūṃṣi pañcadaśena saha jajñire saptadaśena sāmaveda ekaviṃśo brahmasaṃmitaḥ vāg adhyātmam ṛgvedasya yajuṣāṃ prāṇa ucyate cakṣuṣī sāmavedasya mano bhṛgvaṅgirasāṃ smṛtam ṛgbhiḥ saha gāyatraṃ jāgatam āhur yajūṃṣi traiṣṭubhena saha jajñire uṣṇikkakubbhyāṃ bhṛgvaṅgiraso jagatyā sāmāni kavayo vadanti ṛgbhiḥ pṛthivīṃ yajuṣāntarikṣaṃ sāmnā divaṃ lokajit somajambhāḥ atharvabhir aṅgirobhiś ca gupto yajñaś catuṣpād divam udvaheta ṛgbhiḥ suśasto yajuṣā pariṣkṛtaḥ saviṣṭutaḥ sāmajit somajambhāḥ atharvabhir aṅgirobhiś ca gupto yajñaś catuṣpād divam āruroha ṛco vidvān pṛthivīṃ veda saṃprati yajūṃṣi vidvān bṛhad antarikṣam divaṃ veda sāmago yo vipaścit sarvān lokān yad bhṛgvaṅgirovit yāṃś ca grāme yāṃś cāraṇye japanti mantrān nānārthān bahudhā janāsaḥ sarve te yajñā aṅgiraso 'piyanti nūtanā sā hi gatir brahmaṇo yāvarārdhyā triviṣṭapaṃ tridivaṃ nākam uttamaṃ tam etayā trayyā vidyayaiti ata uttare brahmalokā mahānto 'tharvaṇām aṅgirasāṃ ca sā gatiḥ atharvaṇām aṅgirasāṃ ca sā gatir iti brāhmaṇam atha yat brahma sadanāt tṛṇam nirasyati śodhayati eva enam tat atha upaviśati idam aham arvāgvasoḥ sadane sīdāmi iti arvāgvasuḥ ha vai devānām brahmā parāgvasuḥ asurāṇām tam eva etat pūrvam sādayati ariṣṭam yajñam tanutāt iti atha upaviśya japati bṛhaspatiḥ brahmā iti bṛhaspatiḥ vai āṅgirasaḥ devānām brahmā tasmin eva etat anujñām icchati praṇītāsu praṇīyamānāsu vācam yacchati ā haviṣkṛtaḥ udvādanāt etat vai yajñasya dvāram tat etat a śūnyam karoti iṣṭe ca sviṣṭakṛti ā anuyājānām prasavāt iti etat vai yajñasya dvitīyam dvāram tat eva etat a śūnyam karoti yat paridhayaḥ paridhīyante yajñasya gopīthāya paridhīn paridhatte yajñasya sa ātma tvāya paridhīn saṃmārṣṭi punāti eva enān tris madhyamam trayaḥ ime prāṇāḥ prāṇān eva abhijayati tris dakṣiṇa ardhyam trayaḥ vai lokāḥ lokān eva abhijayati tris uttara ardhyam trayaḥ vai deva lokāḥ deva lokān eva abhijayati tris upavājayati trayaḥ vai deva yānāḥ panthānaḥ tān eva abhijayati te vai dvādaśa bhavanti dvādaśa ha vai māsāḥ saṃvatsaraḥ saṃvatsaram eva tena prīṇāti atha u saṃvatsaram eva asmai upadadhāti svargasya lokasya samaṣṭyai prajāpatiḥ vai rudram yajñāt nirabhajat saḥ akāmayata mā iyam asmai ākūtiḥ samardhi yaḥ mā yajñāt nirabhākṣīt iti sa yajñam abhyāyamya avidhyat tat āviddham nirakṛntat tat prāśitram abhavat tat udayacchat tat bhagāya paryaharan tat pratyaikṣata tasya cakṣuḥ parāpatat tasmāt āhuḥ andhaḥ vai bhagaḥ iti api ha tam na icchet yam icchati tat savitre paryaharan tat pratyagṛhṇāt tasya pāṇī pracicheda tasmai hiraṇmayau pratyadadhuḥ tasmāt hiraṇya pāṇiḥ iti stutaḥ tat pūṣṇe paryaharan tat prāśnāt tasya dantāḥ paropyanta tasmāt āhuḥ adantakaḥ pūṣā piṣṭa bhājanaḥ iti tat idhmāya āṅgirasāya paryaharan tat prāśnāt tasya śiraḥ vyapatat tam yajñaḥ eva akalpayat saḥ eṣaḥ idhmaḥ samidhaḥ ha purātanaḥ tat barhaye āṅgirasāya paryaharan tat prāśnāt tasya aṅgā parvāṇi vyasraṃsanta tam yajñaḥ eva akalpayat tat etat barhiḥ prastaraḥ ha purātanaḥ tat bṛhaspataye āṅgirasāya paryaharan saḥ abibhet bṛhaspatiḥ ittham vāva sya ārtim āriṣyati iti saḥ etam mantram apaśyat sūryasya tvā cakṣuṣā pratīkṣe iti abravīt na hi sūryasya cakṣuḥ kiṃcana hinasti saḥ abibhet pratigṛhṇantam mā hiṃsiṣyati iti devasya tvā savituḥ prasave aśvinoḥ bāhubhyām pūṣṇaḥ hastābhyām prasūtaḥ praśiṣā pratigṛhṇāmi iti abravīt savitṛ prasūtaḥ eva enam tat devatābhiḥ pratyagṛhṇāt tat vyūhya tṛṇāni prāc daṇḍam sthaṇḍile nidadhāti pṛthivyāḥ tvā nābhau sādayāmi iti pṛthivī vai annānām śamayitrī tayā eva enat śamayāṃcakāra saḥ abibhet prāśnantam mā hiṃsiṣyati iti agneḥ tvā āsyena prāśnāmi iti abravīt na hi agneḥ āsyam kiṃcana hinasti saḥ abibhet prāśitam mā hiṃsiṣyati iti indrasya tvā jaṭhare sādayāmi iti abravīt na hi indrasya jaṭharam kiṃcana hinasti varuṇasya udare iti na hi varuṇasya udaram kiṃcana hinasti iti atho āhur brāhmaṇasyodara iti ātmāsyātmann ātmānaṃ me mā hiṃsīḥ svāheti annaṃ vai sarveṣāṃ bhūtānām ātmā tenaivainacchamayāṃcakāra prāśitam anumantrayate yo 'gnir nṛmaṇā nāma brāhmaṇeṣu praviṣṭas tasmin ma etat suhutam astu prāśitraṃ tan mā mā hiṃsīt parame vyoman iti tat sarveṇa brahmaṇā prāśnāt tata enaṃ nāhinat tasmād yo brahmiṣṭhaḥ syāt taṃ brahmāṇaṃ kurvīta bṛhaspatir vai sarvaṃ brahma sarveṇa ha vā etad brahmaṇā yajñaṃ dakṣiṇata udyacchate apa vā etasmāt prāṇāḥ krāmanti ya āviddhaṃ prāśnāti adbhir mārjayitvā prāṇānt saṃspṛśate vāṅ ma āsyann iti amṛtaṃ vai prāṇāḥ amṛtam āpaḥ prāṇān eva yathāsthānam upāhvayate tad u haika āhur indrāya paryaharann iti te devā abruvann indro vai devānām ojiṣṭho baliṣṭhaḥ tasmā enat pariharateti tat tasmai paryaharan tat sa brahmaṇā śamayāṃcakāra tasmād āhur indro brahmeti yavamātraṃ bhavati yavamātraṃ vai viṣasya na hinasti yad adhastād abhighārayati tasmād adhastāt prakṣaraṇaṃ prajā arur na hinasti yad upariṣṭād abhighārayati tasmād upariṣṭāt prakṣaraṇaṃ prajā arur na hinasti yad ubhayato 'bhighārayaty ubhayato 'bhighāri prajā arur ghātukaṃ syāt yat samayābhihared anabhividdhaṃ yajñasyābhividhyet agreṇa pariharati tīrthenaiva pariharati vi vā etad yajñaś chidyate yat prāśitraṃ pariharati yad āha brahman prasthāsyāmīti bṛhaspatir vai sarvaṃ brahma sarveṇa ha vā etad brahmaṇā yajñaṃ dakṣiṇataḥ saṃdadhāti atho atra vā etarhi yajñaḥ śrito yatra brahmā tatraiva yajñaḥ śritaḥ tata evainam ālabhate yaddhastena pramīved vepanaḥ syāt yacchīrṣṇā śīrṣaktimānt syāt yat tūṣṇīm āsītāsaṃpratto yajñaḥ syāt pratiṣṭhety eva brūyāt vāci vai yajñaḥ śritaḥ yatra brahmā yatraiva yajñaḥ śritas tata evainaṃ samprayacchati agnīdha ādadhāti agnimukhān evartūn prīṇāti athottarāsām āhutīnāṃ pratiṣṭhityai atho samidvaty ava juhoti paridhīnt saṃmārṣṭi punāty evainān sakṛtsakṛt saṃmārṣṭi parāṅ eva hy etarhi yajñaḥ catuḥ sampadyate atho catuṣpādaḥ paśavaḥ paśūnām āptyai deva savitar etat te prāhety āha prasūtyai bṛhaspatir brahmety āha sa hi brahmiṣṭhaḥ sa yajñaṃ pāhi sa yajñapatiṃ pāhi sa māṃ pāhi sa māṃ karmaṇyaṃ pāhīty āha yajñāya ca yajamānāya ca paśūnām āptyai na vai paurṇamāsyāṃ nāmāvāsyāyāṃ dakṣiṇā dīyante ya eṣa odanaḥ pacyate dakṣiṇaiṣā dīyate yajñasyarddhyai iṣṭī vā etena yad yajate 'tho vā etena pūrtī ya eṣa odanaḥ pacyate eṣa ha vā iṣṭāpūrtī ya enaṃ pacati dvayā vai devā yajamānasya gṛham āgacchanti somapā anye 'somapā anye hutādo 'nye 'hutādo 'nye ete vai devā ahutādo yad brāhmaṇāḥ etaddevatya eṣa yaḥ purānījānaḥ ete ha vā etasya prajāyāḥ paśūnām īśate te 'syāprītā iṣam ūrjam ādāyāpakrāmanti yad anvāhāryam anvāharati tān eva tena prīṇāti dakṣiṇataḥsadbhyaḥ parihartavā āha dakṣiṇāvataiva yajñena yajate āhutibhir eva devān hutādaḥ prīṇāti dakṣiṇābhir manuṣyadevān te 'smai prītā iṣam ūrjaṃ niyacchanti devāśca ha vā asurāścāspardhanta te devāḥ prajāpatim evābhyayajanta anyonyasyāsann asurā ajuhavuḥ te devā etam odanam apaśyan taṃ prajāpataye bhāgam anuniravapan taṃ bhāgaṃ paśyan prajāpatir devān upāvartata tato devā abhavan parāsurāḥ sa ya evaṃ vidvān etam odanaṃ pacati bhavaty ātmanā parāsyāpriyo bhrātṛvyo bhavati prajāpatir vai devebhyo bhāgadheyāni vyakalpayat so 'manyatātmānam antaragām iti sa etam odanam abhaktam apaśyat tam ātmane bhāgaṃ niravapat prajāpater vā eṣa bhāgaḥ aparimitaḥ syāt aparimito hi prajāpatiḥ prajāpater bhāgo 'sy ūrjasvān payasvān akṣito 'si akṣityai tvā mā me kṣeṣṭhā amutrāmuṣmiṃlloka iha ca prāṇāpānau me pāhi samānavyānau me pāhi udānarūpe me pāhi ūrg asi ūrjaṃ me dhehi kurvato me mā kṣeṣṭhāḥ dadato me mopadasaḥ prajāpatim ahaṃ tvayā samakṣam ṛdhyāsam iti prajāpatim eva samakṣam ṛdhnoti ya evaṃ veda ya evaṃ veda ye vā iha yajñair ārdhnuvaṃs teṣām etāni jyotīṃṣi yāny amūni nakṣatrāṇi tan nakṣatrāṇāṃ nakṣatratvaṃ yan na kṣīyanti darśapūrṇamāsau vai yajñasyāvasānadarśau ye vā aniṣṭvā darśapūrṇamāsābhyāṃ somena yajante teṣām etāni jyotīṃṣi yāny amūni nakṣatrāṇi patantīva tad yathā ha vā idam aspaṣṭāvasāne nehāvasāsyasi nehāvasāsyasīti nonudyanta evaṃ haivaite 'muṣmāṃl lokān nonudyante ta ete pracyavante yasya havir niruptaṃ purastāccandramā abhyudiyāt tāṃstredhā tāṇḍulān vibhajet ye madhyamās tān agnaye dātre 'ṣṭākapālaṃ nirvapet ye sthaviṣṭhās tān indrāya pradātre dadhani carum ye kṣodiṣṭhās tān viṣṇave śipiviṣṭāya śṛte carum paśavo vā ete 'tiricyante tān evāpnoti tān avarunddhe agnir vai madhyamasya dātendro vai jyeṣṭhasya pradātā yad evedaṃ kṣudraṃ paśūnāṃ tad viṣṇoḥ śipiviṣṭam tad evāpnoti paśūn evāvarunddhe yā pūrvā paurṇamāsī sānumatiḥ yottarā rākā yā pūrvāmāvāsyā sā sinīvālī yottarā sā kuhūḥ candramā eva dhātā ca vidhātā ca yat pūrṇo 'nyāṃ vasaty apūrṇo 'nyāṃ tan mithunam yat paśyaty anyāṃ nānyāṃ tan mithunam yad amāvāsyāyāś candramā adhi prajāyate tan mithunam tasmād evāsmai mithunāt paśūn prajanayati na dve yajeta yat pūrvayā saṃprati yajetottarayā chambaṭkuryāt yad uttarayā saṃprati yajeta pūrvayā chambaṭkuryāt neṣṭir bhavati na yajñaḥ tad anu hrītamukhy apagalbho jāyate ekām eva yajeta pragalbho haiva jāyate anādṛtya tad dve yajeta yajñamukham eva pūrvayālabhate yajata uttarayā devatā evaṃ pūrvayāpnotīndriyam uttarayā devalokam eva pūrvayāvarunddhe manuṣyalokam uttarayā bhūyaso yajñakratūn upaitya eṣā ha vai sumanā nāmeṣṭiḥ yam adyejānaṃ paścāccandramā abhyudiyād asmā asmiṃlloka ārdhukaṃ bhavati agnāvaiṣṇavam ekādaśa kapālam nirvapet darśa pūrṇamāsau āripsamāṇaḥ agniḥ vai sarvāḥ devatāḥ viṣṇuḥ yajñaḥ devatāḥ ca eva yajñam ca ārabhate ṛddhyai ṛdhnoti eva ubhau saha ārambhau iti āhuḥ ud id nu śṛṅge sitaḥ mucyate iti darśaḥ vai etayoḥ pūrvaḥ paurṇamāsaḥ uttaraḥ atha yat parastāt paurṇamāsaḥ ārabhyate tat yathā pūrvam kriyate tat yat paurṇamāsam ārabhamāṇaḥ sarasvatyai carum nirvapet sarasvate dvādaśa kapālam amāvāsyā vai sarasvatī paurṇamāsaḥ sarasvān iti ubhau eva enau saha ārabhate ṛddhyai ṛdhnoti eva agnaye pathikṛte 'ṣṭākapālaṃ nirvaped yasya prajñāteṣṭir atipadyate bahiṣpathaṃ vā eṣa eti yasya prajñāteṣṭir atipadyate agnir vai devānāṃ pathikṛt tam eva bhāgadheyenopāsarat sa enaṃ panthānam apinayati anaḍvān dakṣiṇā sa hi panthānam abhivahati agnaye vratapataye 'ṣṭākapālaṃ nirvaped ya āhitāgniḥ san pravaset bahu vā eṣa vratam atipātayati ya āhitāgniḥ san pravasati vratye 'hani striyaṃ vopaiti māṃsaṃ vāśnāti agnir vai devānāṃ vratapatiḥ agnim etasya vratam agāt tasmād etasya vratam ālambhayate agnaye vratabhṛte 'ṣṭākapālaṃ nirvaped ya āhitāgnir ārtijam aśru kuryāt ānīto vā eṣa devānāṃ ya āhitāgniḥ tasmād etenāśru na kartavyam na hi devā aśru kurvanti agnir vai devānāṃ vratabhṛt agnim etasya vratam agāt tasmād etasya vratam ālambhayate aindrāgnam usram anusṛṣṭam ālabheta yasya pitā pitāmahaḥ somaṃ na pibet indriyeṇa vā eṣa vīryeṇa vyṛdhyate yasya pitā pitāmahaḥ somaṃ na pibati yad aindra indriyeṇaivainaṃ tad vīryeṇa samardhayati devatābhir vā eṣa vīryeṇa vyṛdhyate yasya pitā pitāmahaḥ somaṃ na pibati yad āgneyo 'gnir vai sarvā devatāḥ sarvābhir evainaṃ tad devatābhiḥ samardhayati anusṛṣṭo bhavati anusṛṣṭa iva hy etasya somapītho yasya pitā pitāmahaḥ somaṃ na pibati tasmād eṣa eva tasyā devatāyāḥ paśūnāṃ samṛddhaḥ devā vā oṣadhīṣu pakvāsv ājim ayuḥ sa indro 'ved agnir vāvemāḥ prathama ujjeṣyatīti so 'bravīd yataro nau pūrva ujjayāt tan nau saheti tā agnir udajayat tad indro 'nūdajayat sa eṣa aindrāgnaḥ sann āgnendraḥ ekā vai tarhi yavasya śnuṣṭir āsīd ekā vrīher ekā māṣasyaikā tilasya tad viśve devā abruvan vayaṃ vā etat prathayiṣyāmo bhāgo no 'stv iti tad bhūma eva vaiśvadevaḥ atho prathayaty etenaiva payasi syād vaiśvadevatvāya vaiśvadevaṃ hi payaḥ athemāv abrūtāṃ na vā ṛta āvābhyām evaitad yūyaṃ prathayata mayi pratiṣṭhitam asau vṛṣṭyā pacati naitadito 'bhyujjeṣyatīti bhāgo nāv astv iti tābhyāṃ vā eṣa bhāgaḥ kriyata ujjityā eva atho pratiṣṭhityā eva yo dyāvāpṛthivīyaḥ saumīr vā oṣadhīḥ soma oṣadhīnām adhirājaḥ yāś ca grāmyā yāścāraṇyās tāsām eṣa uddhāro yacchyāmākaḥ yacchyāmākaḥ saumyas tam eva bhāginaṃ kṛṇute yad akṛtvāgrayaṇaṃ navasyāśnīyād devānāṃ bhāgaṃ pratikᄆptam adyāt saṃvatsarād vā etad adhiprajāyate yad āgrayaṇam saṃvatsaraṃ vai brahmā tasmād brahmā purastāddhomasaṃsthitahomeṣv āvapeta ekahāyanī dakṣiṇā sa hi saṃvatsarasya pratimā reta eva hy eṣo 'prajātaḥ prajātyai atha haitad apratiratham indrasya bāhū sthavirau vṛṣāṇāviti etena ha vā indro 'surān pratyajayat aprati ha bhavaty etena yajamāno bhrātṛvyaṃ jayati saṃgrāme juhuyād aprati ha bhavati etena ha vai bharadvājaḥ pratardanaṃ samanahyat sa rāṣṭry abhavat yaṃ kāmayeta rāṣṭrī syād iti tam etena saṃnahyet rāṣṭrī ha bhavati etena ha vā indro virājam abhyajayat daśaivānvāha daśākṣarā virāḍ vairājaṃ vā etena yajamāno bhrātṛvyaṃ vṛṅkte tad u haika ekādaśānvāhuḥ ekādaśākṣarā vai triṣṭup traiṣṭubho vajraḥ vajreṇaivaitad rakṣāṃsy apasedhati dakṣiṇato vai devānāṃ yajñaṃ rakṣāṃsy ajighāṃsan tāny apratirathenāpāghnata tasmād brahmāpratirathaṃ japann eti yad brahmāpratirathaṃ japann eti yajñasyābhijityai rakṣasām apahatyai rakṣasām apahatyai athātaś cāturmāsyānāṃ prayogaḥ phālgunyāṃ paurṇamāsyāṃ cāturmāsyāni prayuñjīta mukhaṃ vā etat saṃvatsarasya yat phālgunī paurṇamāsī mukham uttare phālgunyau pucchaṃ pūrve tad yathā pravṛttasyāntau sametau syātām evam evaitat saṃvatsarasyāntau sametau bhavataḥ tad yat phālgunyāṃ paurṇamāsyāṃ cāturmāsyair yajate mukhata evaitat saṃvatsaraṃ prayuṅkte atho bhaiṣajyayajñā vā ete yac cāturmāsyāni tasmād ṛtusaṃdhiṣu prayujyante ṛtusaṃdhiṣu vai vyādhir jāyate tāny etāny aṣṭau havīṃṣi bhavanti aṣṭau vai catasṛṇāṃ paurṇamāsīnāṃ havīṃṣi bhavanti catasṛṇāṃ vai paurṇamāsīnāṃ vaiśvadevaṃ samāsaḥ atha yad agniṃ manthanti prajāpatir vai vaiśvadevam prajātyā eva athaitaṃ daivaṃ garbhaṃ prajanayati atha yat saptadaśa sāmidhenyaḥ saptadaśo vai prajāpatiḥ prajāpater āptyai atha yat sadvantāv ājyabhāgāv asi santīti vai sadvantau bhavataḥ atha yad virājau saṃyājye annaṃ vai śrīr virāḍ annādyasya śriyo 'varuddhyai atha yan nava prayājā navānuyājā aṣṭau havīṃṣi vājinaṃ navamaṃ tan nakṣatrīyāṃ virājam āpnoti atho āhur daśinīṃ virājam iti prayājānuyājā havīṃṣy āghārāv ājyabhāgāv iti atha yad agnīṣomau prathamaṃ devatānāṃ yajaty agnīṣomau vai devānāṃ mukham mukhata eva tad devān prīṇāti atha yat savitāraṃ yajaty asau vai savitā yo 'sau tapati etam eva tena prīṇāti atha yat sarasvatīṃ yajati vāg vai sarasvatī vācam etena prīṇāti atha yat pūṣaṇaṃ yajaty asau vai pūṣā yo 'sau tapati etam eva tena prīṇāti atha yan marutaḥ svatavaso yajati ghorā vai marutaḥ svatavasaḥ tān eva tena prīṇāti atha yad viśvān devān yajaty ete vai viśve devā yat sarve devāḥ tān eva tena prīṇāti atha yad dyāvāpṛthivyau yajati pratiṣṭhe vai dyāvāpṛthivyau pratiṣṭhityā eva atha yad vājino yajati paśavo vai vājinaḥ paśūn eva tena prīṇāti atho ṛtavo vai vājinaḥ ṛtūn eva tena prīṇāti atho chandāṃsi vai vājinaḥ chandāṃsy eva tena prīṇāti atho devāśvā vai vājinaḥ atra devāḥ sāśvā abhīṣṭāḥ prītā bhavanti atha yat parastāt paurṇamāsena yajate tathā hāsya pūrvapakṣe vaiśvadeveneṣṭaṃ bhavati vaiśvadevena vai prajāpatiḥ prajāḥ asṛjata tāḥ sṛṣṭāḥ a prasūtāḥ varuṇasya yavān jakṣuḥ tāḥ varuṇaḥ varuṇa pāśaiḥ pratyabadhnāt tāḥ prajāḥ prajāpatim pitaram etya upāvadan upa tam yajña kratum jānīhi yena iṣṭvā varuṇam aprīṇāt sa prītaḥ varuṇaḥ varuṇa pāśebhyaḥ sarvasmāt ca pāpmanaḥ sampramucyante iti tatas etam prajāpatiḥ yajña kratum apaśyat varuṇapraghāsān tam āharat tena ayajata tena iṣṭvā varuṇam aprīṇāt sa prītaḥ varuṇaḥ varuṇa pāśebhyaḥ sarvasmāt ca pāpmanaḥ prajāḥ prāmuñcat pra ha vai etasya prajāḥ varuṇa pāśebhyaḥ sarvasmāt ca pāpmanaḥ mucyante yaḥ evam veda atha yat agnim praṇayanti yam eva amum vaiśvadeve manthanti tam eva tat praṇayanti yat mathyate tasya uktam brāhmaṇam atha yat saptadaśa sāmidhenyaḥ sadvantau ājyabhāgau virājau saṃyājye teṣām uktam brāhmaṇam atha yat nava prayājāḥ nava anuyājāḥ nava etāni havīṃṣi samānāni tu eva pañca saṃcarāṇi havīṃṣi bhavanti pauṣṇa antāni teṣām uktam brāhmaṇam atha yat aindrāgnaḥ dvādaśa kapālaḥ bhavati balam vai tejaḥ indra agnī balam eva tat tejasi pratiṣṭhāpayati atha yat vāruṇī āmikṣā indraḥ vai varuṇaḥ saḥ u vai payaḥ bhājanaḥ tasmāt vāruṇī āmikṣā atha yat mārutī payasyā apsu vai marutaḥ śritāḥ āpaḥ hi payaḥ atha indrasya vai marutaḥ śritaḥ aindram payaḥ tasmāt mārutī payasyā atha yat kāyaḥ eka kapālaḥ prajāpatiḥ vai kaḥ prajāpateḥ āptyai atha u sukhasya vai etat nāmadheyam kam iti sukham eva tat adhi ātman dhatte atha yat mithunau gāvau dadāti tat prajātyai rūpam ukthyāḥ vājinaḥ atha yat apsu varuṇam yajati sve eva enam tat āyatane prīṇāti atha yat parastāt paurṇamāsena yajate tathā ha asya pūrvapakṣe varuṇapraghāsaiḥ iṣṭam bhavati aindro vā eṣa yajñakratur yat sākamedhāḥ tad yathā mahārājaḥ purastāt senānīkāni vyuhyābhayaṃ panthānam anviyād evam evaitat purastād devatā yajati tad yathaivādaḥ somasya mahāvratam evam evaitad iṣṭimahāvratam atha yad agnim anīkavantaṃ prathamaṃ devatānāṃ yajaty agnir vai devānāṃ mukham mukhata eva tad devān prīṇāti atha yan madhyaṃdine marutaḥ sāṃtapanān yajatīndro vai marutaḥ sāṃtapanāḥ aindraṃ mādhyaṃdinam tasmād etān indreṇopasaṃhitān yajati atha yat sāyaṃ gṛhamedhīyena caranti puṣṭikarma vai gṛhamedhīyaḥ sāyaṃ poṣaḥ paśūnām tasmāt sāyaṃ gṛhamedhīyena caranti atha yacchvo bhūte gṛhamedhīyasya niṣkāśamiśreṇa pūrṇadarveṇa caranti pūrvedyuḥ karmaṇaivaitat prātaḥkarmopasaṃtanvanti atha yat prātar marutaḥ krīḍino yajatīndro vai marutaḥ krīḍinaḥ tasmād enān indreṇopasaṃhitān yajati atha yad agniṃ praṇayanti yam evāmuṃ vaiśvadeve manthanti tam eva tat praṇayanti yan mathyate tasyoktaṃ brāhmaṇam atha yat saptadaśa sāmidhenyaḥ sadvantāv ājyabhāgau virājau saṃyājye teṣām uktaṃ brāhmaṇam atha yan nava prayājā navānuyājā aṣṭau havīṃṣi samānāni tv eva ṣaṭsaṃcarāṇi havīṃṣi bhavanty aindrāgnāntāni teṣām uktaṃ brāhmaṇam atha yan mahendram antato yajaty antaṃ vai śreṣṭhī bhajate tasmād enam antato yajati atha yad vaiśvakarmaṇa ekakapālo 'sau vai viśvakarmā yo 'sau tapati etam eva tena prīṇāti atha yad ṛṣabhaṃ dadāty aindro ha yajñakratuḥ atha yad aparāhṇe pitṛyajñena caranty aparāhṇabhājo vai pitaraḥ tasmād aparāhṇe pitṛyajñena caranti tad āhur yad aparapakṣabhājo vai pitaraḥ kasmād enān pūrvapakṣe yajantīti devā vā ete pitaraḥ tasmād enān pūrvapakṣe yajantīti atha yad ekāṃ sāmidhenīṃ trir anvāha sakṛd u ha vai pitaraḥ tasmād ekāṃ sāmidhenīṃ trir anvāha atha yad yajamānasyārṣeyaṃ nāha ned yajamānaṃ pravṛṇajānīti atha yat somaṃ pitṛmantaṃ pitṝn vā somavataḥ pitṝn barhiṣadaḥ pitṝn agniṣvāttān ity āvāhayati na haike svaṃ mahimānam āvāhayanti yajamānasyaiṣa mahimeti vadanta āvāhayed iti tv eva sthitam agner hy eṣa mahimā bhavati oṃ svadhety āśrāvayati astu svadheti pratyāśrāvayati svadhākāro hi pitṝṇām atha yat prayājānuyājebhyo barhiṣmantāv uddharati prajā vai barhir net prajāṃ pitṛṣu dadhānīti te vai ṣaṭ sampadyante ṣaḍ vā ṛtavaḥ ṛtavaḥ pitaraḥ pitṝṇām āptyai atha yaj jīvanavantāv ājyabhāgau bhavato yajamānam eva taj jīvayati atha yad ekaikasya haviṣas tisrastisro yājyā bhavanti hvayaty evainān prathamayā dvitīyayā gamayati praiva tṛtīyayā yacchati atho devayajñam evaitat pitṛyajñena vyāvartayati atho dakṣiṇāsaṃstho vai pitṛyajñaḥ tam evaitad udaksaṃsthaṃ kurvanti atha yad agniṃ kavyavāhanam antato yajaty etat sviṣṭakṛto vai pitaraḥ tasmād agniṃ kavyavāhanam antato yajati atha yad iḍām upahūyāvaghrāya na prāśnanti paśavo vā iḍā net paśūn pravṛṇajānīti atha yat sūktavāke yajamānasyāśiṣo 'nvāha ned yajamānaṃ pravṛṇajānīti atha yat patnīṃ na saṃyājayanti net patnīṃ pravṛṇajānīti atha yat pavitravati mārjayante śāntir vai bheṣajam āpaḥ śāntir evaiṣā bheṣajam antato yajñe kriyate atha yad adhvaryuḥ pitṛbhyo nipṛṇāti jīvān eva tat pitṝn anu manuṣyāḥ pitaro 'nupravahanti atho devayajñam evainaṃ pitṛyajñena vyāvartayanti atho dakṣiṇāsaṃstho vai pitṛyajñaḥ tam evaitad udaksaṃsthaṃ kurvanti atha yat prāñco 'bhyutkramyādityam upatiṣṭhante devaloko vā ādityaḥ pitṛlokaḥ pitaraḥ devalokam evaitat pitṛlokād upasaṃkrāmantīti atha yad dakṣiṇāñco 'bhyutkramyāgnīn upatiṣṭhante prītyaiva tad deveṣv antato 'rdhaṃ caranti atha yad udañco 'bhyutkramya traiyambakair yajante rudram eva tat svasyāṃ diśi prīṇanti atho devayajñam evaitat pitṛyajñena vyāvartayanti atho dakṣiṇāsaṃstho vai pitṛyajñaḥ tam evaitad udaksaṃsthaṃ kurvanti atha yad antata ādityeṣṭyā yajatīyaṃ vā aditiḥ asyām evainam antataḥ pratiṣṭhāpayati atha yat parastāt paurṇamāsena yajate tathā hāsya pūrvapakṣe sākamedhair iṣṭaṃ bhavati trayodaśaṃ vā etaṃ māsam āpnoti yacchunāsīryeṇa yajate etāvān vai saṃvatsaro yāvān eṣa trayodaśo māsaḥ atha yad agniṃ praṇayanti yam evāmuṃ vaiśvadeve manthanti tam eva tat praṇayanti yan mathyate tasyoktaṃ brāhmaṇam yady u na mathyate paurṇamāsam eva tantraṃ bhavati pratiṣṭhā vai paurṇamāsam pratiṣṭhityā eva atha yad vāyuṃ yajati prāṇo vai vāyuḥ prāṇam eva tena prīṇāti atha yacchunāsīraṃ yajati saṃvatsaro vai śunāsīraḥ saṃvatsaram eva tena prīṇāti atha yat sūryaṃ yajaty asau vai sūryo yo 'sau tapati etam eva tena prīṇāti atha yacchvetāṃ dakṣiṇāṃ dadāty etasyaiva tad rūpaṃ kriyate atha yat prāyaścittapratinidhiṃ kurvanti svastyayanam eva tat kurvanti yajñasyaiva śāntir yajamānasya bhaiṣajyāya tair vā etaiś cāturmāsyair devāḥ sarvān kāmān āpnuvaṃtsarvā iṣṭīḥ sarvam amṛtatvam sa vā eṣa prajāpatiḥ saṃvatsaraś caturviṃśo yaccāturmāsyāni tasya mukham eva vaiśvadevam bāhū varuṇapraghāsāḥ prāṇo 'pāno vyāna ity etās tisra iṣṭayaḥ ātmā mahāhaviḥ pratiṣṭhā śunāsīram sa vā eṣa prajāpatir eva saṃvatsaro yac cāturmāsyāni sarvaṃ vai prajāpatiḥ sarvaṃ cāturmāsyāni tat sarveṇaiva sarvam āpnoti ya evaṃ veda yaś caivaṃ vidvāṃś cāturmāsyair yajate cāturmāsyair yajate cāturmāsyairyajate om māṃsīyanti vai āhitāgneḥ agnayaḥ te enam eva agre abhidhyāyanti yajamānam yaḥ etam aindrāgnam paśum ṣaṣṭhe ṣaṣṭhe māse ālabhate tena eva indra agnibhyām grasitam ātmānam niravadayate āyuṣkāmaḥ ālabheta prāṇa apānau vai indra agnī prāṇa apānau eva ātmani dhatte āyuṣmān bhavati prajā kāmaḥ ālabheta prāṇa apānau vai indra agnī prāṇa apānau prajāḥ anuprajāyante prajāvān bhavati paśu kāmaḥ ālabheta prāṇa apānau vai indra agnī prāṇa apānau paśavaḥ anuprajāyante paśumān bhavati yāmam śukam haritam ālabheta śuṇṭham vā yaḥ kāmayeta anāmayaḥ pitṛ loke syām iti etena ha vai yamaḥ amuṣmin loke ārdhnot pitṛ loke eva ardhnoti tvāṣṭram vaḍavam ālabheta prajā kāmaḥ prajāpatiḥ vai prajāḥ sisṛkṣamāṇaḥ sa dvitīyam mithunam na avindat sa tvāṣṭram vaḍavam apaśyat tvaṣṭā hi rūpāṇām prajanayitā tena prajāḥ asṛjata tena mithunam avindat prajāvān mithunavān bhavati yaḥ evam veda yaḥ ca evam vidvān etam ālabhate yonīn vai eṣa kāmyān paśūn ālabhate yaḥ an iṣṭvā aindrāgnena kāmyam paśum ālabhate iṣṭvā ālambhaḥ samṛddhyai pañcadhā vai devā vyudakrāmann agnir vasubhiḥ somo rudrair indro marudbhir varuṇa ādityair bṛhaspatir viśvair devaiḥ te devā abruvann asurebhyo vā idaṃ bhrātṛvyebhyo radhyāmo yan mitho vipriyāḥ smaḥ yā na imāḥ priyās tanvas tāḥ samavadyāmahā iti tāḥ samavādyanta tābhyaḥ sa nirṛchād yo naḥ prathamo 'nyonyasmai druhyād iti yat tanvaḥ samavādyanta tat tānūnaptrasya tānūnaptratvam tato devā abhavan parāsurāḥ tasmād yaḥ satānūnaptriṇāṃ prathamo druhyati sa ārtim ārchati yat tānūnaptraṃ samavadyati bhrātṛvyābhibhūtyai bhavaty ātmanā parāsyāpriyo bhrātṛvyo bhavati pañcakṛtvo 'vadyati pāṅkto yajñaḥ pañcadhā hi te tāḥ samavādyanta āpataye tvā gṛhṇāmīty āha prāṇo vā āpatiḥ prāṇam eva tena prīṇāti paripataye tvety āha mano vai paripatiḥ mana eva tena prīṇāti tanūnaptra ity āha tanvo hi te tāḥ samavādyanta śākvarāyety āha śaktyai hi te tāḥ samavādyanta śakmana ojiṣṭhāyety āha ojiṣṭhaṃ hi te tad ātmanaḥ samavādyanta anādhṛṣṭam ity āha anādhṛṣṭaṃ hy etat anādhṛṣyam ity āha anādhṛṣyaṃ hy etat devānām oja ity āha devānāṃ hy etad ojaḥ abhiśastipā ity āha abhiśastipā hy etat anabhiśastenyam ity āha anabhiśastenyaṃ hy etat anu me dīkṣāṃ dīkṣāpatir manyatām anu tapas tapaspatir añjasā satyam upa geṣaṃ svite mā dhā ity āha yathāyajur evaitat ghṛtaṃ vai devā vajraṃ kṛtvā somam aghnan srucau bāhū tasmāt srucau saumīm āhutiṃ nāśāte avadhīyeta somaḥ tasmāt srucau cājyaṃ cāntikam āhārṣīt antikam iva khalu vā asyaitat pracaranti yat tānūnaptreṇa pracaranti aṃśur aṃśuṣ ṭe deva somāpyāyatām indrāyaikadhanavida ity āha yad evāsyāpavāyate yan mīyate tad evāsyaitenāpyāyayanti ā tubhyam indraḥ pyāyatām ā tvam indrāya pyāyasvety āha ubhāv evendraṃ ca somaṃ cāpyāyayanti āpyāyayāsmānt sakhīnt sanyā medhayā prajayā dhanenety āha ṛtvijo vā etasya sakhāyaḥ tān evāsyaitenāpyāyayanti svasti te deva soma sutyām udṛcam aśīyety āha āśiṣam evaitām āśāste pra vā etasmāllokāc cyavante ye somam āpyāyayanti antarikṣadevatyo hi soma āpyāyitaḥ eṣṭā rāya eṣṭā vāmāni preṣe bhagāya ṛtam ṛtavādibhyo namo dive namaḥ pṛthivyā iti dyāvāpṛthivībhyām eva namaskṛtyāsmiṃlloke pratitiṣṭhati pratitiṣṭhati makhaḥ iti etat yajña nāmadheyam chidra pratiṣedha sāmarthyāt chidram kham iti uktam tasya mā iti pratiṣedhaḥ mā chidram kariṣyati iti chidraḥ hi yajñaḥ bhinnaḥ iva udadhiḥ visravati tat vai khalu chidram bhavati ṛtvij yajamāna vimānāt vai api vā eṣām vyapekṣayā mantra kalpa brāhmaṇānām a prayogāt yathā uktānām vā dakṣiṇānām a pradānāt hīnāt vā atiriktāt vā utpāta adbhuteṣu prāyaścitta vyatikramāt iti etat vai sarvam brahmaṇi arpitam brahmā eva vidvān yat bhṛgu aṅgiraḥ vid samyak adhīyānaḥ carita brahmacaryaḥ a nyūna an atirikta aṅgaḥ apramattaḥ yajñam rakṣati tasya pramādāt vā api asāṃnidhyāt yathā bhinnā nauḥ agādhe mahati udake saṃplavet matsya kacchapa śiṃśumāra nakra makara purīkaya jaṣa rajasa piśācānām bhāgadheyam bhavati evamādīnām ca anyeṣām vinaṣṭa upajīvinām evam khalu api yajñaḥ chinna bhinnaḥ apadhvastaḥ utpāta adbhutaḥ atharvabhiḥ a saṃskṛtaḥ asura gandharva yakṣa rākṣasa piśācānām bhāgadheyam bhavati evamādīnām ca anyeṣām vinaṣṭa upajīvinām tat api ślokāḥ chinna bhinnaḥ apadhvastaḥ viśrutaḥ bahudhā makhaḥ iṣṭāpūrta draviṇam gṛhya yajamānasya avāpatat ṛtvijām ca vināśāya rājñaḥ janapadasya ca saṃvatsara viriṣṭam tat yatra yajñaḥ viriṣyate dakṣiṇā pravaṇībhūtaḥ yajñaḥ dakṣiṇatas smṛtaḥ hīna aṅgaḥ rakṣasām bhāgaḥ brahmavedāt a saṃskṛtaḥ catuṣpād sakalaḥ yajñaḥ cāturhautra vinirmitaḥ caturvidhaiḥ sthitaḥ mantraiḥ ṛtvigbhiḥ vedapāragaiḥ prāyaścittaiḥ anudhyānaiḥ anujñāna anumantraṇaiḥ homaiḥ ca yajña vibhraṃśam sarvam brahmā prapūrayet iti tasmāt yajamānaḥ bhṛgu aṅgiraḥ vidam eva tatra brahmāṇam vṛṇīyāt sa hi yajñam tārayati iti brāhmaṇam yajño vai devebhya udakrāman na vo 'ham annaṃ bhaviṣyāmīti neti devā abruvann annam eva no bhaviṣyasīti taṃ devā vimethire sa ebhyo vihṛto na prababhūva te hocur devāḥ na vai na itthaṃ vihṛto 'laṃ bhaviṣyati hantemaṃ saṃbharāmeti taṃ saṃjabhruḥ taṃ saṃbhṛtyocur aśvināv imaṃ bhiṣajyatam iti aśvinau vai devānāṃ bhiṣajau aśvināv adhvaryū tasmād adhvaryū gharmaṃ saṃbharataḥ taṃ saṃbhṛtyocatur brahman gharmeṇa pracariṣyāmo hotar gharmam abhiṣṭuhy udgātaḥ sāmāni gāyeti pracarata gharmam ity anujānāti brahmaprasūtā hi pracaranti brahma hedaṃ prasavānām īśe savitṛprasūtatāyai gharmaṃ tapāmi brahma jajñānam iyaṃ pitryā rāṣṭry etv agra iti gharmaṃ tāpyamānam upāsīta śastravad ardharcaśa āhāvapratigaravarjaṃ rūpasamṛddhābhiḥ etad vai yajñasya samṛddhaṃ yad rūpasamṛddham yat karma kriyamāṇam ṛg yajur vābhivadati svasti tasya yajñasya pāram aśnute ya evaṃ veda devamithunaṃ vā etad yad gharmaḥ tasmād antardhāya pracaranti antarhitā vai mithunaṃ carantīti tad etad devamithunam ity ācakṣate tasya yo gharmas tacchiśnam yau śaphau tāv āṇḍyau yopayamanī te śroṇikapāle yat payas tad retaḥ tad agnau devayonyāṃ reto brahmamayaṃ dhatte prajananāya so 'gnir devayonir ṛṅmayo yajurmayaḥ sāmamayo brahmamayo 'mṛtamaya āhutimayaḥ sarvendriyasampanno yajamāna ūrdhvaḥ svargaṃ lokam eti tad āhur na prathamayajñe pravargyaṃ kurvītānupanāmukā ha vā enam uttare yajñakratavo bhavantīti kāmaṃ tu yo 'nūcānaḥ śrotriyaḥ syāt tasya pravṛñjyāt ātmā vai sa yajñasyeti vijñāyate apaśirasā ha vā eṣa yajñena yajate yo 'pravargyeṇa yajate śiro ha vā etad yajñasya yat pravargyaḥ tasmāt pravargyavataiva yājayen nāpravargyeṇa tad apy eṣābhyanūktā catvāri śṛṅgeti devāś ca ha vā ṛṣayaś cāsuraiḥ saṃyattā āsan teṣām asurāṇām imāḥ puraḥ pratyabhijitā āsann ayasmayī pṛthivī rajatāntarikṣaṃ hariṇī dyauḥ te devāḥ saṃghātaṃ saṃghātaṃ parājayanta te 'vidur anāyatanā hi vai smaḥ tasmāt parājayāmahā iti ta etāḥ puraḥ pratyakurvata havirdhānaṃ diva āgnīdhram antarikṣāt sadaḥ pṛthivyāḥ te devā abruvann upasadam upāyāma upasadā vai mahāpuraṃ jayantīti ta ebhyo lokebhyo niraghnan ekayāmuṣmāllokād ekayāntarikṣād ekayā pṛthivyāḥ tasmād āhur upasadā vai mahāpuraṃ jayantīti ta ebhyo lokebhyo nirhatā ṛtūn prāviśan te ṣaḍ upāyan tān upasadbhir evartubhyo niraghnan dvābhyām amuṣmāllokād dvābhyām antarikṣād dvābhyāṃ pṛthivyāḥ ta ṛtubhyo nirhatāḥ saṃvatsaraṃ prāviśan te dvādaśopāyan tān upasadbhir eva saṃvatsarān niraghnan catasṛbhir amuṣmāllokāccatasṛbhir antarikṣāccatasṛbhiḥ pṛthivyāḥ te saṃvatsarān nirhatā ahorātre prāviśan te yat sāyam upāyaṃs tenainān rātryā anudanta yat prātas tenāhnaḥ tasmād gauḥ sāyaṃ prātastanam āpyāyate prātaḥ sāyantanam tān upasadbhir evaibhyo lokebhyo nudamānā āyan tato devā abhavan parāsurāḥ sarvebhya evaibhyo lokebhyo bhrātṛvyaṃ nudamāna eti ya evaṃ vidvān upasadam upaiti na dvādaśāgniṣṭomasyopasadaḥ syuḥ aśāntā nirmṛjyur na tisro 'hīnasya upariṣṭād yajñakratur garīyān abhiṣīded yathā gurur bhāro grīvā niḥśṛṇīyād ārtim ārchet dvādaśāhīnasya kuryāt pratyuttabdhyai sayatvāya tisro 'gniṣṭomasyopasadaḥ syuḥ śāntyā anirmārgāya te devā asuryān imāṃllokān nānvavaitum adhṛṣṇuvan tān agninā mukhenānvavāyan yad agnim anty upasadāṃ pratīkāni bhavanti yathā kṣetrapatiḥ kṣetre 'nvavanayaty evam evaitad agninā mukhenemāṃllokān abhinayanto yanti yo ha vai devān sādhyān veda sidhyaty asmai ime vāva lokā yat sādhyā devāḥ sa ya evam etānt sādhyān veda sidhyaty asmai sidhyaty amuṣmai sidhyaty asmai lokāya ya evaṃ vidvān upasadam upaiti atha yatrāhādhvaryur agnīd devapatnīr vyācakṣva subrahmaṇya subrahmaṇyām āhvayeti tad apareṇa gārhapatyaṃ prāṅmukhas tiṣṭhann anavānann āgnīdhro devapatnīr vyācaṣṭe pṛthivy agneḥ patnī vāg vātasya patnī senendrasya patnī dhenā bṛhaspateḥ patnī pathyā pūṣṇaḥ patnī gāyatrī vasūnāṃ patnī triṣṭub rudrāṇāṃ patnī jagaty ādityānāṃ patnī anuṣṭum mitrasya patnī virāḍ varuṇasya patnī paṅktir viṣṇoḥ patnī dīkṣā somasya rājñaḥ patnīti ati bhrātṛvyān ārohati nainaṃ bhrātṛvyā ārohanty upari bhrātṛvyān ārohati ya evaṃ vidvān āgnīdhro devapatnīr vyācaṣṭe yathā vai ratha ekaikam aram abhipratitiṣṭhan vartata evaṃ yajña ekaikāṃ tanvam abhipratitiṣṭhann eti purā pracaritor āgnīdhrīye hotavyāḥ etaddha vā uvāca vāsiṣṭhaḥ sātyahavyo 'skan soma ity ukte mā sūrkṣata pracarata prātar vāvādyāhaṃ somaṃ samasthāpayam iti nāsya soma skandati ya evaṃ vidvānt somaṃ pibati sa ha sma vai sa āsandyām āsīnaḥ saktubhir upamathya somaṃ pibati ahaṃ vāva sarvato yajñaṃ veda ya etān veda na mām eṣa hiṃsiṣyatīti nainaṃ somapītho na peyo hinasti ya evaṃ vidvānt somaṃ pibati taṃ ha sma yad āhuḥ kasmāt tvam idam āsandyām āsīnaḥ saktubhir upamathya somaṃ pibasīti devatāsv eva yajñaṃ pratiṣṭhāpayāmīty abravīd brāhmaṇo yasyaivaṃ viduṣo yasyaivaṃ vidvān yajñārtyā yajñe prāyaścittaṃ juhoti devatāsv eva yajñaṃ pratiṣṭhāpayati yajñārtiṃ pratijuhuyāt sayonitvāya trayastriṃśad vai yajñasya tanva iti ekānnatriṃśat stomabhāgāḥ trīṇi savanāni yajñaś caturthaḥ stomabhāgair evaitat stomabhāgān pratiprayuṅkte savanaiḥ savanāni yajñena yajñam sarvā ha vā asya yajñasya tanvaḥ prayuktā bhavanti sarvā āptāḥ sarvā avaruddhāḥ devasya savituḥ prasave bṛhaspataye stuteti yadyad vai savitā devebhyaḥ prāsuvat tenārdhnuvan savitṛprasūtā eva stuvanti ṛdhnuvanti ṛdhyante ha vā asya stomā yajñe ṛdhyate yajamāna ṛdhyate prajāyai ṛdhyate paśubhyaḥ ṛdhyate brahmaṇe yasyaivaṃ vidvān brahmā bhavati devāś ca ha vā asurāś cāspardhanta te devāḥ samāvad eva yajñe kurvāṇā āsan yad eva devā akurvata tad asurā akurvata te na vyāvṛtam agacchan te devā abruvan nayatemaṃ yajñaṃ tira upary asurebhyas taṃsyāmaha iti tam etābhir ācchādyodakrāman yajūṃṣi yajñe samidhaḥ svāheti taṃ tira upary asurebhyo yajñam atanvata tam eṣāṃ yajñam asurā nānvavāyan tato devā abhavan parāsurāḥ sa ya evaṃ vidvāṃs tira upary asurebhyo yajñaṃ tanute bhavaty ātmanā parāsyāpriyo bhrātṛvyo bhavati etair eva juhuyāt samṛtayajñe caturbhiś caturbhir anvākhyāyam purastāt prātaranuvākasya juhuyāt etāvān vai yajño yāvān eṣa yajñas taṃ vṛṅkte sayajño bhavati ayajña itaraḥ etair eva juhuyāt purastād dvādaśāhasya eṣa ha vai pratyakṣaṃ dvādaśāhaḥ tam evālabhyaitair eva juhuyāt purastād dīkṣāyāḥ eṣā ha vai pratyakṣaṃ dīkṣā tām evālabhyaitair evātithyam abhimṛśed yajñena yajñam ayajanta devā iti yatra vijānāti brahmant somo 'skann iti tam etayālabhyābhimantrayate abhūd devaḥ savitā vandyo nu na idānīm ahna upavācyo nṛbhiḥ vi yo ratnā bhajati mānavebhyaḥ śreṣṭhaṃ no atra draviṇaṃ yathā dadhad iti ye agnayo apsv antar iti saptabhir abhijuhoti yad evāsyāvaskannaṃ bhavati tad evāsyaitad agnau svagākaroti agnir hi sukṛtīnāṃ haviṣāṃ pratiṣṭhā atha visṛpya vaipruṣān homāñ juhoti drapsaś caskandeti yā evāsyābhiṣūyamāṇasya vipruṣa skandanty aṃśur vā tā evāsyaitad āhavanīye svagākaroti āhavanīyo hy āhutīnāṃ pratiṣṭhā yas te drapsa skandatīti stoko vai drapsaḥ yas te aṃśur bāhucyuto dhiṣaṇāyā upasthād iti bāhubhir abhicyuto 'ṃśur adhiṣavaṇābhyām adhiskandati adhvaryor vā pari yaḥ pavitrāt taṃ te juhomi manasā vaṣaṭkṛtam iti tad yathā vaṣaṭkṛtaṃ svāhākṛtaṃ hutam evaṃ bhavati ṛṣayo vā indraṃ pratyakṣaṃ nāpaśyan taṃ vasiṣṭha eva pratyakṣam apaśyat so 'bibhed itarebhya ṛṣibhyo mā pravocad iti so 'bravīd brāhmaṇaṃ te vakṣyāmi yathā tvatpurohitāḥ prajāḥ prajaniṣyante athetarebhya ṛṣibhyo mā pravoca iti tasmā etān stomabhāgān uvāca tato vasiṣṭhapurohitāḥ prajāḥ prājāyanta stomo vā eteṣāṃ bhāgaḥ tat stomabhāgānāṃ stomabhāgatvam raśmir asi kṣayāya tveti kṣayo vai devāḥ devebhya eva yajñaṃ prāha pretir asi dharmaṇe tveti dharmo manuṣyāḥ manuṣyebhya eva yajñaṃ prāha anvitir asi saṃdhir asi pratidhir asīti trayo vai lokāḥ lokeṣv eva yajñaṃ pratiṣṭhāpayati viṣṭambho 'sīti vṛṣṭim evāvarunddhe prāvo 'sy ahnāṃsīti mithunam eva karoti uśig asi praketo 'si suditir asīti aṣṭau vasava ekādaśa rudrā dvādaśādityā vāg dvātriṃśī svaras trayastriṃśas trayastriṃśad devāḥ devebhya eva yajñaṃ prāha ojo 'si pitṛbhyas tveti balam eva tat pitṝn anusaṃtanoti tantur asi prajābhyas tveti prajā eva paśūn anusaṃtanoti revad asy oṣadhībhyas tveti oṣadhīṣv eva yajñaṃ pratiṣṭhāpayati pṛtanāṣāḍ asi paśubhyas tveti prajā eva paśūn anusaṃtanoti abhijid asīti vajro vai ṣoḍaśī vyāvṛtto 'sau vajraḥ tasmād eṣo 'nyair vyāvṛttaḥ nābhur asīti prajāpatir vai saptadaśaḥ prajāpatim evāvarunddhe adhipatir asi dharuṇo 'si saṃsarpo 'si vayodhā asīti prāṇo 'pānaś cakṣuḥ śrotram ity etāni vai puruṣam akaran prāṇān upaiti prajātyā eva trivṛd asi pravṛd asi svavṛd asy anuvṛd asīti mithunam eva karoti āroho 'si praroho 'si saṃroho 'sy anuroho 'sīti prajāpatir eva vasuko 'si vasyaṣṭir asi veṣaśrīr asīti pratiṣṭhitir eva ākramo 'si saṃkramo 'sy utkramo 'sy utkrāntir asīti ṛddhir eva yad yad vai savitā devebhyaḥ prāsuvat tenārdhnuvan savitṛprasūtā eva stuvanti ṛdhnuvanti bṛhaspataye stuteti bṛhaspatir vā āṅgiraso devānāṃ brahmā tadanumatyaivoṃ bhūr janad iti prātaḥsavane ṛgbhir evobhayato 'tharvāṅgirobhir guptābhir guptai stuteti evoṃ bhuvo janad iti mādhyaṃdine savane yajurbhir evobhayato 'tharvāṅgirobhir guptābhir guptaiḥ stutety evoṃ svar janad iti tṛtīyasavane sāmabhir evobhayato 'tharvāṅgirobhir guptābhir guptai stutety eva atha yady ahīna ukthyaḥ ṣoḍaśī vājapeyo 'tirātro 'ptoryāmā vā syāt sarvābhiḥ sarvābhir ata ūrdhvaṃ vyāhṛtibhir anujānāti oṃ bhūr bhuvaḥ svar janad vṛdhat karad ruhan mahat taccham om indravanta stuteti sendrān māpagāyata sendrān stutety eva indriyavān ṛddhimān vaśīyān bhavati ya evaṃ veda yaś caivaṃ vidvānt stomabhāgair yajate yo ha vā āyatāṃś ca pratiyatāṃś ca stomabhāgān vidyāt sa viṣpardhamānayoḥ samṛtasomayor brahmā syāt stuteṣe stutorje stuta devasya savituḥ save bṛhaspatiṃ vaḥ prajāpatiṃ vo vasūn vo devān rudrān vo devān ādityān vo devān sādhyān vo devān āptyān vo devān viśvān vo devān sarvān vo devān viśvatas pari havāmahe janebhyo 'smākam astu kevalaḥ itaḥ kṛṇotu vīryam iti ete ha vā āyatāś ca pratiyatāś ca stomabhāgāḥ tāñ japann uparyupari pareṣāṃ brahmāṇam avekṣeta tata eṣām adhaḥśirā brahmā patati tato yajñaḥ tato yajamānaḥ yajamāne 'dhaḥśirasi patite sa deśo 'dhaḥśirāḥ patati yasminn ardhe yajante devāś ca ha vā asurāś ca samṛtasomau yajñāv atanutām atha bṛhaspatir āṅgiraso devānāṃ brahmā sa āyatāṃś ca pratiyatāṃś ca stomabhāgāñ japann uparyupary asurāṇāṃ brahmāṇam avaikṣata tata eṣām adhaḥśirā brahmāpatat tato yajñaḥ tato 'surā iti devā yajñaṃ parājayanta tam āgnīdhrāt punar upājayanta tad etad yajñasyāparājitaṃ yad āgnīdhram yad āgnīdhrāddhiṣṇyān viharati tata evainaṃ punas tanute parājityai apa khalu vā ete gacchanti ye bahiṣpavamānaṃ sarpanti bahiṣpavamāne stuta āha agnīd agnīn vihara barhi stṛṇīhi puroḍāśān alaṃkurv iti yajñam evāparājitya punas tanvānā āyanti aṅgārair dve savane viharati śalākābhis tṛtīyasavanaṃ saśukratvāya atho saṃbhavaty evam evaitat dakṣiṇato vai devānāṃ yajñaṃ rakṣāṃsy ajighāṃsan tāny āgnīdhreṇāpāghnata tasmād dakṣiṇāmukhas tiṣṭhann agnīt pratyāśrāvayati yajñasyābhijityai rakṣasām apahatyai rakṣasām apahatyai tad āhur atha kasmāt saumya evādhvare pravṛtāhutīr juhvati na haviryajña iti akṛtsnā vā eṣā devayajyā yaddhaviryajñaḥ atha haiṣaiva kṛtsnā devayajyā yat saumyo 'dhvaraḥ tasmāt saumya evādhvare pravṛtāhutīr juhvati juṣṭo vāce bhūyāsaṃ juṣṭo vācaspataye devi vāg yad vāco madhumattamaṃ tasmin mā dhāḥ svāhā vāce svāhā vācaspataye svāhā sarasvatyai svāhā sarasvatyā iti purastāt svāhākāreṇa juhoti tasmād vāg ata ūrdhvam utsṛṣṭā yajñaṃ vahati manasottarām manasā hi manaḥ prītam tad u haike saptāhutīr juhvati sapta chandāṃsi pravṛttāni pratimantram iti vadantaḥ yathā mekhalā paryasyate medhyasya cāmedhyasya ca vihṛtyā evaṃ haivaite nyupyante medhyasya cāmedhyasya ca vihṛtyai yajñasya vihṛtyai prācīnaṃ hi dhiṣṇyebhyo devānāṃ lokāḥ pratīcīnaṃ manuṣyāṇām tasmāt somaṃ pibatā prāñco dhiṣṇyā nopasarpyāḥ janaṃ hy etat devalokaṃ hy adhyārohanti teṣām etad āyatanaṃ codayanaṃ ca yad āgnīdhraṃ ca sadaś ca tad yo 'vidvānt saṃcaraty ārtim ārchati atha yo vidvānt saṃcarati na sa dhiṣṇīyām ārtim ārchati prajāpatir vai yajñaḥ tasmint sarve kāmāḥ sarvā iṣṭīḥ sarvam amṛtatvam tasya haite goptāro yaddhiṣṇyāḥ tānt sadaḥ prasrapsyan namaskaroti namo nama iti na hi namaskāram ati devāḥ te ha namasitāḥ kartāram atisṛjantīti tata etaṃ prajāpatiṃ yajñaṃ prapadyate namo nama iti na hi namaskāram ati devāḥ sa tatraiva yajamānaḥ sarvān kāmān āpnoti sarvān kāmān āpnoti yo vai sadasyān gandharvān veda na sadasyām ārtim ārchati sadaḥ prasrapsyan brūyād upadraṣṭre nama iti agnir vai draṣṭā tasmā u evātmānaṃ paridadāti sarvam āyur eti na purā jarasaḥ pramīyate ya evaṃ veda sadaḥ prasṛpya brūyād upaśrotre nama iti vāyur vā upaśrotā tasmā u evātmānaṃ paridadāti sarvam āyur eti na purā jarasaḥ pramīyate ya evaṃ veda sadaḥ prasarpan brūyād anukhyātre nama iti ādityo vā anukhyātā tasmā u evātmānaṃ paridadāti sarvam āyur eti na purā jarasaḥ pramīyate ya evaṃ veda sadaḥ prasṛpto brūyād upadraṣṭre nama iti brāhmaṇo vā upadraṣṭā tasmā u evātmānaṃ paridadāti sarvam āyur eti na purā jarasaḥ pramīyate ya evaṃ veda te vai sadasyā gandharvāḥ sa ya evam etānt sadasyān gandharvān avidvānt sadaḥ prasarpati sa sadasyām ārtim ārchati atha yo vidvānt saṃcarati na sadasyām ārtim ārchati etena ha sma vā aṅgirasaḥ sarvaṃ sadaḥ paryāhuḥ te na sadasyām ārtim ārchanti atha yān kāmayeta na sadasyām ārtim ārcheyur iti tebhya etena sarvaṃ sadaḥ paribrūyāt te na sadasyām ārtim ārchanti atha yaṃ kāmayeta pramīyateti tam etebhya āvṛścet pramīyate tad āhur yad aindro yajño 'tha kasmād dvāv eva prātaḥsavane prasthitānāṃ pratyakṣād aindrībhyāṃ yajato hotā caiva brāhmaṇācchaṃsī ca idaṃ te somyaṃ madhv iti hotā yajati indra tvā vṛṣabhaṃ vayam iti brāhmaṇācchaṃsī nānādevatyābhir itare kathaṃ teṣām aindryo bhavanti mitraṃ vayaṃ havāmaha iti maitrāvaruṇo yajati varuṇaṃ somapītaya iti yad vai kiṃca pītavat tad aindraṃ rūpam tenendraṃ prīṇāti maruto yasya hi kṣaya iti potā yajati sa sugopātamo jana iti indro vai gopāḥ tad aindraṃ rūpam tenendraṃ prīṇāti agne patnīr ihā vaheti neṣṭā yajati tvaṣṭāraṃ somapītaya iti yad vai kiṃca pītavat tad aindraṃ rūpam tenendraṃ prīṇāti ukṣānnāya vaśānnāyety āgnīdhro yajati somapṛṣṭhāya vedhasa iti indro vai vedhāḥ tad aindraṃ rūpam tenendraṃ prīṇāti prātaryāvabhir ā gataṃ devebhir jenyāvasū indrāgnī somapītaya iti svayaṃsamṛddhā acchāvākasya evam u haitā aindryo bhavanti yan nānādevatyās tenānyā devatāḥ prīṇāti yad gāyatryas tenāgneyyaḥ tasmād etābhis trayam avāptaṃ bhavati te vai khalu sarva eva mādhyaṃdine prasthitānāṃ pratyakṣād aindrībhir yajanti abhitṛṇṇavatībhir eke pibā somam abhi yam ugra tarda iti hotā yajati sa īṃ pāhi ya ṛjīṣī tarutra iti maitrāvaruṇaḥ evā pāhi pratnathā mandatu tveti brāhmaṇācchaṃsī arvāṅ ehi somakāmaṃ tvāhur iti potā tavāyaṃ somas tvam ehy arvāṅ iti neṣṭā indrāya somāḥ pradivo vidānā ity acchāvākaḥ āpūrṇo asya kalaśaḥ svāhety āgnīdhraḥ evam u haitā abhitṛṇṇavatyo bhavanti indro vai prātaḥsavanaṃ nābhyajayat sa etābhir mādhyaṃdinaṃ savanam abhyatṛṇat tad yad etābhir mādhyaṃdinaṃ savanam abhyatṛṇat tasmād etā abhitṛṇṇavatyo bhavanti tad āhur yad aindrārbhavaṃ tṛtīyasavanam atha kasmād eka eva tṛtīyasavane prasthitānāṃ pratyakṣād aindrārbhavyā yajati indra ṛbhubhir vājavadbhiḥ samukṣitam iti hotaiva nānādevatyābhir itare kathaṃ teṣām aindrārbhavyo bhavanti indrāvaruṇā sutapāv imaṃ sutam iti maitrāvaruṇo yajati yuvo ratho adhvaro devavītaya iti bahūni vāha tad ṛbhūṇāṃ rūpam indraś ca somaṃ pibataṃ bṛhaspata iti brāhmaṇācchaṃsī yajati ā vāṃ viśantv indavaḥ svābhuva iti bahūni vāha tad ṛbhūṇāṃ rūpam ā vo vahantu saptayo raghuṣyada iti potā yajati raghupatvānaḥ pra jigāta bāhubhir iti bahūni vāha tad ṛbhūṇāṃ rūpam ameva naḥ suhavā ā hi gantaneti neṣṭā yajati gantaneti bahūni vāha tad ṛbhūṇāṃ rūpam indrāviṣṇū pibataṃ madhvo asyety acchāvāko yajati ā vām andhāṃsi madirāṇy agmanniti bahūni vāha tad ṛbhūṇāṃ rūpam imaṃ stomam arhate jātavedasa ity āgnīdhro yajati ratham iva saṃ mahemā manīṣayeti bahūni vāha tad ṛbhūṇāṃ rūpam evam u haitā aindrārbhavyo bhavanti yan nānādevatyās tenānyā devatāḥ prīṇāti yad u jagatprāsāhā jāgatam u vai tṛtīyasavanam tṛtīyasavanasya samaṣṭyai vicakṣaṇavatīṃ vācaṃ bhāṣante canasitavatīm vicakṣayanti brāhmaṇam canasayanti prājāpatyam satyaṃ vadanti etad vai manuṣyeṣu satyaṃ yac cakṣuḥ tasmād āhur ācakṣāṇam adrāg iti sa yad āhādrākṣam iti tathāhāsya śraddadhati yady u vai svayaṃ vai dṛṣṭaṃ bhavati na bahūnāṃ janānām eṣa śraddadhāti tasmād vicakṣaṇavatīṃ vācaṃ bhāṣante canasitavatīm satyottarā haivaiṣāṃ vāg uditā bhavati samṛtayajño vā eṣa yad darśapūrṇamāsau kasya vāva devā yajñam āgacchanti kasya vā na bahūnāṃ vā etad yajamānānāṃ sāmānyam ahaḥ tasmāt pūrvedyur devatāḥ parigṛhṇīyāt yo ha vai pūrvedyur devatāḥ parigṛhṇāti tasya śvo bhūte yajñam āgacchanti tasmād vihavyasya catasra ṛco japet yajñavido hi manyante eva soma eva samṛta iti yajño yajñena samṛtaḥ oṃ devapātraṃ vai vaṣaṭkāraḥ yad vaṣaṭkaroti devapātreṇaiva tad devatās tarpayati atho yadābhitṛṣyantīr abhisaṃsthaṃ tarpayaty evam eva tad devatās tarpayati yad anuvaṣaṭkaroti tad yathaivādo 'śvān vā gā vā punar abhyākāraṃ tarpayaty evam eva tad devatās tarpayati yad anuvaṣaṭkaroti imān evāgnīn upāsata ity āhur dhiṣṇyān atha kasmāt pūrvasminn evāgnau juhvati pūrvasmin vaṣaṭkaroti yad eva somasyāgne vīhīty anuvaṣaṭkaroti tenaiva vaṣaṭkaroti dhiṣṇyān prīṇāti atha saṃsthitān somān bhakṣayantīty āhur yeṣāṃ nānuvaṣaṭkaroti tad āhuḥ ko nu somasya sviṣṭakṛdbhāga iti yad eva somasyāgne vīhīty anuvaṣaṭkaroti tenaiva saṃsthitān somān bhakṣayantīty āhuḥ sa u eṣa somasya sviṣṭakṛdbhāgo yad anuvaṣaṭkaroti vajro vai vaṣaṭkāraḥ sa yaṃ dviṣyāt taṃ manasā dhyāyan vaṣaṭkuryāt tasmiṃs tad vajram āsthāpayati ṣaḍ iti vaṣaṭkaroti ṣaḍ vā ṛtavaḥ ṛtūnām āptyai vauṣaḍ iti vaṣaṭkaroti asau vāva vāv ṛtavaḥ ṣaṭ etam eva tad ṛtuṣv ādadhāti ṛtuṣu pratiṣṭhāpayati tad u ha smāha vaida etāni vā etena ṣaṭ pratiṣṭhāpayati dyaur antarikṣe pratiṣṭhitā antarikṣaṃ pṛthivyām pṛthivy apsu āpaḥ satye satyaṃ brahmaṇi brahma tapasīti etā eva tad devatāḥ pratiṣṭhānyāḥ pratitiṣṭhantīr idaṃ sarvam anu pratitiṣṭhati pratitiṣṭhati prajayā paśubhir ya evaṃ veda trayo vai vaṣaṭkārāḥ vajro dhāmacchad riktaḥ sa yad evoccair balaṃ vaṣaṭkaroti sa vajraḥ taṃ taṃ praharati dviṣate bhrātṛvyāya vadhaṃ yo 'sya stṛtyas tasmai starītave tasmāt sa bhrātṛvyavatā vaṣaṭkṛtyaḥ atha yaḥ samaḥ saṃtato nirhāṇacchatsva dhāmacchat taṃ taṃ prajāś ca paśavaś cānūpatiṣṭhante tasmāt sa prajākāmena paśukāmena vaṣaṭkṛtyaḥ atha yenaiva ṣaḍ aparādhnoti sa riktaḥ riṇakty ātmānaṃ riṇakti yajamānam pāpīyān vaṣaṭkartā bhavati pāpīyān yasmai vaṣaṭkaroti tasmāt tasyāśāṃ neyāt kiṃ svit sa yajamānasya pāpabhadram ādriyeteti ha smāha yo 'sya vaṣaṭkartā bhavati atraivainaṃ yathā kāmayeta tathā kuryāt yaṃ kāmayeta yathaivānījāno 'bhūt tathaivejānaḥ syād iti yathaivāsyarcaṃ brūyāt tathaivāsya vaṣaṭkuryāt samānam evainaṃ tat karoti yaṃ kāmayeta pāpīyān syād ity uccaistarām asyarcaṃ brūyān nīcaistarāṃ vaṣaṭkuryāt pāpīyāṃsam evainaṃ tat karoti yaṃ kāmayeta śreyān syād iti nīcaistarām asyarcaṃ brūyād uccaistarāṃ vaṣaṭkuryāt śreyāṃsam evainaṃ tat karoti śriya evainaṃ tacchriyam ādadhāti yasyai devatāyai havir gṛhītaṃ syāt tāṃ manasā dhyāyan vaṣaṭkuryāt sākṣād eva tad devatāṃ prīṇāti pratyakṣād devatāṃ parigṛhṇāti saṃtatam ṛcā vaṣaṭkṛtyam saṃtatyai saṃdhīyate prajayā paśubhir ya evaṃ veda vajro vai vaṣaṭkāraḥ sa u eṣa prahṛto 'śānto dīdāya tasya ha na sarva eva śāntiṃ veda no pratiṣṭhām tasmāddhāpy etarhi bhūyān iva mṛtyuḥ tasya haiṣaiva śāntir eṣā pratiṣṭhā yad vāg iti vaṣaṭkṛtya vāg ity anumantrayate vaṣaṭkāra mā māṃ pramṛkṣo māhaṃ tvāṃ pramṛkṣaṃ bṛhatā mana upahvaye vyānena śarīraṃ pratiṣṭhāsi pratiṣṭhāṃ gaccha pratiṣṭhāṃ mā gamayed iti tad u smāha dīrgham evaitat sadaprabhv ojaḥ saha oja ity anumantrayeta ojaś ca ha vai sahaś ca vaṣaṭkārasya priyatame tanvau priyābhyām eva tat tanūbhyāṃ samardhayati priyayā tanvā samṛdhyate ya evaṃ veda vāk ca vai prāṇāpānau ca vaṣaṭkāraḥ te vaṣaṭkṛte vaṣaṭkṛte vyutkrāmanti tān anumantrayate vāg ojaḥ saha ojo mayi prāṇāpānāv iti vācaṃ caiva tat prāṇāpānau ca hotātmani pratiṣṭhāpayati sarvam āyur eti na purā jarasaḥ pramīyate ya evaṃ veda śaṃ no bhava hṛda āpīta indo piteva soma sūnave suśevaḥ sakheva sakhya uruśaṃsa dhīraḥ pra ṇa āyur jīvase soma tārīr ity ātmānaṃ pratyabhimṛśati īśvaro vā eṣo 'pratyabhimṛṣṭo yajamānasyāyuḥ pratyavahartum anarhan mā bhakṣayed iti tad yad etena pratyabhimṛśaty āyur evāsmai tat pratirate āpyāyasva saṃ te payāṃsīti dvābhyāṃ camasān āpyāyayanty abhirūpābhyām yad yajñe 'bhirūpaṃ tat samṛddham prāṇā vā ṛtuyājāḥ tad yad ṛtuyājaiś caranti prāṇān eva tad yajamāne dadhati ṣaḍ ṛtuneti yajanti prāṇam eva tad yajamāne dadhati catvāra ṛtubhir iti yajanti apānam eva tad yajamāne dadhati dvir ṛtunety upariṣṭāt vyānam eva tad yajamāne dadhati sa cāsu saṃbhṛtas tredhā vihṛtaḥ prāṇo 'pāno vyāna iti tato 'nyatra guṇitaḥ tathā ha yajamānaḥ sarvam āyur ety asmiṃlloka ārdhnoti āpnoty amṛtatvam akṣitaṃ svarge loke te vā ete prāṇā eva yad ṛtuyājāḥ tasmād anavānaṃ tato yajanti prāṇānāṃ saṃtatyai saṃtatā iva hīme prāṇāḥ atho ṛtavo vā ṛtuyājāḥ saṃsthānuvaṣaṭkāraḥ yo 'trānuvaṣaṭkuryād asaṃsthitān ṛtūn saṃsthāpayet yas taṃ tatra brūyād asaṃsthitān ṛtūn samatiṣṭhipad duḥṣamaṃ bhaviṣyatīti śaśvat tathā syāt prajāpatir vai yat prajā asṛjata tā vai tāntā asṛjata tā hiṃkāreṇaivābhyajighrat tāḥ prajā aśvam āraṃs tad badhyate vā etad yajño yaddhavīṃṣi pacyante yat somaḥ sūyate yat paśur ālabhyate hiṃkāreṇa vā etat prajāpatir hatam abhijighrati yajñasyāhatatāyai yajñasyāptyai yajñasya vīryavattāyā iti tasmād u hiṃkriyate tasmād u ya eva pitā putrāṇāṃ sūrkṣati sa śreṣṭho bhavati prajāpatir hi tam abhijighrati yacchakunir āṇḍam adhyāste yan na sūyate taddhi sāpi hiṃkṛṇoti atho khalv āhur maharṣir vā etad yajñasyāgre geyam apaśyat tad etad yajñasyāgre geyaṃ yaddhiṃkāraḥ taṃ devāś ca ṛṣayaś cābruvan vasiṣṭho 'yam astu yo no yajñasyāgre geyam adrāg iti tad etad yajñasyāgre geyaṃ yaddhiṃkāraḥ tato vai sa devānāṃ śreṣṭho 'bhavat yena vai śreṣṭhas tena vasiṣṭhaḥ tasmād yasmin vāsiṣṭho brāhmaṇaḥ syāt taṃ dakṣiṇāyā nāntarīyāt tathā hāsya prīto hiṃkāro bhavati atha devāś ca ha vā ṛṣayaś ca yad ṛksāme apaśyaṃs te ha smaite apaśyan te yatraite apaśyaṃs tata evainaṃ sarvaṃ doham aduhan te vā ete dugdhe yātayāme ye ṛksāme te hiṃkāreṇaivāpyāyete hiṃkāreṇa vā ṛksāme āpīne yajamānāya dohaṃ duhāte tasmād u hiṃkṛtyādhvaryavaḥ somam abhiṣuṇvanti hiṃkṛtyodgātāraḥ sāmnā stuvanti hiṃkṛtyokthaśa ṛcārtvijyaṃ kurvanti hiṃkṛtyātharvāṇo brahmatvaṃ kurvanti tasmād u hiṃkriyate prajāpatir hi tam abhijighrati atho khalv āhur eko vai prajāpater vrataṃ bibharti gaur eva tad ubhaye paśava upajīvanti ye ca grāmyā ye cāraṇyā iti athāta ekāhasya prātaḥsavanam prajāpatiṃ ha vai yajñaṃ tanvānaṃ bahiṣpavamāna eva mṛtyur mṛtyupāśena pratyupākrāmata sa āgneyyā gāyatryājyaṃ pratyapadyata mṛtyur vāva taṃ paśyan prajāpatiṃ paryakrāmat taṃ sāmājyeṣṭhasīdat sa vāyavyā praugaṃ pratyapadyata mṛtyur vāva taṃ paśyan prajāpatiṃ paryakrāmat taṃ mādhyaṃdine pavamāne 'sīdat sa aindryā triṣṭubhā marutvatīyaṃ pratyapadyata mṛtyur vāva taṃ paśyan prajāpatiṃ paryakrāmat sa tenaiva draviṇe pūrvo niṣkevalyasya stotriyam āsīdat tam astṛṇot tasmād u ya eva pūrvam āsīdati sa tat stṛṇute vidvān mṛtyur anavakāśam apādravad aśaṃsad itaro niṣkevalyam tasmād ekam evokthaṃ hotā marutvatīyena pratipadyate niṣkevalyam eva atra hi prajāpatiṃ mṛtyur vyajahāt mitrāvaruṇāv abravīd yuvaṃ na imaṃ yajñasyāṅgam anusamāharataṃ maitrāvaruṇīyām tathety abrūtām tau sayujau sabalau bhūtvā prāsahā mṛtyumatyaitām tau hy asyaitad yajñasyāṅgam anusamāharatāṃ maitrāvaruṇīyām tasmān maitrāvaruṇaḥ prātaḥsavane maitrāvaruṇāni śaṃsati tau hy asyaitad yajñasyāṅgam anusamāharatām yad v eva maitrāvaruṇāni śaṃsati prati vāṃ sūra udite vidhema namobhir mitrāvaruṇota havyair uta vām uṣaso budhi sākaṃ sūryasya raśmibhir ity ṛcābhyanūktam ā no mitrāvaruṇā no gantaṃ riśādaseti maitrāvaruṇasya stotriyānurūpau pra vo mitrāya gāyatety ukthamukham pra mitrayor varuṇayor iti paryāsaḥ ā yātaṃ mitrāvaruṇeti yajati ete eva tad devate yathābhāgaṃ prīṇāti vaṣaṭkṛtyānuvaṣaṭkaroti praty evābhimṛśante nāpyāyayanti na hy anārāśaṃsāḥ sīdanti indram abravīt tvaṃ na imaṃ yajñasyāṅgam anusamāhara brāhmaṇācchaṃsīyām kena saheti sūryeneti tathety abrūtām tau sayujau sabalau bhūtvā prāsahā mṛtyumatyaitām tau hy asyaitad yajñasyāṅgam anusamāharatāṃ brāhmaṇācchaṃsīyām tasmād brāhmaṇācchaṃsī prātaḥsavana aindrāṇi sūryanyaṅgāni śaṃsati tau hy asyaitad yajñasyāṅgam anusamāharatām yad v evaindrāṇi sūryanyaṅgāni śaṃsatīndra piba pratikāmaṃ sutasya prātaḥsāvas tava hi pūrvapītir ity ṛcābhyanūktam ā yāhi suṣumā hi ta ā no yāhi sutāvata iti brāhmaṇācchaṃsina stotriyānurūpau ayam u tvā vicarṣaṇa ity ukthamukham ud ghed abhiśrutāmagham iti paryāsaḥ indra kratuvidam iti yajati ete eva tad devate yathābhāgaṃ prīṇāti vaṣaṭkṛtyānuvaṣaṭkaroti praty evābhimṛśante nāpyāyayanti na hy anārāśaṃsāḥ sīdanti indrāgnī abravīd yuvaṃ na imaṃ yajñasyāṅgam anusamāharatam acchāvākīyām tathety abrūtām tau sayujau sabalau bhūtvā prāsahā mṛtyumatyaitām tau hy asyaitad yajñasyāṅgam anusamāharatām acchāvākīyām tasmād acchāvākaḥ prātaḥsavana aindrāgnāni śaṃsati tau hy asyaitad yajñasyāṅgam anusamāharatām yad v evaindrāgnāni śaṃsati prātaryāvabhir ā gataṃ devebhir jenyāvasū indrāgnī somapītaya ity ṛcābhyanūktam indrāgnī ā gataṃ tośā vṛtrahaṇā huva ity acchāvākasya stotriyānurūpau indrāgnī apasas parīty ukthamukham ihendrāgnī upahvaya iti paryāsaḥ indrāgnī ā gatam iti yajati ete eva tad devate yathābhāgaṃ prīṇāti vaṣaṭkṛtyānuvaṣaṭkaroti praty evābhimṛśante nāpyāyayanti na hy anārāśaṃsāḥ sīdanti atha śaṃsāvom iti stotriyāyānurūpāyokthamukhāya paridhānīyāyā iti catuścatur āhvayante catasro vai diśaḥ dikṣu tat pratitiṣṭhanti atho catuṣpādaḥ paśavaḥ paśūnām āptyai atho catuṣparvāṇo hi prātaḥsavane hotrakāḥ tasmāc catuḥ sarve gāyatrāṇi śaṃsanti gāyatraṃ hi prātaḥsavanam sarve samavatībhiḥ paridadhati tad yat samavatībhiḥ paridadhaty anto vai paryāso 'nta udarkaḥ antenaivāntaṃ paridadhati sarve madvatībhir yajanti tad yan madvatībhir yajanti sarve sutavatībhiḥ pītavatībhir abhirūpābhir yajanti yad yajñe 'bhirūpaṃ tat samṛddham sarve 'nuvaṣaṭkurvanti sviṣṭakṛtvānuvaṣaṭkāraḥ net sviṣṭakṛtam antarayāmeti ayaṃ vai lokaḥ prātaḥsavanam tasya pañca diśaḥ pañcokthāni prātaḥsavanasya sa etaiḥ pañcabhir ukthair etāḥ pañca diśa āpnoty etāḥ pañca diśa āpnoti ghnanti vā etat somaṃ yad abhiṣuṇvanti yajñaṃ vā etaddhanti yad dakṣiṇā nīyante yajñaṃ vā etad dakṣayanti tad dakṣiṇānāṃ dakṣiṇātvam svargo vai loko mādhyaṃdinaṃ savanam yan mādhyaṃdine savane dakṣiṇā nīyante svargasya lokasya samaṣṭyai bahu deyam setuṃ vā etad yajamānaḥ saṃskurute svargasya lokasyākrāntyai prajākrāntyai dvābhyāṃ gārhapatye juhoti adhvaryur asyākrāntenākrāmayati āgneyyāgnīdhrīye antarikṣaṃ tena yan mādhyaṃdine savane dakṣiṇā nīyante svarga etena loke hiraṇyaṃ haste bhavati atha nayati satyaṃ vai hiraṇyam satyenaivainaṃ tan nayati agreṇa gārhapatyaṃ jaghanena sado 'ntarāgnīdhrīyaṃ ca sadaś ca tā udīcīr antarāgnīdhrīyaṃ ca sadaś ca cātvālaṃ cotsṛjanti etena ha sma vā aṅgirasaḥ svargaṃ lokam āyan tā vā etāḥ panthānam abhivahanti agnīdhe 'gre dadāti yajñamukhaṃ vā agnīt yajñamukhenaiva tad yajñamukhaṃ samardhayati brahmaṇe dadāti prājāpatyo vai brahmā prajāpatim eva tayā prīṇāti ṛtvigbhyo dadāti hotrā eva tayā prīṇāti sadasyebhyo dadāti somapīthaṃ tayā niṣkrīṇīte na hi tasmā arhati somapīthaṃ tayā niṣkrīṇīyāt yāṃ śuśruvuṣa ārṣeyāya dadāti devaloke tayārdhnoti yām aśuśruvuṣe 'nārṣeyāya dadāti manuṣyaloke tayārdhnoti yām aprasṛptāya dadāti vanaspatayas tayā prathante yāṃ yācamānāya dadāti bhrātṛvyaṃ tayā jinvīte yāṃ bhīṣā kṣatraṃ tayā brahmātīyāt yāṃ pratinudante sā vyāghrī dakṣiṇā yas tāṃ punaḥ pratigṛhṇīyād vyāghry enaṃ bhūtvā pravlīnīyāt anyayā saha pratigṛhṇīyāt atha hainaṃ na pravlīnātiNotice an error, a missing source, or a date that should be revised? Suggest a correction. Every amendment enters the scholar moderation queue with the contributor cited.
URN · urn:vamshanidhi:scripture:01KTNN4TJQ3CPQ9PQY5E6PFK6A